En tredjedel av det skräp som sorteras som brännbart i Egentliga Finland är bioavfall – servicedirektör: "Vi kan bli bättre på sortering"

Mindre husbolag i tätorterna ska nu också sortera sitt bioavfall. Husbolag med minst fem lägenheter måste enligt den nya avfallslagen ha ett bioavfallskärl eller en bioavfallskompost.

Tidigare har minimiantalet bostäder i ett husbolag varit tio för att det ska finnas ett krav på separat bioavfallsinsamling.

På grund av den utökade insamlingen som följer av den nya avfallslagen, tros mängden separat insamlat bioavfall öka med upp till 50 procent de kommande åren jämfört med 2021, berättar serviceexpert Markus Saarinen vid bolaget Sydvästra Finlands Avfallsservice.

För de orter som har kommunalt konkurrensutsatt avfallstransport, det vill säga Kimitoön, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pargas skärgård, Reso och Vahto i Rusko, har Sydvästra Finlands Avfallsservice gått igenom ärendet med husbolagens disponenter. För dem har ett antal bioavfallskärl tagits fram och levereras till gårdarna under vecka 26.

I områden där fastighetsinnehavaren ansvarar för att ordna transporten lönar det sig att säkerställa att kärlet för bioavfall har beställts till gården under vecka 26.

Cati Huhta är servicedirektör för Sydvästra Finlands Avfallsservice. Hon säger att avfallsbolaget med jämna mellanrum går igenom invånarnas soppåsar för att se hur väl soporna sorteras.

– Ännu är ungefär en tredjedel av det brännbara avfallet sådant som egentligen borde sorteras i bioavfallskärlen. Vi kan alltså bli bättre. EU har kommit med hårdare krav för avfallshanteringen och om vi då får bort den här tredjedelen av osorterat bioavfall så kommer också vår återvinningsprocent att bli mycket bättre, säger Huhta.

Cati Huhta säger också att folk verkar ha lättare för att sortera glas, plast och metall. Då det kommer till att sortera bioavfall verkar det vara svårare.

– Jag tror folk upplever att det på något sätt är stökigt att sortera bioavfall hemma. Det luktar och kan vara kladdigt, men bara man organiserar det tillräckligt bra därhemma så är det nog lättare än man kanske tror.

Den ökade mängden kärl för bioavfall innebär att också mängden bioavfall som samlas in ökar. Det kan i sin tur leda till större kostnader för transporten, men Huhta kommer med ett alternativ.

– När man har fler kärl på gården så fylls de också i långsammare takt. Då kanske man inte behöver tömma dem lika ofta. Alltså är det tänkbart att den här förändringen också kan leda till besparingar, säger Huhta.

Åboborna sorterar flitigt, men inte perfekt

Enligt Sydvästra Finlands Avfallsservice kunde alltså regionens invånare bli bättre på sopsortering, men vad tycker invånarna själva? Yle Åboland tog sig ut till Åbo centrum för att höra invånare om deras sorteringsvanor.

Vid Aurabron mötte vi Daniel Granström, som precis var på väg att sortera använda batterier. Han kommer ursprungligen från Nagu, men har bott nästan halva livet i Åbo. Han tycker att han sorterar sina sopor rätt så bra.

– Jag sorterar plast, brännbart och kartong. Gärna skulle jag också sortera bioavfall, men nu på sommaren så har bioavfallet en tendens att lukta en del så det har tyvärr inte blivit av.

Granström tror att en av orsakerna till att folk kanske inte är så noga med att sortera bioavfall är att påsarna så lätt går sönder och avfallet rinner ut lite överallt.

– Skulle man bara få det snyggt och rent så skulle säkert folk också sortera flitigare. Tricket är väl också att föra ut soporna tillräckligt ofta och att inte lägga i för blöta saker, säger Granström.

Marika Almgren-Haikarainen bor i den äldre delen av Åbo centrum och hon tycker också att hon och hennes familj sorterar sina sopor väl.

– Jag tror att orsaken till att människor slarvar med bioavfallet är lättja. Folk orkar bara inte skaffa de rätta sopkärlen för det. Sen börjar det också lukta illa om man inte för ut skräpet tillräckligt ofta.

Det finns ändå också saker hon skulle vilja förbättra med sina egna sorteringsvanor.

– Ibland åker nog lite för mycket i det brännbara avfallet. Man blir osäker på vart man ska slänga vissa saker och då händer det att det bara åker i, säger Almgren-Haikarainen.

Janne Flück har bott i Åbo sedan 1975 och har redan länge sorterat sopor. Han säger att han varit lite av en föregångare då det kommer till sopsortering.

– Vi har sedan 90-talet haft en täckt matkompost och sorterat alla möjliga sorters avfall. Det som brukade irritera mig mest var att man förr inte kunde sortera plast. Men nu går det och det är en ganska stor sak då jag märkt att mycket av soporna består av plast, säger Flück.