Yles enkät i riksdagen: Var fjärde ledamot som svarat har råkat ut för sexuella trakasserier i politiken
Har du själv upplevt sexuella trakasserier under ditt arbete inom politiken? Så lydde en av frågorna som Yle bad riksdagsledamöterna svara på. Av de 111 svaren var 29 jakande.
Av 200 riksdagsledamöter var det 111 som besvarade Yles enkät om sexuella trakasserier. Av dem hade 29 upplevt sexuella trakasserier, alltså en av fyra.
Jag upplevde att det fanns ett budskap under kommentarerna: om en kvinnlig politiker har en egenskap är det utseendet, och ingenting annat
Satu Hassi, riksdagsledamot för De Gröna om kommentarerna hon fick höra under sin tid i stadsfullmäktige.
Trakasserier drabbar oftare kvinnor
Det finns en klar uppdelning mellan könen då det gäller hur vanligt det är att ha upplevt sexuella trakasserier inom det politiska arbetet. Över 75 procent av dem som uppgav att de upplevt trakasserier var kvinnor. Trots det är under hälften av riksdagens ledamöter kvinnor.
De Grönas riksdagsledamot Satu Hassi berättar för Svenska Yle att hon själv varit med om sexuella trakasserier under 1990-talet.
– Jag hade en kollega i lagutskottet som brukade kommentera hurdan urringning jag hade på mig. En kollega från ett annat utskott kom och knackade på min hotelldörr under en utskottsresa efter att jag hade gått till sängs. Följande morgon kom han och berättade att det var han som hade velat besöka mitt hotellrum. Jag hörde också från kvinnliga kolleger att han har gjort samma åt många andra, berättar Hassi.
Stora skillnader mellan partierna – flest offer i De Grönas riksdagsgrupp, inga inom SFP
Antalet jakande svar var högst i De Grönas riksdagsgrupp, där 11 av de 13 som svarade på enkäten uppgav att de blivit sexuellt trakasserade på arbetet eller under arbetsrelaterade evenemang.
I Samlingspartiet var det endast 4 av 27 som svarade att de upplevt sexuella trakasserier.
Av SDP:s ledamöter svarade 5 av 24 jakande. I Sannfinländarnas riksdagsgrupp hade 3 av 15 upplevt trakasserier, medan 3 av de 5 ledamöterna som från Vänsterförbundet svarade på enkäten hade varit offer för sexuella trakasserier.
Inom SFP svarade ingen ledamot att de upplevt trakasserier.
"Attityderna har blivit bättre" – men ännu har vi en lång väg att gå
Hassi förklarar att sexuella trakasserier inom riksdagen fortfarande är ett problem, framför allt för unga kvinnor i början av den politiska karriären. Trots det menar hon att situationen förbättrats sedan 1990-talet.
På 90-talet tänkte jag inte att jag kunde göra någonting åt saken, bara försöka klara av situationen på något sätt. Det är framsteg att man börjat utreda den här saken i riksdagen, och att offentligheten ser trakasserier som opassande beteende. På 90-talet hade jag den känslan att om en kvinna börjar tala om den här saken blir hon stämplad som mer eller mindre galen.
Satu Hassi, riksdagsledamot, De Gröna
Trots att Hassi menar att samhället gått i rätt riktning gällande frågan om sexuella trakasserier ser hon också fortfarande trakasserierna som ett problem, framförallt för unga kvinnor i början av karriären.
– Jag har hört kommentarer av unga kvinnor som säger att de inte vågar gå och berätta om trakasserierna för någon, eftersom de är rädda för att det kan skada deras politiska karriär. Så skall det inte vara. Partierna, riksdagsgrupperna och riksdagen som institution måste göra det klart vem man kan vända sig till om man blir trakasserad. Personen som kontaktas måste även veta vad som skall göras efter att de kontaktats med en anmälan, säger Hassi.
Den nya samtyckeslagen ska göra det svårare att komma undan med trakasseri
Den nya samtyckeslagen som nyligen godkändes i riksdagen och förväntas träda i kraft senast vid årsskiftet kommer att kriminalisera även icke-fysiska sexuella trakasserier.
Till dessa hör bland annat opassande sexuella kommentarer, sms, bilder eller att blotta sig för någon utan samtycke. För att en handling ska klassas som trakasserier måste det enligt den nya lagen kränka subjektets rätt till sexuellt självbestämmande.