Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Timmar av arbetstid går till att städa då det skräpas ner på Labyrintens dagisgård i Karis: "Barnen vet att de inte ska röra sprutor de hittar"

Uppdaterad 07.07.2022 08:20.
I förgrunden en stubbe, i bakgrunden ett barn som springer.
Bildtext De äldsta barnen går ut först. Alla barn vet ändå att de inte får röra sprutor och annat de hittar på gården.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Knivhuggningen på Dalgatan den 2 juli har satt fart på diskussionen gällande ungas mående. Dådet skedde natten till lördagen då Labyrinten var stängt, men störande beteende och ofog har blivit vardag för daghemmet.

Skräp, sprutor, ägg på fönstren, tobak, grädde i postlådorna och sprejmålning på väggarna är exempel på saker personalen vid Labyrintens daghem regelbundet är tvungna att städa upp under morgnarna på dagisgården.

Gården är ett populärt tillhåll på kvällarna och då händer det att unga bland annat sparkar boll mot fönstren då dagisbarnen ännu är på plats. Labyrinten är nämligen ett skiftesdaghem och öppet till klockan halv elva på kvällen.

– Vi har inget emot att ungdomarna är här, men då ska de bete sig enligt hur man ska vara när dagiset är öppet och det sker inte alltid, förklarar föreståndare Riikka Jääskeläinen.

Ett barn dinglar med benen över en klättervägg. Endast benen och fötterna syns i bild.
Bildtext Barnen undrar vem som gett tillåtelse att skräpa ner på gården.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Även om personalen är noggrann med att städa gården varje morgon händer det att barnen hittar sådant som inte hör hemma på en dagisgård. Därför får de äldsta barnen gå ut först på morgonen och alla barn vet hur de ska reagera om de hittar till exempel en spruta. Personalen går varje år igenom reglerna med alla grupper och enligt åldersnivå.

– Vi har lärt dem att de genast kommer till oss. Våra barn är jättefiffiga så de rör inte dem, så alla situationer har varit väldigt trygga, säger Jääskeläinen.

En stubbe i förgrunden och klätterställning och gungställning i bakgrunden.
Bildtext Personalen använder en halv timme per dag till att plocka upp skräp på gården.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Ofogen väcker också frågor bland barnen.

– På kvällen försöker kvällsvårdaren hålla barnen undan så att de inte märker något. Men ägg och sprejfärg är så synligt att barnen ställer frågor så som varför någon gör så och vem som tillåtit det, förklarar Jääskeläinen.

Med tanke på barnens säkerhet och att det hittas saker från a till ö så tycker jag att det borde ske från någon annan sida än vår

― Riikka Jääskeläinen om städningen av daghemsgården

Hon menar att de ungdomar som håller till på gården kanske inte ens är medvetna om att daghemmet har öppet på kvällarna. De är som sagt välkomna så länge de umgås på ett sätt som inte stör verksamheten, poängterar Riikka Jääskeläinen.

Kvinna i svart t-skjorta visar med handen mot en gård.
Bildtext Riikka Jääskeläinen skulle gärna se flera barnfamiljer på gården under kvällar.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Riikka Jääskeläinen önskar att daghemmet kunde få hjälp med städningen, men samtidigt förstår hon att det kanske kräver medel som inte finns.

– Jag tycker att vår gård borde städas och kontrolleras varje morgon, men jag har ingen aning om vem som har sådana resurser. Det är klart att jag önskar att någon annan skulle göra det, men ärligt talat så vet jag inte vem som kan.

– Men med tanke på barnens säkerhet och att det hittas saker från a till ö så tycker jag att det borde ske från någon annan sida än vår, fortsätter hon.

En gunga. I bakgrunden gräs.
Bildtext Gården måste städas noga varje morgon för att barnen ska kunna leka tryggt.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Hon vet också att Labyrinten inte är ensam om problematiken men säger att de kanske är extra drabbade då daghemmet ligger så centralt. I nuläget stjäl ofogen och nedskräpningen för mycket av personalens resurser.

– Skräpet tar en kvart till en halv timme varje dag. Då det finns mera att städa beror det på vilken hjälp vi kan få av andra sektioner, men det handlar om en till två timmar, berättar Jääskeläinen.

Labyrinten har vänt sig till ungdomarnas föräldrar på sociala medier i hopp om att de kan föra diskussioner i hemmen om lämpligt beteende.

– Vi skrev att det är roligt att de unga vill fördriva tiden tillsammans istället för framför en skärm, men att de ska diskutera med ungdomarna vad som är tillåtet på en allmän gård, berättar Jääskeläinen.

En gungäst i en lekpark. I bakgrunden leker vuxna och barn.
Bildtext Under vår, sommar och tidig höst samlas unga gärna på dagisgården på kvällarna.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Responsen var enbart positiv.

– Vi fick många tummen upp och jättemånga gav stöd i kommentarsfältet. Jag tror vårdnadshavarna förstår vår problematik, men de känner sig säkert ofta också ganska maktlösa.

Jääskeläinen hoppas också att flera barnfamiljer skulle hitta till daghemsgården på kvällen.

– Det skulle göra det mera synligt att den är för barnfamiljer och kanske minska på skadegörelsen. Då borde det ändå satsas mera på trivseln – trots att vi har gungor och annat – men något lite extra skulle vara bra.

Labyrinten har fått hjälp av stadens ungdomsarbetare. Till exempel patrullerar de ofta vid daghemmet under evenemang och en kafébuss har parkerats på området vid en del tillfällen för att erbjuda ungdomarna annat program.

Sebastian Berg, som är ungdomsledare i Karis, känner till att det förekommer nedskräpning på dagisgården, men han upplever sällan en orolig stämning. Ungdomarna vill bara träffas och har roligt tillsammans, sade Sebastian Berg i en intervju tidigare i veckan.

Mera oro bland barn och unga

Vad gäller knivhuggningen natten till lördagen (2.7) säger Jääskeläinen att hon inte var oroad med tanke på dagiset eftersom det var stängt, men nog över hur dåligt ungdomar verkar må då sådant sker.

– Jag funderade vad det är som leder till att någon gör en annan illa på det sättet, frågar hon.

Barn klättrar på en klätterställning.
Bildtext Ökad trivsel på gården skulle locka fler, tror Riikka Jääskeläinen.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Jääskeläinen menar att hon har sett en oroväckande trend också bland yngre barn de senaste tio åren.

– Det är klart och tydligt att samhället, föräldraskapet och barn och unga har ändrat massor. Barnen beter sig på ett annat sätt, det finns mera oro och koncentrationssvårigheter, sådan problematik som inte funnits tidigare.

Samtidigt tror hon att utvecklingen dels kan hänga ihop med att man blivit mera uppmärksam på utmaningar hos barn och unga.

– Vi är kanske mera alerta på saker som sker och försöker få ett namn på dem, funderar hon.

7.7.2022 8.18: Artikeln kompletterades med att ungdomsledare Sebastian Bergs kommentar var från en tidigare intervju.