Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Klimatförändringen utmanar vinindustrin i Frankrike – ditt favoritvin kan bli dyrare eller sluta produceras

Man i skjorts, skjorta och hatt visar hur vindruvorna växer.
Bildtext De här druvorna som assisterande vinmakare Christoffer Nobel inspekterar kan hamna i en vinflaska senare, om vädret så tillåter.
Bild: Tanja Heino / Yle

Torka, frost, hagel och långa regnperioder utmanar vinproduktionen i Frankrike. Klimatförändringens följder märks också av i Provence i södra Frankrike. Kommer regionen att gå miste om det kännspaka blekrosa rosévinet?

Rankorna på vingården Domaine Rabiega i Provence står virade mot tunna stängsel gjorda av metalltråd. Egentligen vill de växa längs med marken, men det skulle inte resultera i bra vin eftersom druvorna behöver sol för att växa till sig och mogna korrekt.

Det är stekande hett och vid raderna av vinrankor har gräset gulnat. Så här brukar det normalt se ut i slutet av sommaren, inte mitt under druvornas tillväxtsäsong i början av juli.

Den franska vinindustrin, precis som vinindustrin globalt, utmanas av klimatförändringen. Nu tvingas vinodlare tänka om, ifall kvaliteten ska vara den samma som förr.

Kuperat landskap i Provence med ett rött hus i förgrunden.
Bildtext Gräset har redan gulnat i början av juli.
Bild: Josefin Flemmich / Yle

Konsekvenserna märks av också i söder

Klimatförändringen ger upphov till omväxlande väder, med långa perioder av torka, frost sent in på våren, hagel och kraftiga regn. Det påverkar druvornas tillväxtsäsong, eller framför allt knoppningen som är viktig för druvans utveckling.

– Fenomenen som sådana har ju alltid funnits men nu är de mer frekventa och svårare att förutse och skydda sig mot, säger Christoffer Nobel som är assisterande vinmakare på vingården Domaine Rabiega i den historiska regionen Provence i södra Frankrike.

Vinrankor virade på en tråd.
Bildtext Rankorna viras upp på en tråd för att främja tillväxtprocessen.
Bild: Tanja Heino / Yle

Han säger att den typen av fenomen som nu drabbar södra Frankrike tidigare märkts av främst i Bourgogne i nordost och Champagne i norr.

– Om man ser till norra och nordöstra Frankrike så är de volatila väderförhållandena en enorm utmaning, även kraftiga nederbördsperioder. Tittar man på västra och södra Frankrike är det temperaturer som spelar stor roll för vilka typer av druvor som kommer att trivas på längre sikt.

Vi kommer inte på lång sikt att kunna leverera ett vitt vin som håller den kvalitet som tidigare

― Christoffer Nobel, Domaine Rabiega

På Domaine Rabiega har klimatförändringen lett till att man valt att ställa om i produktionen.

– Vi har valt att sluta producera vårt vita vin och ställa om det till rödvinsproduktion på grund av att vi upplever att vi inte på lång sikt kommer kunna leverera ett vitt vin som håller samma kvalitet som tidigare.

Man i hatt håller upp en vinranka.
Bildtext Christoffer Nobel visar hur rankorna växer. Här ute i toppen på rankan är fotosyntesen som mest effektiv. Därför är det viktigt att man inte klipper av den.
Bild: Tanja Heino / Yle

Brant uppförsbacke under de senaste åren

Klimatförändringens följder har konkret märkts av under de senaste fem åren, men Nobel säger att även om de senaste fem åren har varit utmanande, har man upplevt en brant uppförsbacke under de senaste två-tre åren.

Så sent som i fjol våras slog en köldknäpp till mot Provence. På sina håll tog frosten stora delar av skörden.

– Vi kom lindrigt undan. Vi hade tur och tappade kanske åtta till tio procent av skörden. Men vi vet ju att granngårdar runt omkring var betydligt tuffare drabbade, säger Nobel.

I praktiken kan frosten leda till att vinrankorna skadas så att de inte kan utvecklas.

– Adderar man sedan en torka som har skapat en högre koncentration i druvorna och att man får druvor som inte håller lika mycket druvsaft när vi väl får in dem in i vineriet så blir ju volymen därtill ytterligare lägre än vad vi hade räknat med, förklarar han.

Vindruvor växer på vinodling.
Bildtext Rosévin och rödvin kommer från samma druvor. Den rosa färgen beror på att man låter druvskalet vara i kontakt med druvsaften i tillverkningsprocessen.
Bild: Tanja Heino / Yle

Kan man odla klimatvänligt vin?

Definitionen på ett klimatvänligt vin är att det är ekologiskt och eventuellt också biodynamiskt. Det innebär att vinerna odlas med omsorg och noggrannhet i samklang med naturen.

Ekologisk odling innebär att man undviker skadliga bekämpningsmedel och tar hänsyn till den biologiska mångfalden, förklarar Nobel.

Vinodlaren måste också anpassa sig efter hur naturen förändras och sträva efter ett så lågt koldioxidavtryck som möjligt.

På Domaine Rabiega har man exempelvis gått in för en ekologisk gräsklippare, eller egentligen flera. Inför tillväxtsäsongen besöker nämligen en lokal fåraherde gården med sina får. De betar sedan mellan vinrankorna, men själva rankorna är de inte intresserade av.

När man köper vin kan det också vara värt att kolla prislappen, menar Nobel.

– Jag tycker att man borde fundera på var man gör skada om man köper ett alltför billigt vin, för någon blir ju lurad på vägen. Om det sen är vinbonden, de som arbetar i vinindustrin eller om det är miljön, är svårt att säga. Men det finns en brytpunkt för hur billigt ett vin kan vara.

Får betar mellan vinrankor.
Bildtext De här gräsklipparna gillar inte smaken av vinrankor men klipper effektivt gräset omkring dem.
Bild: Christoffer Nobel

Minskade volymer, högre priser

I fjol producerade Frankrike nästan en tredjedel mindre vin än vanligen på grund av klimatrelaterade orsaker. Det påverkade inte exporten avsevärt på grund av välfyllda vinreserver. Men fortsätter det så här kommer det att märkas av för konsumenterna.

– Om man har ett vin som är attraktivt för en konsumentskara som fortsätter vara lika intresserad av vinerna men tillgången sjunker, kommer ju vinerna att bli dyrare. Det är ju oundvikligt, konstaterar Nobel.

Vinmakare runt om i Frankrike måste tänka om, men också de som reglerar de så kallade appellationerna, menar Nobel.

Appellationen är en kvalitetsgaranti för franska viner där man slår fast exempelvis var vinet får växa, vilka druvor som får användas och på vilket sätt vinet får odlas och framställas.

– Där måste man se över om det ska tillåtas nya druvsorter för att tackla stigande temperaturer och förändringar på vingårdarna.

Hur är det då, är det blekrosa rosévinet som Provence är så känt för hotat? Nej, menar Christoffer Nobel.

– Men precis som med de andra vinerna kommer nog rosévinen att stiga i pris med tanke på den rosévinsboom som vi sett under de senaste åren.

Två glas med rosévin.
Bildtext Rosévinet är en favorit för många på sommaren. Det från Provence är ofta blekt laxrosa.
Bild: Tanja Heino / Yle