Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Nostalgimuseet väcker gamla minnen till liv – "De blev 50 år yngre då de kom in och for ut med ett skratt på läpparna"

En man med keps och blond skäggväxt står framför en vägg fylld med spel och leksaker. På väggen finns ett bordshockeyspel tillverkat av företaget Bock-Plast.
Bildtext Daniel Strömborg med bordshockeyspel och leksaker i Nostalgimuseet.
Bild: Linus Hoffman / Yle

I Finland finns cirka 1 500 museer, allt från nationella professionellt skötta museer till specialmuseer och hembygdsmuseer. Ett av de nyaste är Nostalgimuseet i Pargas.

Att stiga in i Nostalgimuseet väcker en massa minnen hos dig, om någonting du har haft eller upplevt i din barndom, eller som dina föräldrar eller farföräldrar haft som barn.

Det ska vara någonting som piggar upp tillvaron och gör dig nostalgisk. Och eftersom vi är i Pargas får det gärna vara någonting som har med Pargas eller med skärgården att göra.

Påsar, kuvert och tändsticksaskar från gamla butiker i Pargastrakten, sparade i en vitrin i ett museum.
Bildtext Påsar, kuvert och tändsticksaskar från gamla butiker är idag samlarobjekt och skapar nostalgi.
Bild: Linus Hoffman / Yle

– Det som är intressantast av föremålen relaterade till Pargas är de gamla ishockeyspelen från Bock Plast-tiden. Verksamheten såldes till Stiga i slutet av 1980-talet, men de kom från början härifrån Pargas. Jag har till och med ett oöppnat paket från 70-talet i originalförpackning här, säger museets grundare Daniel Strömborg.

Strömborg vet inte varför någon sparat ett bordshockeyspel utan att ens använda det, men troligen var det inte avsett att sparas. Det glömdes bort.

– Det kom via ett dödsbo som vi tömde. Det låg bak i källaren, bakom ett klädskåp inpaketerat i julpapper, så antingen har någon varit dum på julafton och så har man fört ner det, eller så har man helt glömt att ta fram det till julen.

Allt från askkoppar till skeesare

Det finns människor som slänger bort saker, och det finns andra som samlar på allt möjligt, sådant som hittas kanske först då man flyttar eller då någon har dött.

På Nostalgimuseet finns allt möjligt. Från reklamprylar och leksaker till kameror och verktyg – en askkopp med Nagu kommuns vapen och en färja som motiv, en spargris från Korpo Sparbank där man med ett litet flygplan skjuter in slantar i en behållare, Nintendospel, skeesare (alltså skridskor i Pargas), en reklamaffisch för Pargasbandet Creamers, en skylt från Pargas Badinrättning där vattentemperaturen meddelas, och så vidare.

Vitriner med gamla föremål , såsom en lastbil av trä och en dockvagn, på Nostalgimuseet.
Bildtext Det finns fullt av föremål i vitrinerna, men det ryms mer, säger Daniel Strömborg.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Totalt finns här mer än 2 000 föremål, de äldsta från 1800-talet till de nyaste sakerna från 1990-talet. Ändå vill Strömborg ha mer.

– Ja, det är inte fullt. Eller samlingen är inte komplett. Det är ju det tråkigaste då samlingen är komplett. För mig som samlare är det inte lika roligt att ha ett föremål, utan letandet är den största grejen.

Visst kan Strömborg slänga bort saker också. Det gör han, men allt intressant som har med lokalkultur att göra eller som har samlarvärde, det sparar han. Eller så byter han, så att han eller någon annan samlare kan komplettera sin samling.

Museernas förlovade land

Strömborg tycker det är viktigt med ett museum. Visserligen finns mycket digitaliserat och du hittar saker på nätet, men då åren går glömmer vi bort vad som gjort oss glada och vad som fanns tidigare. Också för yngre är det fint att kunna visa hur spel, leksaker och vardagsföremål såg ut förr.

Finland är museernas förlovade land. Det finns kring 350 professionellt skötta museer som får statsunderstöd för sin verksamhet, men dessutom uppskattningsvis 1 000 hembygdsmuseer och ett 100-tal andra icke-professionella museer.

Skyltar med texten Nostalgi-museum, Nostalgia-museo och Svenska kulturfonden vid en dörr som står öppen.
Bildtext Nostalgimuseet finns i Gamla kommunalstugan i Pargas.
Bild: Linus Hoffman / Yle

– Vem som helst kan grunda ett museum. Det är positivt att man vill skydda kulturarvet och tycker att det man har sparat och samlat är så värdefullt att man vill kalla det museum, säger utvecklingsdirektör Pirjo Hamari vid Museiverket.

Vi finländare vill dessutom gärna visa upp det vi har. Hamari tycker inte att det går inflation i museer. Så länge folk är intresserade av att bevara kulturskatter, och vi andra är intresserade av att besöka museer så är det bra för kulturen.

En vitrin i ett museum fylld med saker som hör ihop med OS i Helsingfors 1940 och 1952, såsom programblad, handduk och kaffe.
Bildtext Memorabilier från sommar-OS i Helsingfors och Åbo 1940 och 1952.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Vad är då skillnaden mellan ett hembygdsmuseum och Nostalgimuseet i Pargas? Daniel Strömborg funderar en stund innan han svarar.

– Kanske det är besökaren som ska bedöma den saken? Här finns en mix för var och en, för alla åldrar. Vissa har sagt att de blev 50 år yngre då de kom in hit och for ut med ett skratt på läpparna, så då kan det ju inte ha gått helt fel.

Diskussion om artikeln