En stor del av italienska elever har svårt att klara skolans kunskapskrav – en av fem unga hotas av utslagning

Generationsorättvisan syns tydligt i Italien. Italienska barn klarar inte skolan, i synnerhet inte om de inte får skollunch. En av fem unga hotas av utslagning.

Italienska studenter sitter i skrivande stund och gör sina slutprov inför examen. Samtidigt larmar Rädda Barnen i landet om att hälften av de italienska skoleleverna inte klarar matematiken när de går ur gymnasiet. Samma siffra för italienska är drygt 44 procent. Det betyder problem både för de unga som får svårt att avsluta skolgången och skaffa arbete, och får konsekvenser för både utbildningssystemet, den ekonomiska utvecklingen och demokratin.

– Situationen är allvarlig, säger Antonella Inverno, chef för barn- och ungdomsfrågor hos Rädda Barnen Italien, när jag träffar henne på organisationens kontor i centrala Rom, inte långt från Colosseum.

Enligt en rapport som Rädda Barnen Italien har tagit fram klarar många skolelever inte kunskapskraven och riskerar slås ut från skolsystemet utan att ha gå klart skolan.

Varannan elev i södra Italien klarar inte kunskapskraven – de stannar på en 13-årings nivå

I södra Italien är det hälften eller fler av eleverna som inte når kunskapsnivån när de går ut gymnasiet. I sju regioner i syd är det över hälften av eleverna som inte klarar nivån för italienska, utan blir kvar på en kunskapsnivå som inte är högre än för 13-åringar.

Värst drabbade är barnen till föräldrar som lever i fattigdom, barn i södra Italien och barn bland migrantfamiljer. Enligt färska siffror är fattigdomen mer utbredd än någonsin i landet, 1,9 miljoner familjer lever i fattigdom. Det handlar därmed om cirka 5,6 miljoner italienare, som inte har råd med de minimikostnader som krävs för att leva ett acceptabelt liv.

Barnen drabbas av "generationsorättvisa" – en av fem unga slås ut

Totalt handlar det om 1,4 miljoner minderåriga som växer upp i fattigdom. Ett barn i Italien idag har dubbelt så hög risk att hamna i fattigdom som en vuxen och tre gånger så hög risk att hamna i fattigdom som en person över 65 år.

– Skillnaderna i skolresultat är nära sammankopplade med den socioekonomiska situation som barnen växer upp i, och skillnaderna grundläggs väldigt tidigt, säger Inverno.

– Vi talar om utbildningsfattigdom, som möjligheten att lära inte bara i form av utbildning men också genom att vara en del av och ta del av annan service som skolmiljön erbjuder.

Inverno lyfter fram att alla kriser i modern tid har slagit extra hårt mot just barnen, som nu upplever en generationsorättvisa.

Det har i sin tur lett till att en av fem ungdomar mellan 15 och 29 år står helt utanför samhället, de går varken i skolan, deltar i någon annan utbildning eller arbetar.

– Man brukar tala om generation NEET, det vill säga unga människor utan arbete och utan utbildning, säger Inverno.

I sex av landets 20 regioner är fler ungdomar osysselsatta, än antalet som befinner sig i någon sysselsättning.

På Sicilien, i Kalabrien och Kampanien går det tre arbetslösa ungdomar per två arbetande ungdomar.

Ingen obligatorisk förskola, ingen allmän skollunch

Enligt Antonella Inverno på Rädda Barnen beror det här i stor utsträckning på den dåligt och ojämnt utbyggda välfärden.

Det saknas förskole- och fritidsverksamhet i stora delar av landet, i flera regioner i syd är det helt obefintligt.

– Där det finns tillgång till förskola från tidig ålder och där skolverksamheten även omfattar skollunch och möjlighet till heltid i skolan, är studieresultaten bättre, säger Inverno.

– Skillnaderna i skolresultat syns redan när barnen är små och de blir bara större ju äldre barnen blir. De som kommer från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar når sämre resultat. Det finns inte heller någon social rörlighet alls via utbildningssystemet som det delvis funnits tidigare.

Istället ökar ojämlikheten vad gäller studieresultat.

Hungriga barn lär sig sämre

Förutom tillgång till förskola och heltid i skolan är tillgången till skollunch i skolan avgörande för skolresultaten. Där det finns skolmatsal och barnen äter i skolan är skolresultaten bättre.

Rädda Barnen har i sin rapport jämfört de fem provinser där flest minderåriga lever i fattigdom, med de fem provinser där flest barn växer upp med bättre ekonomiska förutsättningar. Där ekonomin är bättre äter flest barn skollunch.

– De föräldrar som har högre inkomster är också de som har möjlighet att betala för lunchen för sina barn, säger Inverno.

Unga fastnar i föräldrasoffan med telefonen

För många barn och ungdomar innebär de dåliga skolresultaten, och avhoppen från skolan ofta arbetslöshet och bristande framtidsutsikter.

– En del fastnar i soffan hos föräldrarna med telefon och sociala medier, andra riskerar lockas in i kriminalitet, säger Antonella Inverno.

– Men vi vet också att många unga vill skapa sig en bättre framtid med arbete och möjlighet att bilda familj –vilket sker allt mer sällan, Italien har idag historiskt låga födelsetal – och allt färre barn föds eftersom de just inte har någon framtidstro på att situationen ska förbättras.

Hoppet står till EU-pengarna som har utlovats landet i den nationella planen för återhämtning, som tillkom i samband med coronapandemin.

– För att pengarna ska komma åt de sociala- och geografiska skillnaderna måste pengarna riktas specifikt mot dessa, säger Inverno.

Hon menar att förskola och skollunch borde vara en rättighet för varje barn. Det borde vara en naturlig och grundläggande del av utbildningen, inte något föräldrar kan välja bort.