Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Gullranda har varit presidentens sommarresidens i 100 år – Mauno Koivisto spelade volleyboll om somrarna, Risto Ryti höll sig hellre borta

Gullranda.
Bildtext Gullranda har nu varit presidentparets officiella sommarresidens i 100 år.
Bild: Maj Lundström / Yle

I år är det hundra år sedan Gullranda blev Finlands presidents officiella sommarresidens, och ännu i dag kan man se de olika presidenternas avtryck på området.

Det är fredag, klockan är sex på kvällen, och genom Gullrandas portar i Nådendal strömmar nyfikna besökare in. Under sommarhalvåret får den som vill besöka presidentparets trädgård på fredagar, och det är många som har tagit tillfället i akt den här soliga julikvällen.

Intresset för att besöka Gullranda är alltid stort, berättar turistguide Tiina Gustafsson.

– Gullranda är säkert det viktigaste turistmålet i Nådendal. Om jag kommer rätt ihåg så är det ungefär 20 000 personer som besöker trädgården årligen, och största delen av dem är finländare. Det är framför allt vi som vill se hur vår president bor, säger Gustafsson.

Tiina Gustafsson.
Bildtext Tiina Gustafsson, turistguide.
Bild: Maj Lundström / Yle

Hela området är 55 hektar stort, och här finns över 40 byggnader. Det handlar om allt från jordkällare, paviljonger, och hela nio bastubyggnader. I den del av trädgården som kallas Finlands trädgård finns den blåkaklade fontän som många säkert känner igen från bilder på sommarresidenset. Från Finlands trädgård kan man se granitslottet Suvilinna, där flaggan är hissad, vilket innebär att presidenten befinner sig någonstans i närheten.

Trädgården är planerad av Helsingfors första stadsträdgårdsmästare Svante Olsson och av hans son, trädgårdsarkitekten Paul Olsson.

Gullranda.
Bildtext Finlands trädgård planerades på 1960-talet, och de blåa och vita blommorna ska symbolisera Finlands färger.
Bild: Maj Lundström / Yle

I trädgården får besökarna gå omkring fritt, men upp till huvudbyggnaden får man inte gå. Ännu på 90-talet fick besökarna gå runt själva byggnaden och titta närmare under den tiden på året då presidenten inte var på plats, men i dag är det inte längre tillåtet.

Skylt med texten "Endast för personal".
Bildtext I trädgården får man gå omkring och titta, men upp till huvudbyggnaden är det inte tillåtet att gå.
Bild: Maj Lundström / Yle

Affärsmannen Alfred Kordelins stora dröm

Även om Gullranda i dag är känt på grund av alla presidenter som har bott här under åren, så var det inte alls tanken att området skulle användas på det här sättet från början. Själva huvudbyggnaden av granit färdigställdes redan år 1916, då ingen ännu ens visste att Finland skulle bli ett självständigt land.

– Gullranda var ursprungligen affärsmannen och lantbruksrådet Alfred Kordelins stora dröm. Det här skulle egentligen bli hans sommarställe. Kordelin dog tyvärr redan 1917, då han blev tillfångatagen och sedan dödad av ryska matroser, och Gullranda gick sedan över i Åbo universitetssällskaps ägo genom hans testamente, berättar Gustafsson.

Gullranda.
Bildtext På den tiden när man endast kunde ta sig till Gullranda med båt var det den här allén som välkomnade besökarna.
Bild: Maj Lundström / Yle

Ett tag var planen att Gullranda skulle bli Åbos botaniska trädgård, men den idén slopades sedan eftersom man ansåg att det var för långt från Åbo till Nådendal. På den tiden fanns det ingen bro, utan man var tvungen att ta sig till Gullranda med båt.

– Efter självständigheten och inbördeskriget fick vi vår första president, och då kom man samtidigt på att presidenten behöver ett sommarresidens. Det var så Kaarlo Juho Ståhlberg kom att hyra in sig på Gullranda redan innan det blev officiellt sommarresidens. Presidentens kansli köpte Gullranda 1922, och då blev det officiellt, säger Gustafsson.

Nådendals hamn.
Bildtext Från Gullranda kan man se Nådendals gästhamn.
Bild: Maj Lundström / Yle

Mauno Koivisto spelade volleyboll, Risto Ryti höll sig helst borta

Alla Finlands presidenter har besökt eller bott på Gullranda under årens lopp, men alla har inte vistats lika mycket på sommarresidenset. Till exempel Risto Ryti och hans fru Gerda Ryti var inte särskilt pigga på att hålla till i Nådendal.

– Risto Ryti var Alfred Kordelins jurist och nära vän, och han var också med på den fest där Kordelin miste sitt liv. Därför kan man tänka sig att det inte kändes helt rätt för Risto Ryti att tillbringa somrarna på sin gamla väns sommarställe. Risto Ryti var kanske inte heller en sådan person som vanligtvis skulle trivas på en sommarstuga, han var kanske inte typen som var ute och rodde och metade, säger Gustafsson.

Inte heller Carl Gustaf Emil Mannerheim hann besöka Gullranda särskilt många gånger under sin tid som president. I hans fall berodde det däremot troligen delvis på att andra världskriget fortfarande pågick i Europa då han blev president år 1944. Mannerheim övernattade aldrig på Gullranda, men han har besökt sommarresidenset några gånger.

Gullranda, Suvilinna.
Bildtext När flaggan är hissad betyder det att presidenten är i närheten.
Bild: Maj Lundström / Yle

Det är också många presidenter som har stortrivts på Gullranda. Till exempel Ståhlberg och hans fru Ester var mycket förtjusta i stället. Också Urho Kekkonen hade många år på sig att vistas på sommarresidenset och utnyttja det till sin fulla potential.

– Kekkonen tyckte om skärgården, han brukade till exempel fiska, så det här fungerade som en bra bas för honom under somrarna, säger Gustafsson.

– Men jag skulle ändå säga att de flesta har trivts. Till exempel paret Ahtisaari hade inte riktigt någon fast punkt i Finland eftersom de hade bott utomlands så många år, och jag har förstått att Eeva Ahtisaari tyckte väldigt mycket om att vara här.

Närbild av ett konstverk i glas.
Bildtext En del av en konstutställning i trädgården.
Bild: Maj Lundström / Yle

Flera av presidenterna har gjort sitt eget avtryck på platsen. Till exempel finns fortfarande Mauno Koivistos volleybollplan kvar från hans tid som president. Tarja Halonen var den som ville ha konstutställningar på området, och Sauli Niinistö har börjat med Gullrandasamtalen.

Stor renovering av Gullranda inleds i slutet av sommaren

Den här sommaren är det sista gången på några år som man har möjlighet att besöka Gullranda. Den första september påbörjas en stor renovering, vilket innebär att trädgården kommer att vara stängd för besökare de närmaste två somrarna.

Man kommer bland annat att byta ut den 100 år gamla granhäcken, som börjar ha sett sina bästa dagar. Häcken är nu ungefär 2,5 meter hög, och när trädgården är färdigrenoverad kommer den bara att vara bara ungefär en halvmeter.

Gula rosor i närbild i Gullrandas trädgård.
Bildtext I parken finns runt 1200 rosor av åtta olika arter. Rosorna ska grävas upp och bytas ut i samband med renoveringen.
Bild: Maj Lundström / Yle

Också den välbekanta fontänen i Finlands trädgård ska fräschas upp, och det blåa kaklet ska bytas ut.

Under sommaren 2023 och 2024 kommer det alltså inte att vara möjligt att besöka Gullranda, men det kommer att ordnas videoguidningar som går att titta på via nätet.

– Det är säkert mycket som man som besökare inte ens kommer att märka att har förändrats, men att granhäcken byts ut kommer ju att göra stor skillnad. Det kommer att se helt annorlunda ut då, säger Gustafsson.

Artikeln uppdaterad 10.10 - Ståhlbergs fru hette Ester, inte Gerda.

Artikel uppdaterad 16.05 - förtydligande kring hur Alfred Kordelin miste livet.

Artikeln uppdaterad 12.7.2022 13.35 - datum för när Carl Gustaf Emil Mannerheim blev president tillagt.

Diskussion om artikeln