Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kontantupproret får fart när Ukrainakrisen visar risker med ett liv utan pengar

Skylt med text om att bara kortbetalning tas emot.
Bildtext En rad svenska företag har slutat acceptera kontanter som betalmedel.
Bild: Marianne Sundholm

Uttaget av kontanter har ökat kraftigt i Sverige. Folk inser att det är lätt för Putin och andra att stänga de digitala penningsystemen. Det säger Björn Eriksson, ordförande för det svenska Kontantupproret.

Kontantupproret är ett tiotal organisationer som har slutit sig samman. Där finns pensionärsorganisationer, landsbygdsaktivister, hembygdsrörelsen och delar av Svensk Handel.

Debatten om pengar har tagit fart efter Ukrainakrisen. Allt fler vill värna om kontantsystemet så att det inte försvinner.

Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson hade hektiska dagar under Almedalsveckan på Gotland. Frågan diskuterades nästan dagligen i olika sammanhang.

Danmark visar vägen?

Kontantupproret har presenterat ett lagförslag för att säkra kontanterna i Sverige. Nu finns inga regler i Sverige om att butiker är skyldiga att acceptera kontanter.

Man vill följa ett danskt exempel, ett land med egen valuta, och en samhällsmodell som liknar Sveriges.

Butiker i Danmark är i regel skyldiga att ta emot kontanter från kl 06.00 till 22. Men i områden med ökad rånrisk blir det penninglöst redan klockan 20. Samma system kunde införas i Sverige, anser Kontantupproret.

Björn Eriksson med vitt hår, mörka solglasgon i Visby.
Bildtext Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, nu ordförande för Kontantupproret.
Bild: Bengt Östling / Yle

"Inget fel på kort - också"

– Det är inget fel på kort, ibland är de ett alldeles utmärkt alternativ, säger Björn Eriksson. Men väldigt många människor vill inte ta död på kontanterna, även om de också använder kort ibland.

Han visar upp en plånbok med ett 20-tal betalningskort – och cirka 2000 kronor samt några mynt i reserv.

Men den minskande kontanthanteringen har gått alldeles för långt. Enligt Kontantupproret är Sverige det land i världen där kontanterna har minskat mest. Idag genomförs mindre än vart tionde köp med kontanter.

Pandemin har ytterligare begränsat användningen. Björn Eriksson fnyser åt påståendet att pengarna skulle smitta med coronavirus. Det var ett felaktigt rykte som spreds om att sedlar eller mynt skulle innebära en smittorisk.

Vill inte ha digitalt utanförskap

Ett kontantlöst samhälle innebär också risk för utanförskap för dem som inte har, inte kan, eller inte vill ha ett kreditkort.

Ungefär en miljon svenskar, 10 procent av befolkningen, står utanför digitala betalningssystem.

Björn Eriksson är tidigare rikspolischef och tror inte på handelns argument att kontanter i handeln ökar risken för kriminalitet och rån.

– Cyberbrottsligheten är en så mycket större risk. I den digitala världen lurar man allt människor äger av dem på tre sekunder genom identitetsstölder.

Enligt Eriksson ökar brottsligheten på annat håll än i handeln då pengarna är borta. Så man kan inte säga att risken för kriminalitet minskar bara för att man tar bort kontakterna, säger han.

Snabbaste nedgången i Sverige

Användningen av kontanter har minskat relativt dramatiskt i Sverige under det senaste decenniet. Det är en följd av digitaliseringen och förändrade konsumtionsmönster med ökad handel över internet.

Digitaliseringen påverkar alla länder, men nedgången av kontantanvändningen går snabbast i Sverige, enligt en utredning från den svenska riksbanken.

Allt fler näringsidkare i Sverige har slutat ta emot kontanter som betalning för varor och tjänster. Det riskerar ett mer eller mindre kontantlöst samhälle i framtiden, då sedlar och mynt slutar fungera, trots att det fortfarande är ett lagligt betalningsmedel.

Svenska kronor
Bildtext De här pengarna är redan värdelösa, den gamla 50-kronorssedeln med Jenny Lind har ersatts av en ny.
Bild: Riksbanken i Sverige

Betalningsutredning

Frågan är förstås betydligt mer invecklad. Det gäller inte bara handelns plikt att också i framtiden ta emot kontanter av kunderna.

Senare i år ska moderaternas tidigare partiledare Anna Kinberg Batra presentera "Betalningsutredningen". Där ska man ta ställning till statens respektive näringslivets framtida roll på betalningsmarknaden. Också frågan om elektroniska valutor, en "e-krona" väntas komma upp.

Till exempel företaget Bankomat har välkomnat utredningen. Där ser man hur snabbt kontantanvändandet minskar, ungefär 10 procent per år.

"När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också incitamenten för kommersiella aktörer att hantera kontanter. Det gäller såväl banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare. Därför har delar av kontantinfrastrukturen i samhället monterats ned", enligt ett uttalande från Bankomat.

"Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur som saknar kommersiell bärighet inte ska överlåtas till marknadsaktörer."

Kontantlöst försök i Finland

Också i Finland finns risker att kontanterna är på väg bort. I vintras skrev den finska tidningen för konsumenter Kuluttaja om ett experiment i den svenska kedjan Clas Ohlson som nu tar emot endast betalkort, inte kontanter.

Clas Ohlson-kedjan motiverar experimentet med att användningen av kontanter har minskat de senaste åren, allt fler finländare betalar med betalkort.

Hanteringen av kontanter tar en del tid och resurser i handeln. Personalen kan nu frigöras för att betjäna kunder bättre och det sparar tid vid kassorna, enligt en talesperson för Clas Ohlson i konsumenttidningen.

Det är lagligt enligt Konkurrens- och konsumentverkets riktlinje. Det finns inga bestämmelser som tvingar någon att ta emot kontanter.

ECB: Ska vara giltiga överallt och skyddar privatlivet

Enligt EU bör kontanter visserligen godkännas som betalningsmedel. Men en näringsidkare kan vägra att ta emot kontanter av motiverat skäl, exempelvis om näringsidkaren inte har växel.

Att betala kontant anses fortfarande som det grundläggande betalningssättet i EU. Om affären varken godkänner kontant betalning eller bankkort, bör man särskilt informera om detta redan vid marknadsföringen.

Europeiska centralbanken har en “kontantstrategi”, där man räknar upp en lång rad fördelar med sedlar och mynt.

Det behövs varken utrustning, internet eller elektricitet för att betala med kontanter. De ska vara giltiga överallt. Du behöver inte identifiera dig för att betala kontant, vilket skyddar privatlivet. Kontanter gör det också lättare att hålla koll på utgifterna och inte överkonsumera. Det är snabbt och det är säkert. Man undviker cyberkriminalitet, bedrägeri och till största delen förfalskning.

Enligt Europeiska centralbanken kan ingen betalningsmottagare vägra kontantbetalning om inte annat har avtalats med kunden.

Men på Clas Ohlsson anser man att det räcker med en skylt i butiken om att man inte tar emot kontanter, det kan ses som ett avtal om att betala på annat sätt.

Clas Ohlsons experiment i Finland avslutas denna sommar.