Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Rätten att besvära sig är grundläggande för demokratin – ledande jurist: "Det är en del i hur vårt samhälle fungerar"

Kvinna i blommig klänning står framför en trävägg.
Bildtext Ledande jurist Ida Sulin på Kommunförbundet säger att antalet besvär ökar i samband med val och stora projekt.
Bild: Finlands Kommunförbund rf

Besvärsrätten hänger starkt samman med vår tillgång till mänskliga rättigheter. ”Genom överklaganden kan vi övervaka hur våra myndigheter sköter sig”, säger ledande jurist Ida Sulin på Kommunförbundet.

Flera projekt – bland andra den nya fotbollsstadion i Jakobstad – är försenade på grund av besvär.

Enligt Ida Sulin, ledande jurist på Kommunförbundet, finns två tidpunkter när man kan se att antalet besvär ökar.

– En är när man har stora projekt på gång, till exempel att man ska bygga ett vindkraftverk eller att en skola ska dras in. Den andra är när det närmar sig val, oberoende vilket val det är fråga om.

När man då tycker att det är något som går fel i kommunen kanske man vill besvära sig också över sådana beslut.

De som kan besvära sig mot kommunala beslut är kommunens invånare, personer som äger fast egendom i kommunen och företag som har sitt huvudsäte i kommunen. Sulin säger att de flesta besvärar sig över beslut som rör dem själva.

– Om jag till exempel får ett beslut där man har antagit mina inkomster fel är det ganska naturligt att jag besvärar mig mot det.

Men det finns också personer som är väldigt intresserade av samhället i stort och följer noga med det kommunala beslutsfattandet, säger Sulin.

– När man då tycker att det är något som går fel i kommunen kanske man vill besvära sig också över sådana beslut.

Vägmaskinern på en grusbelagd gata.
Bildtext Stenläggningen av Långbrogatan i Karleby får inte färdigställas på grund av ett besvär. I bakgrunden syns en gammal servicestation som inte får rivas på grund av ett annat besvär.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Inskränkning av besvärsrätten gör inte processen snabbare

Går ett besvär till behandling förvaltningsdomstolen och den som har lämnat in besväret förlorar händer inte så mycket, berättar Sulin. Myndigheter har dock rätt att kräva att deras egna rättegångskostnader ska ersättas av enskilda personer.

– Men domstolar brukar döma så väldigt sällan, och bara när man kan se att det är fråga om direkt missbruk av besvärsrätten. Det att man använder sin rätt att anföra kommunalbesvär enligt lagens ordning kan aldrig vara missbruk av lagen.

Emellanåt hör man talas om så kallade professionella kverulanter, det vill säga personer som lämnar in besvär efter besvär i syfte att försvåra eller skjuta upp verkställandet av ett beslut. Besvärsprocesserna kan vara långa, och det här är något som väcker missnöje på olika håll.

Alla utredningar som har gjorts de senaste åren visar samma sak. En inskränkning i besvärsrätten leder inte till snabbare processer.

Sulin säger att inskränkningar i besvärsrätten i exempelvis planläggningsärenden ofta diskuteras när kommunallagen uppdateras. Detta gjordes till exempel 2015.

– Alla utredningar som har gjorts de senaste åren visar samma sak. En inskränkning i besvärsrätten leder inte till snabbare processer.

Enligt Sulin är budskapet från både domare och sakkunniga att även om endast parter som berörs direkt av ett planläggningsbeslut skulle ha rätt att besvära sig är det ändå ofta fråga om väldigt många personer, och det skulle gå lika mycket av domstolarnas tid till att utreda vem som egentligen har rätt att besvära sig.

Korkein hallinto-oikeus Fabianinkatu 15, Helsinki
Bildtext Kommunallagen har uppdaterats flera gånger de senaste åren.
Bild: Juha Kivioja / Yle

Viktig ur demokratisk synvinkel

Enligt Sulin finns också ett grundlagselement i frågan om besvärsrätt. I och med att kommunerna är självstyrande och har rätt att fatta oberoende beslut behövs en stark medborgarövervakning.

– Det hör samman med vår demokrati och vår tillgång till mänskliga rättigheter att vi har rätt att via överklaganden övervaka hur våra kommunala myndigheter sköter sig.

Sulin säger att besvärsrätten även finns inskriven i internationella människorättsfördrag.

– Det att man har rätt att besvära sig över ett beslut som berör en själv är en del i hur ett demokratiskt samhälle fungerar.

Man i blåvit tröja och keps står på en parkering.

Besvär lägger många kommunala projekt på is – processen kan ta långt över ett år

En liten fördröjning är inget problem, säger lokalpolitiker.