Bristen på empati bland unga oroar ungdomsarbetare i Österbotten: Tröskeln för att hota med våld är lägre

Österbottens ungdomsarbetare är inte lika oroliga för radikalisering av unga som de är i huvudstadsregionen. Istället oroar det grova språket som används av nästan alla unga.

Enligt en färsk nationell rapport från Rädda Barnen rf (PDF-artikel på finska) är nästan 70 procent av de ungdomsarbetare som svarat på enkäten oroliga för de unga i sitt område.

Den största oron är hatretorik, radikaliseringen och den ökade extremismen bland unga också oroväckande.

Ungdomsarbetare i Österbotten anser att extremism bland unga är ett sällsynt fenomen. Däremot märker man en försämring av de ungas språk.

Nätmobbning blir allt vanligare

Enligt ungdomsdirektör Viljami Kinnunen, som är engagerad i Karlebys ankarverksamhet, har utredningsarbetet ökat något i ankarteamet. Kinnunen uppskattar att situationer relaterade till hatretorik är cirka fem procent av alla fall som teamet utreder.

– En annan sak som blivit vanligare är saker som startats av grupper på nätet, som går ut på att till exempel ge folk öknamn och liknande förolämpningar, säger Kinnunen.

Kinnunen ser inte att det är vanligt med radikalisering eller extremism bland ungdomar.

Rädda Barnen definierar extremism som ideogiskt motiverad användning av våld, hot eller uppmuntran till våld. Radikalisering beskrivs som en process som kan leda till extremism.

Många unga känner frustration

Precis som Viljami Kinnunen anser Laura Plosila, ungdomschef för Vasa stads ungdomstjänster, att extremism bland unga sällsynt.

Hon ser istället att idealisering av våld, fientligt tal och likgiltighet har ökat bland unga.

– Det har inte förekommit hatpropaganda mot oss ungdomsarbetare, men det förekommer ungdomar emellan. Dessutom har fientligheten mot myndigheterna vuxit under de senaste åren, säger Plosila.

Enligt hennes mening är bristen på empati bland unga mest oroande. Det märks både i verkligheten och på nätet.

– Det är en idealisering av en våldsam livsstil som betonas i ungas språk. Naturligtvis gäller det inte alla ungdomsgrupper, men det syns mer nu, säger Laura Plosila.

Om orsakerna bakom de här tendenserna konstaterar Plosila att många unga känner sig frustrerade över mycket. Anledningarna bakom frustrationen kan vara flera, men till exempel har coronatiden utlöst aggressioner hos många.

Överlag tycker Plosila att situationen i Vasa ändå inte är särskilt oroande.

– Ur en ungdomsarbetares perspektiv är läget fortfarande ganska lugnt. Men ja, de fenomen som kan ses i större städer och runt om i världen kan också ses här, säger Plosila.

Texten är en översättning och bearbetning av Yle Pohjanmaas artikeln Nuorten empatiakyvyn puute huolestuttaa nuorisotyöntekijöitä Pohjanmaalla: "Väkivallalla uhkailun kynnys on ehkä madaltunut" skriven av Aliisa Uusitalo ,översatt av Lina Nystrand.