Risken med att förse Ukraina med mängder av vapen – EU tar till åtgärder för att stoppa den illegala vapenhandeln

Den omfattande vapenhjälpen till Ukraina innebär en risk för att vapnen på sikt hamnar i fel händer. EU sätter nu in extra stöd till grannlandet Moldavien för att bland annat öka gränskontrollen och stoppa den illegala vapenhandeln.

– Vi vet från kriget i det forna Jugoslavien, att vi fortfarande har problem med vapen som säljs därifrån till organiserade kriminella grupper, sa EU-kommissionären för inrikesfrågor Ylva Johansson när hon anlände till inrikesministermötet i Prag.

Enligt Johansson behöver unionen tillsammans med Moldavien och Ukraina nu förbereda sig på en tid då vapenleveranserna till Ukraina hamnar i omlopp.

Det stödcentrum som EU grundar i Moldaviens huvudstad Chișinău ska förstärka säkerheten såväl på EU:s område som i kandidatlandet Moldavien, och involverar bland annat samarbete mellan medlemsstaterna, de moldaviska myndigheterna och Europol samt Frontex.

Målet är att spåra och stoppa illegal vapen- och människohandel, men också att motarbeta terrorism, droghandel och cyberbrottslighet.

Rykte som en ansvarslös vapenexportör

Experter på vapenhandel och Interpol har redan en tid varnat för att västländernas allt ökande vapenleveranser till Ukraina har en skuggsida.

När kriget en dag är över finns det en risk för att vapnen hamnar hos kriminella, och Ukraina har ett mörkt förflutet som knutpunkt för illegal vapenhandel från tiden efter Sovjetunionens upplösning.

Landet ärvde då lager med miljontals handeldvapen och lätta vapen, och under 1990-talet exporterades dessa vapen vidare till många av de blodigaste konflikterna i Mellanöstern och Afrika, konstaterar Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i sin uppföljningsrapport från år 2008.

Det finns uppgifter om att Ukraina under åren 1992 och 1998 förlorade vapen till ett värde av 32 miljarder dollar, på grund av stöld, billig vidareförsäljning och bristande insyn.

Enligt SIPRI:s rapport fick Ukraina ett rykte som ansvarslös vapenexportör under presidenterna Leonid Kravtjuk och Leonid Kutjmas ämbetsperioder.

Oro för var luftvärnsmissiler hamnar

Det finns olika strategier för övervakning av var vapnen finns, men de konventionella metoderna är inte användbara i det krigsläge som Ukraina befinner sig, konstaterar å sin sida forskare från den amerikanska tankesmedjan Stimson Center.

De menar att det finns en oro bland kontraterrorenheter speciellt för var de bärbara luftvärnsrobotarna, de så kallade Stinger-missilerna som USA och allierade har sänt tusentals av till Ukraina, kan hamna i framtiden.

Den svenska inrikesministern Anders Ygeman som deltar i EU-mötet i Prag påpekade ändå att det bara är en del av de vapen som levereras till Ukraina som kan användas inom den organiserade brottsligheten.

– Jag tror att man behöver betala för de här vapnen för att kunna samla in dem och förstöra dem, menade Ygeman med syfte på en efterkrigstid då insamlingen överhuvudtaget är möjlig.