Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Turkiet ville ha litauisk fånge, terrormisstänkta och sexbrottslingar – Finland har beviljat få utlämningar, men det finns undantag

Uppdaterad 12.07.2022 15:05.
Mevlut Cavusoglu och Pekka Haavisto skakar hand efter förhandlingarna i Madrid. I bakgrunden bland andra Recep Tayyip Erdogan.
Bildtext Trepartsdokumentet som förhandlades fram i Madrid ledde till att Finlands process att bli medlem i Nato framskred.
Bild: Dursun Aydemir / AOP

Turkiet har bett Finland att utlämna tio personer de senaste åren. I de flesta fallen har ingen utlämning skett, men det finns undantag. I den här artikeln presenteras fallen.

Yle Uutiset bad Justitieministeriet om alla utlämningsbeslut och högsta domstolens utlåtanden från år 2016 fram till juli 2022. Allt som allt har 10 ärenden avgjorts. Justitieministeriet kommenterar inte oavgjorda ärenden.

Utlämningarna till Turkiet har varit aktuella sedan Turkiet valde att försena Finlands och Sveriges process att bli medlemmar i Nato. Turkiet beskyllde Finland och Sverige för att skydda terrorister.

En av bakgrundsorsakerna till kritiken är att Finland och Sverige inte gått med på utlämningarna som Turkiet bett om. Turkiet tonade ner retoriken efter att Finland, Sverige och Turkiet undertecknade ett trepartsdokument.

Turkiska politiker har sagt att Finland gått med på att utlämna flera personer i samband med undertecknandet av trepartsdokumentet.

Utlämningsförfrågan efter bensinattack mot turkiska konsulatet

I oktober 2008 hällde en samling människor bensin på Turkiets konsulats ytterdörr i Helsingfors. De ska också ha kastat åtminstone en molotovcocktail mot dörren.

Flera år efter incidenten bad turkiska myndigheter att Finland utlämnar en av personerna. Personen hade då dömts för grovt sabotage. Turkiets myndigheter uppgav att de misstänkte att personen tillhörde en beväpnad terroristorganisation.

Dåvarande justitieministern Jari Lindström (Blå) godkände inte Turkiets förfrågan. Orsaken var att en person endast kan utlämnas om det är ändamålsenligt att brottet undersöks i en annan stat och om det potentiella straffet är ungefär samma som i Finland.

Dessa två villkor uppfylldes inte. Det fanns också ett tredje juridiskt hinder. Eftersom personen redan var dömd för brottet i Finland, så kunde hen inte utlämnas.

Samma incident ledde senare till en till förfrågan om utlämning. Turkiet bad år 2021 att Finland utlämnar en annan person som också hade dömts för grovt sabotage.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) gjorde avslag med motiveringen att personen hade finländskt medborgarskap.

Finland utlämnar inte egna medborgare om inte vissa specifika villkor uppfylls. Egna medborgare kan endast utlämnas till EU-länder och nordiska länder.

Anna-Maja Henriksson.
Bildtext Anna-Maja Henriksson har under sin tid som justitieminister gett avslag på turkiska utlämningsförfrågningar.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Misstänkta terrorkopplingar var inte brott i Finland

För att Finland ska genomföra en utlämning, så måste personen misstänkas för ett brott som är straffbart både i Finland och i landet som ber om utlämnandet.

Det var inte fallet då Turkiet år 2018 bad Finland att utlämna en person som enligt turkiska myndigheter hade betalat 16 500 dollar till en organisation som Turkiet klassas som gülenistisk och därmed också som terroristorganisation.

I Turkiet anklagades personen för att tillhöra en beväpnad terrororganisation.

Justitieministeriet gav genast avslag på Turkiets förfrågan. Motiveringen var att det inte är frågan om finansiering av terrorism om personen inte vet att pengarna hamnar hos en terroristorganisation.

Utifrån Turkiets förfrågan kunde det inte fastställas att villkoret uppfylldes.

 Recep Tayyip Erdogan.
Bildtext Finlands avslag på turkiska utlämningsförfrågningar har troligen spelar en roll när Turkiet valt att slöa ner Finlands natoprocess.
Bild: Burak Akbulut / AOP

Ett annat krav för utlämning är att brottet ska kunna bestraffas med minst ett års fängelse.

År 2021 ville Turkiet att Finland utlämnar två turkiska medborgare som befann sig i Finland. Turkiet ville åtala dem för att tillhöra en gülenistisk rörelse som är klassad som beväpnad terroristorganisation i landet.

Turkiets bevis var att personerna använt organisationens krypterade meddelandetjänst Bylock.

Anna-Maja Henriksson gav igen avslag. Motiveringen var att det inte framkom att personerna ledde terroristgruppen, eller att de skulle ha främjat gruppens verksamhet på ett sätt som är brottsligt enligt finländsk lag.

Att endast tillhöra gruppen var inte ett brott i Finland.

I november 2021 ville Turkiet att Finland utlämnar en person som ska ha förnedrat president Recep Tayyip Erdogan på Facebook. Personen ska ha skrivit tre statusuppdateringar.

I Finland skulle personens inlägg kunna fylla kraven för ärekränkning. Men ärekränkning kan endast bestraffas med böter. Därför fick Turkiet igen avslag på sin förfrågan.

Litauisk fånge som rymde från turkiskt fängelse utlämnades inte

Människorättsläget i Turkiets fängelser har länge kritiserats av olika människorättsorganisationer.

På senaste tiden har Turkiet moderniserat sina fängelser, men flera äldre anstalter är fortfarande i användning. De kan vara så fulla att fångarna sover på madrasser på golvet.

Finland måste ta läget i de turkiska fängelserna i beaktande år 2019. Turkiet ville att Finland utlämnar en litauisk man som rymt från ett turkiskt fängelse tre år innan han skulle ha släppts fri.

Då var Antti Häkkänen från Samlingspartiet Finlands justitieminister.

Den litauiska mannen hade dömts till ett 10 år långt fängelsestraff i Turkiet. Han hade smugglat in amfetamintabletter i landet. Efter att han rymde kom han till Finland.

Mannen motsatte sig utlämnandet och hänvisade till de omänskliga förhållandena i de turkiska fängelserna. Han var rädd att bli placerad i ett av Turkiets äldsta och mest ökända fängelser på grund av sin flykt.

Högsta domstolen kunde inte fastställa vilket fängelse mannen skulle placeras i. Det var tillräckligt för att Justitieministeriet skulle ge avslag på Turkiets utlämningsförfrågan.

Oikeusministeriön kyltti.
Bildtext Justitieministeriet har följt högsta domstolens linje i tulämningsärenden.
Bild: Heikki Saukkomaa / Lehtikuva

Misstänkta för sexualbrott utlämnades

De två personer som de senaste åren utlämnats till Turkiet var misstänkta för eller hade dömts för brott som skulle ha kunnat ge stränga straff också i Finland.

År 2020 utlämnades en man som misstänktes för sexuellt utnyttjande av barn i Turkiet. Mannen utlämnades för rättegång i Turkiet.

Samma år utlämnades en annan man som dömts för sexualbrott i Turkiet. Utlämnandet skedde för att han skulle avtjäna straffet i Turkiet där han också hade dömts.

I de här fallen gav turkiska myndigheter utlåtanden om att personerna skulle placeras i landets nyare fängelser.

Inga nya förfrågningar de senaste dagarna

På måndagen berättade Justitieministeriet att Turkiet inte bett om flera utlämningar de senaste dagarna.

Outi Korhonen, som är professor i internationell rätt vid Åbo Universitet, bedömer att fall som redan är avgjorda inte kommer att behandlas igen. Enligt Korhonen skulle det kräva en större mängd nya bevis.

– Vår tolkning av lagen kan ju inte ändra på grund av politiska orsaker. Det skulle behövas nya juridiska och objektiva motiveringar, säger Korhonen.

Korhonen anser att det är beklagligt att Turkiet, Finland och Sverige i trepartsdokumentet kom överens om att ha diplomatisk kontakt angående utlämningsärendena. Det gäller speciellt utbytet av underrättelseinformation.

Korhonen frågar sig hur mycket mer utbyte av information som kommer att ske och om det kommer leda till nya bevis som kan ändra på de redan avgjorda fallen.

Nyhetsbyrån STT har också rapporterat om utlämningsbesluten.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Kävimme läpi Turkin luovutuspyynnöt ja Suomen vastaukset niihin – listalla väitettyjä terrorismikytkyjä ja vankilasta karannut liettualainen. Texten är översatt och bearbetad av Axel Ridberg.