Församlingar har inte råd att renovera nedgånget församlingshem, men nu har rivningen överklagats till domstol: "Som att någon tycker du borde använda för små skor bara för att de är snygga"

Trots beslut om att församlingshemmet i Kyrkslätt ska rivas står huset kvar. Museiverket och föreningen Docomomo motsätter sig en rivning och vill att förvaltningsdomstolen avgör om huset ska skyddas.

Kyrkoherde Fred Wilén vrider om nyckeln.

Vid huvudingången står lådor innehållande bland annat legoklossar och andra leksaker.

Längre in i byggnaden skulle Wilén ha sitt arbetsrum om församlingshemmet ännu vore i bruk.

– Här finns egendom som kyrkoherdar genom tiderna samlat på sig. Frågan är var allt nu kan placeras eftersom inneluften här är dålig och vissa kan få symtom. Därför har de här böckerna blivit kvar här, säger Wilén.

Kyrkoböckerna finns kvar

Wilén har sitt arbetsrum på annat håll. Finska och svenska församlingen i Kyrkslätt finns utspridda på flera olika adresser runt om i kommunen.

Det viktigaste som fortfarande finns i församlingshemmet är arkivet. Det vill säga gamla kyrkoböcker. De finns bevarade bakom en bastant dörr som ser ut som dörren till ett bankvalv.

Byggnaden har inte använts av samfälligheten sedan hösten 2021.

I slutet av 2020 beslöt gemensamma kyrkofullmäktige att den ska rivas.

Strax efter det gjordes ett förslag till NTM-centralen om att byggnaden borde skyddas, men förslaget avslogs. Det beslutet har nyligen överklagats till Helsingfors förvaltningsdomstol.

"Varje byggnad är ett eget konstverk"

Både Museiverket och föreningen Docomomo, som jobbar för att skydda och bevara modern arkitektur, har besvärat sig till domstolen. Föreningen är internationell och grundades i Nederländerna 1988.

Ordförande för Docomomo i Finland, Petteri Kummala, säger att engagemanget för församlingshemmet i Kyrkslätt beror på att det är ritat av arkitekt Juha Leiviskä.

– Han är den internationellt mest kända nu levande finländska arkitekten. Men det finns sist och slutligen få byggnader som har planerats av honom, säger Petteri Kummala.

– Det finns vissa element som återkommer i hans produktion, men varje byggnad är ett eget konstverk. Därför borde församlingshemmet bevaras och skyddas, säger Kummala.

"Det är synd att det går till domstol"

Samtidigt jobbar kyrkliga samfälligheten för att byggnaden ska rivas.

– Vi fortsätter tömma byggnaden och söker efter andra utrymmen för våra arkiv. Det är synd att det går till domstol. Jag tycker NTM-centralens motiveringar var bra, säger samfällighetens ekonomidirektör Sirkkaliisa Cavonius.

Närings-, trafik- och miljöcentralen skriver i beslutet att byggnaden har betydelse som en representant för sin tid, men att beslut om att skydda byggnaden inte kan fattas tvärtemot ägarens vilja.

"NTM-centralen anser att byggnaden inte har ett så viktigt allmänt intresse att den ska skyddas och förorsaka ägaren avsevärda ekonomiska påföljder", står det i beslutet.

"En totalrenovering kostar så mycket att vi aldrig får det tillbaka"

Det är den här tolkningen som Docomomo vänder sig mot och därför överklagas NTM-centralens beslut.

– Enligt vår uppfattning uppfylls ett tillräckligt allmänintresse för att bevara byggnaden. Därför är det befogat att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen. Byggnaden är så viktig att det lönar sig att renovera och skydda den. Den är inte bara betydelsefull på ett nationellt plan utan också internationellt, säger Petteri Kummala.

Byggnaden är så viktig att det lönar sig att renovera och skydda den

Att renovera församlingshemmet kostar enligt samfälligheten minst 7,5 miljoner euro.

– En totalrenovering kostar så mycket att vi aldrig får det tillbaka genom att till exempel hyra ut vissa utrymmen. De är för små, säger Sirkkaliisa Cavonius.

– Det är nästan omöjligt för oss om byggnaden ska skyddas. Förslaget om att skydda den inbegriper nästan allting inne i byggnaden, som konstruktioner och möbler. Det är inte ekonomiskt hållbart i längden. Det finns många luckor och vrår i byggnaden och underhållet är dyrt, tillägger hon.

Trots att byggnaden inte används är värmen, vattnet och luftkonditioneringen i gång och orsakar löpande kostnader.

Mikrobskador i konstruktionen

Damm och smuts samlas på olika ställen i byggnaden och det är enligt samfälligheten i praktiken omöjligt att underhålla och putsa allt tillräckligt ofta.

Flera undersökningar visar också att det finns mikrobskador och mikrobtillväxt i byggnadens konstruktioner. Det här gör att inneluften är dålig.

Enligt kyrkoherde Fred Wilén är byggnaden inte heller ändamålsenlig med tanke på församlingens nuvarande behov. Han förstår inte varför Museiverket och föreningen Docomomo motsätter sig att den rivs.

– Det är som att man köper ett par skor som är för små, men för att någon tycker att de är snygga måste du använda dem tills du får blåsor. Resurserna minskar hela tiden och vi måste fundera på vad vi använder pengarna till. Är det på museala väggar eller på personalen, frågar sig Wilén.

"Beror till viss del på att underhållet varit bristfälligt"

Docomomos ordförande Petteri Kummala säger att han har förståelse för att byggnaden kräver en omfattande renovering.

– Men det beror till viss del på att underhållet varit bristfälligt. Här ställs nu ekonomin mot ett kulturhistoriskt byggnadsarv, men enligt oss uppfylls kriterierna för att skydda och renovera, säger Kummala.

NTM-centralen påpekar att byggnaden inte ska skyddas i strid med ägarens vilja. Har ägarens vilja ingen betydelse för er?

– Självklart har det betydelse. Vi ser först hur det blir med skyddandet av byggnaden och därefter kan man fundera vad den ska användas till om församlingens kapacitet inte räcker till.

"Om han är känd ska han rita hus som håller"

NTM-centralen lyfter i beslutet fram att församlingshemmet kan rivas eftersom andra byggnader av Juha Leiviskä finns bevarade. Kummala håller inte med.

– Beslut om att skydda en byggnad kan inte fattas enligt om det finns andra byggnader planerade av samma arkitekt. Det kan inte vara ett argument för att inte skydda. Bara en byggnad planerad av Leiviskä har hittills skyddats. Det går inte att lita på att byggnader bevaras, säger Kummala.

Om du är en båtbyggare som bygger båtar som läcker är du inte länge i branschen

Att byggnaden ritades av Juha Leiviskä betyder enligt Wilen inte automatiskt att den ska bevaras.

– Om han är känd ska han rita hus som håller. Församlingshemmet stod färdigt 1984 och ska ha en livslängd som är längre än så här. Det är klart att man också måste underhålla en byggnad.

– Om du är en båtbyggare som bygger båtar som läcker är du inte länge i branschen. Jag förstår inte varför han är så hajpad.

Enligt Wilen finns inget intresse bland andra aktörer i Kyrkslätt för församlingshemmet.

Bredvid församlingshemmet ligger prästgården som också behöver renoveras. När huset är renoverat är planen att det kan användas av svenska församlingen.

Kyrkoherde tvingades bo i giftig prästgård och ett initiativ gjordes för att han ska ersättas för det, men vad hände sedan?

"Finns människor som inte vill gott."