Professor: Alla droger borde avkriminaliseras – det är inte straff, utan vård som behövs för att hjälpa missbrukare

Alla de partikongresser som ägde rum under försommaren lyfte frågor kring narkotika, men inga radikala beslut fattades. Finlands drogpolitik är konservativ och föråldrad, anser forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

Narkotika och rusmedel har väckt stor diskussion under våren och sommaren. De partier som nyligen hade sina kongresser diskuterade alla narkotika på ett eller annat sätt. Brukarrum och avkriminalisering av cannabis var de vanligaste diskussionsunderlagen.

Skillnaderna är däremot stora mellan hur dessa partier, Svenska folkpartiet, Centern, Vänsterförbundet, Samlingspartiet och De gröna, hanterade frågan. Vänsterförbundet och De gröna ställer sig positivt till en avkriminalisering av cannabis medan en del av Centerpolitikerna ville att partiet ska jobba emot cannabis på alla fronter.

En del partier ställde sig också positiva till en speciallag för att kunna testa brukarrum. Andra var även emot rummen där användare under uppsikt kan använda droger.
Den finländska drogpolitiken är föråldrad och konservativ. Så säger forskningsprofessor Pekka Hakkarainen vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

– Det är i grunden frågan om hur vi behandlar människor som använder droger och de som hamnar i trubbel grund av användningen. Det är en värdefråga.

För tillfället är all användning av narkotika straffbart i Finland. Enligt Hakkarainen leder det här ofta till att missbrukare inte får hjälp i tid. Han är även av åsikten att inte bara cannabis, utan all narkotika, ska avkriminaliseras.

– De som är problemanvändare använder andra och starkare droger än cannabis, det vore oerhört viktigt att få vård för dem.

Dödsfall på grund av narkotika sker oftast i hemmet eller på gatan, inte inom vården. Straffbarheten gör att brukare drar sig för att kalla på hjälp om en kompis slocknat, för med ambulansen kommer också polisen.

– Det är sorgligt att situationen är denna. Att inget gjorts drabbar också familjen, närstående och vänner till brukaren. Anslagen till vård för narkomaner har ökats men pengarna har ännu inte delats ut, det verkar gå mycket långsamt, säger Hakkarainen.

De drogrelaterade dödsfallen har ökat i Finland under hela 2000-talet.

Lagstiftning i Finland från 1960-talet

Hos oss i Finland började den nuvarande lagen om narkotika diskuteras i slutet av 1960-talet. Regeringens förslag till riksdagen var att narkotikabruk inte skulle vara straffbart. Efter en mångfacetterad och färggrann diskussion beslöt riksdagen ändå tvärtom, och användning av droger är nu straffbart under lag.

– Det centrala argumentet bland dem som var för straffbarhet var att man på så vis skulle skydda ungdomen, säger Hakkarainen.

Världen har förändrats och är annorlunda än för 50 år sedan, det är dags att förändra hur vi tänker

― Pekka Hakkarainen, forskningsprofessor vid THL

Studier visar ändå att ungefär hälften av alla finska ungdomar har provat någon olaglig drog. I dagens samhälle fungerar alltså inte straffbarheten avskräckande för unga.

– Argumentet lyfts ändå alltid fram, trots att det inte längre är effektivt. Världen har förändrats och är annorlunda än för 50 år sedan, det är dags att förändra hur vi tänker, säger Hakkarainen.

Trots att Sanna Marins (SDP) regering starkt gått ut med devisen att beslut fattas utifrån forskning och vetenskap blir resultatet kring droger ändå tudelad. Forskningen kring narkotika anammas på olika sätt av olika partier.

Professor Pekka Hakkarainen säger att även om det finns forskning som visar att missbrukare kan få hjälp och att dödligheten därigenom kunde minska, tar en del partier inte den forskningen i beaktande.

– I många länder har man fattat radikala beslut när det kommer till cannabis och andra droger, och det har minskat de drogrelaterade skadorna. Situationen hos oss är att en del politiker och partier har vaknat och är öppna, en del partier går in i ett igelkottsförsvar.

"Ingen strävar efter att hamna på dekis"

En av de centrala tankarna vid en avkriminalisering av narkotika är att till exempel vårdpersonal lättare kunde göra så kallade mini-interventioner. Det samma har länge varit aktuellt för alkoholanvändning och där gett goda resultat.

– Människor har börjat se kritiskt på sin alkoholkonsumtion efter interventionen från vården, samma kunde fungera för narkotikaanvändare. Det här är den tidiga interventionen, säger Hakkarainen.

En avkriminalisering av narkotika betyder inte nödvändigtvis att allt kring narkotikaanvändning förlorar sin straffbarhet. På en del ställen där narkotika avkriminaliserats är det fortfarande olagligt att använda droger på allmän plats.

– Vid en avkriminalisering måste vi förstås satsa på vården i allt större grad. Den måste vara lättillgänglig och förebyggande arbete måste göras.

Hakkarainen säger att vi behöver en bredare diskussion, bland annat för att minska stigmat kring narkotika.

– Vi måste också lita på att människor kan fatta bra beslut. Ingen strävar ju efter att hamna på dekis.

Ledamöterna lever lite i sin egen verklighet och ser inte alltid verkligheten och opinionen

― Pekka Hakkarainen, professor vid THL

Gällande alkohol har det skett en minskning av användandet hos ungdomar. Unga har sett hur alkohol påverkar deras föräldrar och förfäder – det kan fungera som avskräckande exempel. Hakkarainen säger att en liknande trend kan bli aktuell när det gäller narkotika.

– Unga har mycket information genom sin omgivning, resor och kulturen som omsluter dem. De är "drugwise" på ett helt annat sätt än äldre generationer.

Unga mer insatta i frågor kring narkotika

Cecilia Huhtala är förbundsordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund och säger att unga i dag har en väldigt allmänbildad syn på narkotika.

– Skolan tar tidigt upp droger, men man får också information via sociala medier, filmer, serier och internet överlag, säger Huhtala.

Enligt henne är diskussionen om droger väldigt öppen bland unga. Risker och konsekvenser diskuteras och unga har en bred inblick i de kändaste drogerna.

Huhtala lyfter fram vården och den höga tröskel som för tillfället finns. Det är kopplat till stigma att söka hjälp, även för de unga.

– I skolan har många som använder droger svårt att söka vård för man är rädd för de rättsliga påföljderna. Därför är unga rätt negativt inställda till den nuvarande lagstiftningen.

Huhtala lyfter fram de ungas hälsa och att den höga tröskeln direkt påverkar välbefinnandet bland ungdomar.

Institutet för hälsa och välfärd undersöker vart fjärde år medborgarnas inställning till olika saker och fenomen. Den senaste undersökningen från 2018 visar att 50 procent av befolkningen ställer sig positivt till ställen där missbrukare kunde injicera droger under uppsikt av vårdpersonal, så kallade brukarrum. Ungefär en tredjedel ställer sig emot dylika rum.

– Skulle samma undersökning göras bland riksdagsledamöter tror jag utfallet vore ett annat, säger Hakkarainen.

– Ledamöterna lever lite i sin egen verklighet och ser inte alltid verkligheten och opinionen. Det skvallrar till exempel medborgarinitiativen om avkriminalisering av cannabis om.

Sanningar och myter om cannabis – vad händer om Finland avkriminaliserar världens mest kontroversiella planta?

Leder inte till tyngre droger, slår vetenskapen fast.