Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Få barn föddes i Hangö under första halvåret 2022: "Ser ingenstans att Hangö överhuvudtaget tycker om barn", säger familjen Fjäder

Uppdaterad 22.07.2022 16:45.
Fempersoners familj.
Bildtext Familjen Fjäder är tacksamma för att de får bo i Hangö, men önskar att staden skulle beakta småbarnsfamiljer bättre.
Bild: Emma Reijonen/ Yle

Det föds färre barn i våra västnyländska kommuner än tidigare. I år är det Ingå och Hangö som sticker ut i statistiken. Där har det fötts 17 barn i vardera kommun under årets första halva.

Hangöborna Jennifer och Niklas Fjäder tycker att det är oroväckande med det låga födelsetalet. De har tre barn i åldrarna ett, tre och sex.

De har inte själva märkt av det minskande födelsetalet i deras vardag.

– Det känns som att jag just nu lever i den här barn- och babybubblan. Alla mina väninnor har ett eller flera barn.

Spädbarn

Dalande nativitet i Västnyland igen – efter coronaårens uppsving

Nativiteten sjunker igen efter några års pandemi-anomali.

Krass statistik

Förutom det låga antalet nyfödda, är dessutom siffrorna små i jämförelse med antalet avlidna personer.

Det visar en granskning om befolkningsstruktur under årets första kvartal som finska Yle nyligen gjorde.

Denna artikel bygger också på statistik från årets tre första månader (januari-mars).

Få barn leder till skev befolkningsstruktur

I Hangö har det mellan januari och mars fötts nio barn. Under samma tidsperiod har trettio personer avlidit i år. I Ingå har det också fötts 9 barn och 13 personer har avlidit.

I den större staden Lojo är siffrorna 81 - 157. Raseborg har hittills fått 44 nya invånare medan 116 gått bort. I Sjundeå är förhållandet 10 - 16.

Befolkningsstrukturen är dessutom skev. Det betyder att allt färre yngre personer ska upprätthålla välfärden för en större och åldrande befolkning.

Undersökningen visar att det endast är Esbo, Vanda, Uleåborg och Kempele som har en naturlig befolkningstillväxt i Finland, alltså en tillväxt som beror på födsloantalet, inte inflyttning.

Förvånad över att det föds så få barn i Hangö

– Jag ser inte det här runt omkring mig. Jag är faktiskt väldigt, väldigt förvånad.

Jennifer och Niklas Fjäder oroar sig över sina egna barn och deras vänner.

De tänker också på pedagogiken. Att skolgången i längden lider av färre elever och att dagvården inte kan hålla standarden uppe. Resurserna är helt enkelt färre.

– I längden tror jag att det är mer negativt än positivt, säger Jennifer Fjäder om möjligheten med små klasser i framtiden.

Hon ser också de goda sidorna en liten klass kan medföra. Elever med specialbehov kan få stöd lättare och lärarna blir inte utmattade av klasser på tjugo elever.

Skillnad från förra året

I fjol föddes det 43 barn under hela året i Hangö samtidigt som 108 personer avled. I Ingå föddes 38 barn och 47 personer avled. I Raseborg var förhållandet 225 - 348. I Sjundeå var siffrorna 59 - 51 och i Lojo 334 - 473.

Graf över födelsetalen och dödligheten i Hangö år 2021 januari till juni. De sex månaderna 2021 föddes 22 och 53 avled. År 2022 föddes 17 och 59 avled.

Oroande med lågt födelsetal

Mathias Bilenberg (SFP), som är ordförande för bildningsnämnden i Hangö, tycker att det är skrämmande med det låga födelsetalet.

– Det känns som att det borde vara mycket mera.

Bilenberg anser att den bakomliggande orsaken är den allmänna befolkningsutvecklingen i Hangö stad.

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt med unga familjer i Hangö för att det ska födas tillräckligt många barn.

Trots att mängden barn som föds ofta går i vågor, tycker Bilenberg att årets siffror så långt är skrämmande.

Liten skola på andra sidan staden

Familjen Fjäder bor inte nära någon av Hangös skolor. Deras äldsta barn går i en tvåårig förskola i Hangöby.

Det gör inget för dem att avståndet mellan hemmet och skolorna och dagvården är en bit. De uppskattar den naturnära och pedagogiska skolmiljön i Hangöby.

– Barnen har en gräsmatta att springa på och det är en stor fin gård.

Familjen hoppas på att Hangöby skola hålls kvar och att alla deras barn skulle få gå i skolan.

Skolorna kan påverkas i framtiden

För tillfället ser situationen bra ut i de flesta små Hangöskolorna.

Det finns tillräckligt med barn för närframtiden, säger beslutsfattaren Mathias Bilenberg.

– Men om utvecklingen fortsätter, är det på lång sikt inte bra för någon skola i Hangö, konstaterar Bilenberg om en situation där födelsetalet bara skulle minska och minska.

Om elevmängderna blir väldigt små, blir det inte pedagogiskt hållbart för barnen.

― Mathias Bilenberg, bildningsnämndens ordförande

Bilenberg är orolig för utvecklingen mot en minskande elevmängd.

– Om elevmängderna blir väldigt små, blir det inte pedagogiskt hållbart för barnen.

– Det krävs ju en viss mängd barn för att man ska lära sig social kompetens.

Vardagspusslet

Vardagen som barnfamilj i Hangö innebär en hel del pusslande. Barnen tar mycket tid och energi.

Pappa Niklas jobbar medan mamma Jennifer ännu är hemma med barn. De hoppas på att alla deras barn skulle kunna börja på daghem till hösten.

Barnen har ännu inte kommit så långt vad hobbyer beträffar. Föräldrarna tänker en del på hur det blir då barnen ska börja skjutsas till diverse hobbyer.

– Då kan det bli träningar flera gånger i veckan, helger, turneringar, allt det där. Men det får vi se sedan, vi tar en månad i taget, funderar Jennifer.

Förutom skola och allt som livet med småbarn för med sig, fylls familjens vardag av bland annat vänner och besök till skejtparken.

– Vi har aldrig tråkigt åtminstone, säger Jennifer leende.

Hobbyer är tidskrävande

Niklas Fjäder tycker inte att barn och barnfamiljer uppmärksammas på samma sätt i Hangö och Finland som i Stockholm och Sverige.

– Kanske kunde man bättre lyfta fram vad det är som barnfamiljer behöver, hur man kan underlätta vardagen och se till barnens behov, spekulerar Niklas om sina önskemål gällande hur man skulle kunna ta barnfamiljer i beaktande i Hangö.

Hobbyaspekten kommer fram igen när Fjäders funderar på hur barnfamiljers ställning i Hangö ser ut.

Fempersoners familj.
Bildtext Jennifer och Niklas Fjäder med barnen Claudia, Colin och Aston.
Bild: Emma Reijonen / Yle

Niklas Fjäder har märkt att det inte finns så många hobbymöjligheter i Hangö. Många åker till grannkommunen Raseborg för att delta i hobbyverksamhet.

– Hur tar man sig dit? Nu faller extremt mycket på föräldrarna, säger Niklas om svårigheten med att hitta tillräckligt med tid för att skjutsa runt barn.

– Vi känner många familjer som är eldsjälar inom sina hobbyer, och det tar all deras tid.

Jennifer Fjäder föreslår en hobbyskjuts. Som en skolskjuts, men istället för att kuska barn till skolan, kuskas de till sina hobbyer. Staden skulle kunna kartlägga vad det är som barn och ungdomar vill göra och ordna skjuts till det.

– För familjer som kanske inte själv orkar styra upp hobbyer, skulle hemstaden kunna ha mer möjlighet att kolla upp hobbymöjligheter med grannkommunen och transport till dem, tycker Niklas Fjäder.

Större satsning på barnfamiljer önskas

Jennifer Fjäder skulle vilja se Hangö stads strategi kring barnfamiljer. Hon ser inte att staden faktiskt skulle prioritera barnfamiljer.

– Det enda föräldramötet anordnat av Hangö stad som jag någonsin varit på, var om Hangöby skolan skulle stängas.

– Lite morot och inte så mycket piska, säger Jennifer om hur hon önskar att staden skulle närma sig föräldrar.

Jag ser ingenstans att Hangö överhuvudtaget tycker om barn. Det tycker jag är ledsamt.

― Jennifer Fjäder, trebarnsmamma

Fjäder berättar att det i lekparken finns samma ställningar och gungor som för trettio år sedan då hon var barn.

– Jag ser ingenstans att Hangö överhuvudtaget tycker om barn. Det tycker jag är ledsamt.

Hon vill ändå betona, att hon tycker att Hangö är en fin stad. Hon är tacksam för att deras barn får växa upp här. Men för att få föräldrar att våga satsa och skaffa större familjer krävs mera.

– Bostäderna är fruktansvärt dyra och köps upp som investeringslägenheter eller hus som hyrs ut.

– Vanliga familjer med vanliga inkomster har inte råd att köpa ett eget hus åt sig. Hur ska de då kunna skaffa flera barn om de inte får plats i sin lägenhet?

Jennifer och Niklas vet flera som har flyttat till Ekenäs på grund av bostadsbristen och de höga bostadspriserna i Hangö.

Innan de köpte huset de bor i, tittade de själva på boende i Ekenäs. Det som lockade där, förutom priserna, var hobbymöjligheterna och barnvänligheten.

Lockar staden som hem?

Hur ska man få folk att flytta till Hangö?

Jennifer Fjäder ser inte att svaret är att uppmuntra kvinnor att föda mera barn. Hon funderar på om det finns möjlighet till invandring eller för personer från andra orter att arbeta i Hangö.

Arbete finns det av. I restaurang-, vård- och städbranschen i Hangö råder det brist på personal. Fjäder påpekar också att för att få personal till staden från andra orter, krävs boende.

– Då måste det fixas bostäder som de har råd att bo i. Det är faktiskt en komplex fråga.

Niklas Fjäder har hört att de stora företagen i Hangö har svårt att få arbetskraft. Om man ska flytta till Hangö för ett jobb, ska hela familjen trivas i staden. Det räcker inte att det finns en ledig arbetsplats. Det måste finnas en barnvänlig inställning.

– Jag har hört att staden har diskuterat det, men jag har inte hört någon lösning ännu. Och lösningen är ju inte lätt, men förhoppningsvis satsas det mera på en mera barnvänlig attityd.

Rättelse 22.7.2022 klockan 15:02 – Ursprungligen stod det att endast nio barn fötts i Hangö under det första halvåret 2022, men denna siffra stämmer inte. Under det första halvåret föddes 17 barn i Hangö och under årets första kvartal (januari-mars) föddes nio barn. Även nativiteten i Ingå är korrigerad till 17 stycken födda barn under årets första halva.

Diskussion om artikeln