Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Miljoner barn utan vaccin på grund av fattigdom, desinformation och pandemi – "Konsekvenserna mäts i människoliv"

Ett litet barn får en spruta i låret i sin mammas famn.
Bildtext Ett barn får trippelvaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta i Lomé i västafrikanska Togo. Bilden är från 2015.
Bild: BSIP SA / Alamy/All Over Press

År 2021 blev 25 miljoner barn utan livräddande vaccin, raporterar FN:s barnfond Unicef. Pandemin, desinformation och förlorat förtroende har spelat en roll, säger en vaccinexpert till Svenska Yle.

Diagrammet med kurvor på vaccinationstäckningen bland världens barn visar det tydligt: förr gick utvecklingen åt rätt håll – självklart med regionala variationer och lite upp och ner ibland – men nu är trenden överlag nedåtgående.

Det betyder att allt fler barn blir utan vaccin mot sjukdomar som mänskligheten för några år sedan var på god väg att utrota.

"Det vi ser är den största ihållande nedgången i barnvaccinering på en generation", säger Catherine Russel, direktör för FN:s barnfond Unicef, enligt nyhetsbyrån AFP.

"Konsekvenserna av det här kommer att mätas i människoliv.

Ett linjediagram på vaccinationstäckning i olika regioner mellan år 2000 och 2020. Över 80% i Europa, Centralasien, Latinamerika, Östasien och Stilla havet samt länder utanför WHO:s vaccinprogram, under 80% i Östra och Södra Afrika, Södra Asien och Västra och Centrala Afrika. Globalt har täckningen stigit från drygt 70% till 86% mellan 2016 och 2019, och minskat till 81% 2021.

Vid millennieskiftet fick 71 procent av alla barn DTP3, alltså sin tredje dos av trippelvaccinet som skyddar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Det är det vaccinet som Unicef använder som allmänt mått på vaccinationstäckning. Förra året var siffran 81 procent – efter en topp på 86 procent år 2019.

En av Unicefs sakkunniga på området är den svenske läkaren Niklas Danielsson. Han jobbar inom det internationella barnvaccinationsprogrammet och är stationerad i Nairobi i Kenya.

– Det är livsviktigt att vi lyckas vända den nedåtgående trenden i vaccinationstäckning, säger Niklas Danielsson till Svenska Yle.

Om åtgärder för att vända trenden inte bär frukt kommer vi att se en ökning i barndödlighet om 3–5 år, varnar han.

Ett litet barn med napp i munnen får en vaccinspruta.
Bildtext I Finland har över 98 procent av de barn som föddes 2018 inlett en vaccinationsserie som skyddar mot inte bara difteri, stelkramp och kikhosta utan också polio och Hib-sjukdomar som angriper luftvägarna, uppger THL.
Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Pandemins skugga

Det finns förstås inte bara en orsak till nedgången, utan det är flera faktorer som bidrar. År 2020 sjönk vaccinationstäckningen på många håll på grund av leveransproblem som orsakades av coronapandemin. Utegångsförbud och andra restriktioner bidrog också.

– Det är otvetydigt så att det har samband med pandemin, men det är inte så att det finns en enkel förklaring, säger Niklas Danielsson till Svenska Yle.

Danielsson konstaterar att de åtgärder som vidtogs för att begränsa smittspridningen under pandemin 2020 gjorde att det blev svårare för familjer att vaccinera sina barn.

– Kliniker drog ner sin verksamhet, sjukvårdspersonal var tvungna att arbeta i skyddsutrustning, det fanns mycket ryktesspridning och begränsad kunskap om hur viruset sprids och många undvek att besöka sjukvården om det inte var absolut nödvändigt.

Sjukvårdspersonal i skyddsdräkter ger en indisk kvinna tilläggssyre.
Bildtext Vårdpersonal hjälper en kvinna i Indien under coronapandemin.
Bild: Piyal Adhikary / EPA

Fattiga drabbas värst

– Samtidigt blev livet mycket dyrare för fattiga familjer, påpekar Danielsson.

Han konstaterar att nedstängningarna gjorde att ekonomin krympte och transportpriserna steg. Det påverkade många i fattiga länder som försörjer sig på informellt arbete:

– Minskad ekonomisk verksamhet och inskränkningar i rörligheten i samhället påverkar deras inkomster mycket direkt. Att skaffa mat för dagen blev viktigare än att spendera tid och pengar till att vaccinera barnen, säger Niklas Danielsson.

När man kombinerar nedgången i vaccinationstäckning med högre priser för livsmedel och bränsle, ökande torka och att allt fler människor berörs av konflikter så ser det inte lovande ut.

– Följden blir – och det här ser vi redan – ökad undernäring. Och undernäring och vaccinbrist är en dödlig kombination.

Ett undernärt barn vårdas på sjukhus.
Bildtext Ett undernärt barn vårdas på ett sjukhus i Jemens huvudstad Sanaa. Arkivbild.
Bild: EPA/YAHYA ARHAB

Stor försämring i Östasien och Latinamerika

Vaccinationstäckningen har sjunkit över lag, men inte jämnt.

– Det största raset har varit i den fattigare delen av världens länder, konstaterar Niklas Danielsson.

I Östasien och Stillahavsområdet var vaccinationsgraden för trippelvaccinet 92 procent år 2019. Förra året hade den sjunkit till 83 procent.

I Latinamerika och Karibien var det bara tre fjärdedelar av barnen som förra året fick sin tredje spruta mot difteri, stelkramp och kikhosta. En vaccinationstäckning på 75 procent är en betydande försämring med tanke på att man var uppe i 90 procent år 2015.

Förlorat förtroende

Enligt Danielsson har ryktesspridning, desinformation och förlorat förtroende också spelat en stor roll.

Det märks inte minst i Brasilien, som tidigare var ett land där vaccinering var en självklarhet. Men det gick politik i vaccinerandet under coronan, då president Jair Bolsonaro offentlig tog ställning mot vaccin.

En hand håller i en flaska med MPR-vaccin, ett kombinationsvaccin för mässling, påssjuka och röda hund.
Bildtext För sex år sedan rapporterade Brasilien att mässling inte längre förekommer i landet, men i år har några fall igen rapporterats i São Paulo.

"Trettio års arbete gick om intet på en natt", konstaterar epidemiologen Carla Domingues som tidigare var koordinator för Brasiliens nationella vaccinprogram till tidningen New York Times.

"För första gången rekommenderade de federala myndigheterna inte ett vaccin och det skapade en atmosfär av tvivel som aldrig hade förekommit i Brasilien förut", säger Domingues.

År 2021 blev hela 26 procent av barnen i Brasilien helt utan vaccin. Tre år tidigare hade motsvarande siffra varit bara 13 procent.

Hur vända på trenden?

För att få upp vaccinationssiffrorna igen krävs tre koordinerade åtgärder, säger Niklas Danielsson.

För det första behöver de barn som har blivit utan vaccin under 2020 och 2021 få sina sprutor. För det andra måste vaccineringsprogrammen komma ikapp sig själva så att de når nivåerna från före pandemin framöver. För det tredje behöver vaccin- och primärvården få ökade resurser så att de når ut till fler familjer.

Niklas Danielsson säger att primärvårdens resurser under 2021 har gått åt till att vaccinera vuxna mot covid och det innebär att resurserna för vaccinering av barn har minskat.

– Förenklat sagt så har primärsjukvården i fattiga länder mindre kapacitet att svara på ett ökat behov, förklarar Danielsson.

– Det är viktigt att komma ihåg att regeringarna i fattiga länder inte har samma möjlighet att skjuta till pengar för att öka kapaciteten.

Förödande konsekvenser

Danielsson anser att de åtgärder som sattes in för att begränsa smittspridningen under pandemin bär huvudansvaret för nedgången i vaccinationstäckningen.

– Det är inte avsiktligt, konsekvenserna är inte alltid lätta att förutse men det är tydligt att de oavsiktliga följderna varit större än vi förutsåg, säger Niklas Danielsson till Svenska Yle.

Han är kritisk till att de insatser som har vidtagits för att skydda utsatta grupper i samhället och trygga essentiella primärsjukvårdsfunktioner. Man har inte gjort tillräckligt på den punkten, tycker han.

– Jag lägger en hel del av skulden på WHO som i min mening utvecklat tunnelseende och inte tagit sitt ansvar för att länder vidtar proportionerliga åtgärder och skyddar de svagaste i samhället.

Danielsson påpekar att covid-19 utgör en låg direkt hälsorisk för barn, men att konsekvenserna av kontrollåtgärderna har varit förödande. Han förtydligar att det här inte bara gäller vaccinering, utan att han också tänker på skolstängningar, ökad fattigdom, undernäring, barnarbete, barnäktenskap, tonårsgraviditeter och sexuella övergrepp.

Källor: Unicef, WHO, THL, AFP, The New York Times