Naturpanelens Janne Kotiaho: Vid ett kalhygge dör största delen av alla levande organismer

"Skogsnaturen skulle i själva verket klara sig bättre om vi inte brukade den. Skogsbruket är alltid en störning för naturen", konstaterar professor Janne Kotiaho som är ordförande för Finlands Naturpanel.

Ordföranden för expertorganet Finlands Naturpanel, ekologiprofessorn Janne Kotiaho vid Jyväskylä universitet poängterar att allt det som kallas skogsbruk påverkar skogens ekologi, oberoende av hurdana metoder som används.

"Men kalhyggen innebär en kraftig störning – rentav en chock – för de arter som behöver skogen som livsmiljö."

I Raseborg behövs nu en ny skogsbruksplan för de kommande tio åren. Politikerna ska under hösten ta ställning till vad de vill med stadens skogar, uppemot 4 000 hektar.

Stadens skogspolitik har fått kritik av två skogsprofessorer vid Helsingfors universitet, klimatforskaren Jaana Bäck och nationalekonomen Olli Tahvonen. De säger att stadens nuvarande skogsbruk representerar gångna tider när det gäller såväl ekonomin, klimataspekterna som naturens mångfald.

Skogsprofessorer kritiserar hemkommunens skogspolitik: Det är förbryllande om Raseborg inte ser förändringen

Stadens skogsbruksboss vill fortsätta som hittills.

En av frågorna som politikerna i Raseborg nu ska ta ställning till är hur mycket kommunägd skog som ska avverkas och hur avverkningarna görs. Hittills har stadens ekonomiskogar, 2 000-3 000 hektar, skötts i huvudsak som likåldriga med planterade trädbestånd som till slut kalavverkas.

Det här går inte att försvara ur ett ekologiskt perspektiv säger Naturpanelens Janne Kotiaho

"Vid ett kalhygge dör största delen av alla levande organismer."

De ersätts av arter som tål mycket ljus och hetta.

Ett kalhygge utgör en betydligt större störning i skogen än plockhuggning som används vid olikåldrigt skogsbruk.

"Men också plockhuggning är en störning i skogens ekologi och det behövs därför åtgärder för att lindra skadeverkningarna", säger Kotiaho.

Åtgärderna som krävs är att vid plockhuggningen lämna kvar fler sparträd som får växa i fred och sedan långsamt dö av sig själva. Det gäller också vid avverkningen att inte samla bort eller ha sönder dött trädmaterial som finns i skogen.

“Avverkningsvolymen är viktigare än avverkningsmetoden”

"Det hur mycket man avverkar har en betydligt större betydelse än hur man gör det", säger Janne Kotiaho.

Det är viktigt att öka andelen olikåldriga skogar och minska på andelen likåldriga skogar. De negativa konsekvenserna för naturen är mindre i olikåldriga skogar.

Behovet att skydda mer skog försvinner ändå inte ifall de olikåldriga skogarna andel växer.

"Så allra bäst gynnar vi skogens biodiversitet genom att öka skyddsarealerna markant."

Kotiaho påminner samtidigt att också med större skyddade skogsarealer förblir andelen ekonomiskogar mycket stor. Det som görs i ekonomiskogarna har därför stor betydelse för naturens mångfald också i framtiden.

Kotiaho understryker att skogsbruket inte är något som skogen behöver.

"Skogsnaturen skulle i själva verket klara sig bättre om vi inte brukade den. Skogsbruket är alltid en störning för naturen."
Texten bygger på en e-postintervju med Janne Kotiaho.