Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Det här hände under VM-natten i Eugene: Wilma Murto övertygade, Topi Raitanen mådde illa och Fred Kerley gav stormvarning på 100 meter

Uppdaterad 16.07.2022 07:46.
Wilma Murto klarar 450 - Spela upp på Arenan

Tre finländska OS-finalister från förra året presenterade sig för VM-publiken i Eugene under det första kvällspasset av VM. Wilma Murto imponerade, medan Topi Raitanen och Kristian Pulli aldrig kom igång.

Inför kvalet konstaterade Wilma Murto att hon för första gången känner att ingen konkurrent är oslagbar när hon går in i ett mästerskap. Känslan förstärktes då VM:s första "kvällspass" avgjordes i Eugene natten till lördag finsk tid.

Murto var en av åtta felfria damer genom att först klara 435 och sedan 450.

– Allt gick enligt planerna. Kroppen kändes bra, hoppen kändes bra, även om nu 435-hoppet var lite småhaftsigt, men det hör lite till. Utgångsläget inför finalen är läckert.

Hemmanationens Sandi Morris är den enda som hoppat högre än 475 i sommar. Med förra säsongens finländska rekord 472 skulle Murto vara delad trea i världsstatistiken.

– Allt känns helt öppet. Hoppar du 465 i finalen kan du vara tia eller trea. Jag tror inte att det i finalfältet finns någon jag aldrig skulle ha besegrat, och ingen befinner sig heller utopistiskt långt från min nuvarande nivå om jag får till det. Så det blir intressant. Det känns som jag har ganska bra slagläge.

Jag hann redan tänka att ribban stannar kvar, men så bestämde den sig för att trilla ner

― Saga Andersson

Murto blev enda finländare i stavfinalen – som går av stapeln på måndag klockan 3.25 finsk tid – men Saga Andersson var ytterst nära att göra henne sällskap.

Saga Anderssons försök på 450 - Spela upp på Arenan

Esbo IF:s 22-åriga stortävlingsdebutant, som var näst yngst i startfältet, var någon millimeter från att klara 450, vilket skulle ha betytt final. Andersson klarade 420 i första, 435 i andra och rev sedan ut sig på 450, som skulle ha varit personligt rekord med fem centimeter.

– När jag landade på madrassen såg jag att ribban låg kvar. Jag hann redan tänka att den stannar uppe, men så bestämde den sig tydligen för att trilla ner, berättar Andersson med stor inlevelse i intervjuzonen efteråt.

– Men det var ändå ett av de bästa hoppen jag någonsin gjort på tävling. Att jag ännu lyckas med det i en så här stor tävling gör att jag måste vara jättenöjd med mig själv. Jag hade superroligt och det var ett av mina viktigaste mål.

Anderssons placering i kvalet var 16:e. 435 i första försöket räckte för avancemang. Finlands tredje representant Elina Lampela stannade på 420 och slutade på 26:e plats.

Läs mera om Saga Anderssons mästerskapsdebut här.

Raitanen spydde ut sitt bästa krut

Wilma Murto var Finlands främsta friidrottare i OS i Tokyo med sin femte plats. Hinderåttan Topi Raitanen var inte mycket sämre. I Eugene pekade deras formkurvor åt motsatta håll.

Raitanen halkade tidigt efter i sitt försöksheat på 3 000 meter hinder och var aldrig med i matchen. Mållinjen korsade han på tiden 8.43,01 – nästan en halvminut långsammare än han hoppats på.

Men det fanns också en tydlig orsak. Uppladdningen präglades av onödigt många besök på toaletten.

– Jag har inte lyckats hålla nånting inne. Lite åt jag på lunchen, men spydde snart ut allt igen. Då går det inte att prestera, det fanns ingen energi i benen.

Topi Raitanen fick inte kroppen att fungera - Spela upp på Arenan

Raitanen visste inte vad symptomen berodde på, ifall det var matförgiftning, magsjuka eller något annat, men oavsett förstörde det hans VM.

– Jag hade i helgen en mycket bättre förberedande träning än jag hade inför Tokyo, så förväntningarna var höga. Det är här, i såna här tävlingar, jag vill prestera och det skulle inte ha krävts mer än en rutinprestation för att ta sig till final.

– Jag har alltid lyckats i stora tävlingar. Det här var egentligen den första viktiga tävlingen i min karriär som misslyckas. Men det hjälps inte, så går det ibland.

Pulli: Kände mig tom

En annan OS-finalist som borde ha haft alla chanser till avancemang var längdhopparen Kristian Pulli. Men han kom aldrig igång.

Platt fall för Kristian Pulli - Spela upp på Arenan

Pullis hopp mätte 755, 756 och 731, och slutplaceringen var 26:a. För final krävdes 793. Pulli lyfte fram jetlag som en orsak till missen. Han anlände till USA för en vecka sedan.

– Jag kände mig tom. Varken huvud, kropp eller ben kändes som mina egna. Nu måste vi analysera vad som gått snett, säger Pulli.

Akillessenan störde Blomqvist

På damernas 1 500 meter stod Nathalie Blomqvist för karriärens tredje bästa resultat. Tiden 4.11.98 gav en 37:e plats i sammandraget.

Nathalie Blomqvist mästerskapsdebuterade - Spela upp på Arenan

IK Falkens stortävlingsnykomling avslöjade efteråt att hon dragits med en skada under de senaste veckorna. Hon har endast kunnat göra en träning i spikskor sedan midsommaren på grund av en ond akillessena.

– Jag har inte fått gjort den träning jag skulle ha behövt och formtoppen har lite försvunnit. Vilket är synd eftersom jag skulle ha haft kapacitet att göra en tid långt under 4.10. Det här var förstås ingen stor underprestation, jag var ungefär på min egen nivå, men jag hade väntat mig mer.

Läs fler kommentarer av Nathalie Blomqvist här.

Topptid av Kerley

Nattens största jubel bland hemmapubliken hördes i samband med försöksheaten på herrarnas 100 meter. Världsettan Fred Kerley gav konkurrenterna en rejäl stormvarning.

Fred Kerley stod för 9,79 i försöken - Spela upp på Arenan

Världsettan stannade klockan på 9,79, en tid som endast tio män underskridit genom tiderna. Bland dem Kerley själv, som sprang 9,76 på samma bana i de amerikanska mästerskapen i juni.

Totalt sju löpare kom under 10 sekunder. Näst snabbast var Kerleys landsman Trayvon Bromell med 9,89.

Gångbrons till Sverige

I VM:s första finaler gick gulden till Peru och Japan. Kimberly Garcia Leon vann damernas 20 kilometer gång och Toshikazu Yamanishi herrarnas motsvarande sträcka, där Sverige öppnade medaljkontot genom Perseus Karlströms brons.

Gångmedaljörerna tar sig i mål - Spela upp på Arenan

Enni Nurmi var 29:a i damloppet, medan Aleksi Ojala – vars huvuddistans är 35 kilometer senare under VM – slutade på 20:e plats bland herrarna som sjätte bästa europé.

– Slutresultatet var bättre än jag någonsin vågade tro. Jag inledde lite väl försiktigt, men tränarna ropade att jag skulle ha tålamod och så småningom började jag plocka rygg efter rygg, sa stortävlingsdebutanten Nurmi efteråt.

Se alla resultat här.

Diskussion om artikeln