Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Europeiska värmeböljan fortsätter, ställvis väntas mäthistoriens hetaste vecka – klimatförändringen ökar sannolikheten för extrem hetta

Från 2022
Uppdaterad 19.07.2022 18:15.
Räddningsarbetare vid en brinnande markbrand. Även träd står i brand och luften är grå av rök.
Bildtext Räddningsarbetare kämpar med flera markbränder i Spanien, där temperaturen på sina håll steg till 43 grader i måndags. Bilden är tagen i närheten av staden Zamora i norra Spanien.
Bild: Cesar Manso / AFP

Värmeböljan i Europa sätter nya temperaturrekord på många håll. Klimatförändringen förvärrar hettan och i förlängningen kan torkan leda till att det blir ohållbart att leva i Medelhavsområdet.

Det varma och torra vädret fortsätter i stora delar av Europa och temperaturerna stiger till nivåer som innebär fara för människor. Nya temperaturrekord för juli månad har uppmätts i åtminstone Portugal och Spanien.

I Storbritannien har man på flera håll bokfört väderdata i över 160 år men det är första gången som det brittiska väderinstitutet Met Office har förutspått temperaturer på över 40 grader. Under måndagen uppmättes 38,1 grader i Suffolk i östra England, vilket är den tredje högsta temperaturen i mäthistorien.

Meteorolog: Klimatförändringen en orsak till hettan – men förklarar inte allt

5:40
Yles meteorolog Anne Borgström förklarar vad som är orsaken bakom värmeböljan.

I staden Nantes vid den franska Atlantkusten uppmättes 42 grader i måndags. Det föregående rekordet på 40,3 grader hade stått sig sedan år 1949.

I Spanien och Portugal har över tusen människor dött på grund av hettan under de senaste dagarna och på flera håll kämpar brandmän med markbränder. I Frankrike har omkring 32 000 människor evakuerats på grund av skogs- och markbränder.

Människan har bidragit till värmeböljorna

Jourhavande meteorolog Petteri Pyykkö beskriver i synnerhet de brittiska temperaturerna som oerhörda.

– Det är första gången man i Storbritannien har gett en så kallad röd varning och utlyst nationellt nödläge, eftersom infrastrukturen där inte är avsedd för så här höga temperaturer. Det kan påverka till exempel temperaturer och orsaka skador på bannätet, säger han.

Bildtext Väderkartan visar att värmen som har kommit från Sahara har spridit sig över Västeuropa och temperaturerna väntas närma sig 40-gradersstrecket under tisdagen.

Många kopplar samman rekordhettan med klimatförändringen.

Forskarprofessor Hannele Korhonen vid Meteorologiska institutet säger att klimatförändringen fördjupar effekterna av hettan. Forskningen på den här punkten är solid.

Till exempel det internationella samarbetet World Weather Attribution (WWA) som analyserar extrema väderfenomen studerade den värmebölja som drabbade Europa år 2019 och konstaterade att det är ytterst osannolikt att en sådan värmebölja hade inträffat utan människans påverkan på klimatet.

Hetare och längre värmeböljor allt oftare

– Vi känner bäst till följderna av klimatförändringen i att värmeböljor blir vanligare, de blir hetare och de blir längre. Om vi har gynnsamma förhållanden för en värmeböja så stiger temperaturerna till högre nivåer än de skulle ha nått till exempel för 50 år sedan, säger Korhonen.

Klimatförändringen skapar också allt oftare gynnsamma förhållanden för utdragna värmeböljor.

En helikopter bekämpar en markbrand och avtecknas tydligt mot röken från branden.
Bildtext En helikopter vattenbombar en skogsbrand vid Mijas i södra Spanien i fredags.
Bild: Daniel Perez / EPA

– Så klart ska de meteorologiska förhållandena för en värmebölja också vara gynnsamma, men risken för sådana här värmeböljor och värmeböljor som är ännu värre växer hela tiden, säger Hannele Korhonen.

Enligt jourhavande meteorolog Petteri Pyykkö har man inom den vetenskapliga världen redan en tid talat om att klimatförändringen kan orsaka ändringar i strömningarna i atmosfären, vilket i sin tur kan orsaka ökad hetta i vissa områden. Han berättar om en färsk undersökning som konstaterar att de häftiga värmeböljorna i Europa delvis kan förklaras av ändringar i jetströmmarna.

Upprepade värmeböljor hotar livet vid Medelhavet

Effekterna av det heta vädret förvärras när värmeböljorna kommer tätare och pågår längre. På många håll har skogsbränder varit ett stort problem, eftersom bränder lätt uppstår när terrängen blir torr som fnöske.

En "vanlig" värmebölja skulle sannolikt inte ha orsakat så stora skador, säger Korhonen.

Värmeböljor kan ha stor inverkan på ekosystemet: hettan och torkan påverkar såväl växtlighet som djurliv. Jordbruket blir lidande och det kan uppstå brist på dricksvatten.

När temperaturen i vattendragen stiger ökar bakterietillväxten, vilket kan göra vattendrag oanvändbara som dricksvatten och som badplatser.

En gammal bro med flera valv sträcker sig över en nästan helt uttorkad floddal i ett italienskt landskap. Man ser några hus med röda tegeltak på andra sidan floden.
Bildtext Italien lider av svår torka. Höga temperaturer och brist på regn har gjort att vattenmängden floden Serchio i Toscana har krympt.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

I Europeiska unionens största spannmålsproducent Frankrike befarade man en katastrofalt dålig skörd på grund av en osedvanligt varm och torr vår. Tack vare vattenransonering verkar skörden ändå bli bara lite mindre än normal.

Enligt Meteorologiska institutet är Medelhavet ett av de områden i världen där följderna av klimatförändringen sannolikt märks av speciellt starkt. Medelhavsregionen förutspås bli varmare 20 procent snabbare än det globala medeltalet.

– Torkan förutspås öka där och det har stor inverkan till exempel på livsmedelsproduktionen.

Fortgående värmeböljor kan till och med hota Medelhavet som levnadsområde.

– Just nu ser det inte ut som att man inte kommer att kunna bo där överhuvudtaget, men det kommer att bli många problem. I synnerhet är det frågan om hur vattnet räcker till som är kritisk på många håll. Vi behöver vatten till så förfärligt mycket för att kunna leva så som vi gör nu, säger Korhonen.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Näin kuumaa Euroopassa nyt on, paikoin tulossa historiaan polttavin viikko – ilmastonmuutos lisää kovien helteiden todennäköisyyttä av Laura Kangas och Anni Juusola.