Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Förekomsten av cyanobakterier har ökat i Bottenhavet – havskvaliteten den sämsta på 20 år

Stora sjok av blågröna alger i vattnet bredvid en brygga. På bryggan står en grön hink.
Bildtext Cyanobakterier trivs i varma, stilla och näringsrika vatten.
Bild: Markku Ojala / AOP

För tredje sommaren i rad ser våra vattenområden ut att vara i dåligt skick om man jämför med de senaste 20 åren. Därav den rikliga algblomningen ute till havs. Speciellt i Bottenhavet har förekomsten ökat de senaste åren.

Anna Bonde från Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) i Södra Österbotten, säger att den försämrade havskvaliteten har ökat massförekomsten av algblomning ute till havs.

– Havsområdet är tyvärr i ganska dåligt skick, för tredje sommaren i rad har vi mycket cyanobakterier i vattnen.

Tidvis kommer cyanobakterierna, alltså det som tidigare kallades blågröna algerna in från haven till våra stränder och därför stöter vi på dem nu som då. På olika ställen längs Österbottens kust har blågrönalger påträffats under de senaste veckorna.

Bonde säger att ökningen av cyanobakterierna bland annat beror på att värmen har kommit tidigare än vanligt de senaste somrarna.

– Somrarna har varit varma och när vattnet värms upp trivs cyanobakterierna. Om det är stilla väder flyter de lätt upp till ytan och bildar algblomning.

En kvinna står vid en strand och ler mot kameran. Hon är klädd i blått och en livboj syns i bakgrunden.
Bildtext Anna Bonde, ledande vattenhushållsexpert från NTM-centralen i Södra Österbotten, hoppas att algsituationen i Bottenhavet inte är långvarig.
Bild: Lina Nystrand / Yle

Cyanobakterierna gynnas också av de höga näringshalterna som finns i våra vatten. Speciellt i Östersjön är överskottet av näringsämnen ett stort problem. Övergödningen har lett till en massförekomst av cyanobakterier och enligt Bonde har situationen förvärrats också i Bottenhavet.

Bonde, som jobbar med vatten och havsvårdsfrågor, säger att det tyvärr inte finns några snabba lösningar på problemet.

– Vi jobbar kontinuerligt med att försöka minska näringsutsläppen till havet, men det går långsamt.

Håll koll på de egna utsläppen

Däremot tipsar Bonde om några saker man själv kan göra för att minska näringsutsläppen till exempel vid den egna sommarstugan.

– Se till att utedasset är i skick och ingenting läcker ut i vattnet. Undvik också att diska eller exempelvis tvätta dina mattor i havet.

Dessutom hjälper vattenväxtligheten att konkurrera om näringsämnena. De kan därmed förhindra de blågrönalgernas överlevnad. Därför kan det löna sig att inte kapa bort all vass utan låta en del vattenväxter finnas kvar för att fånga upp näringsämnena.

– Också muddringar kan öka risken för algblomning. Då man rör om havsbottnen kan de näringsämnen som finns lagrade där frigöras, tillägger Bonde.

Cyanobakterier i vattnet.
Bildtext Vi är vana vid att cyanobakterier uppstår i lugna, grunda vikar, men nu är förekomsten stor också ute till havs.
Bild: Markku Ojala / AOP

Så gott som längs hela Finlands kust är har havsläget försämrats och cyanobakterier hör därför till vanligheten vid de flesta kustområden. Bonde säger att det lönar sig att kontrollera vattnet en extra gång innan man hoppar i.

– Om vattnet ser ovanligt grönt eller grumligt ut kan man fylla ett glas med vattnet och ifall det bildas en grön yta är det troligen cyanobakterier, säger Bonde.

Intag av blågrönalger kan ge kraftigt illamående

Vid de officiella badstränderna håller kommunerna regelbundet koll på algläget och varnar besökarna vid eventuell algblomning. För om algerna är giftiga ska man inte riskera att få de i sig. I synnerhet små barn och djur ska vara försiktiga.

– Om man får vatten med cyanobakterier i sig kan man bli ordentligt illamående, få feber eller utslag, säger Bonde.

Enligt Bonde kan symtom uppkomma också fast vattnet bara kastas på bastukaminen.

Ett vattenglas med gröna cyanobakterier som flutit upp till ytan.
Bildtext Blågrönaalger syns inte alltid på ytan, men om man misstänker att de finns i vattnet kan man göra ett enkelt test. Fyll ett glas med vattnet, vänta en stund och se ifall det bildas en grön yta. Då handlar det troligen om blågrönaalger.
Bild: Riika Raitio / Yle

Nu inväntar en kort värmebölja och då brukar antalet algobservationer öka betydligt.

– Nu när det verkar bli lite varmare ser prognosen sämre ut, men läget kan snabbt svänga om det blir svalt igen, säger Bonde.

NTM-centralen följer också med algsituationen och rapporterar sina observationer varje torsdag. De tar också emot observationer från allmänheten. Om man själv upptäcker blågrönalger ska man gärna anmäla sin observation till nättjänsten Järviwiki, som kartlägger algblomningen i landet.

Bonde uppmanar folk att ta det försiktigt och passa på att doppa sig så länge inga alger finns i sikte.