Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Bra badvatten i Östnyland – men kolla algläget innan du går i

Barn leker i vattnet vid en badstrand i Nordsjö i Helsingfors den 25 juni 2020.
Bildtext Vattenlekar svalkar i hettan. Arkivbild.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Badstränderna i Östnyland är i allmänhet i bra skick just nu, men det lönar sig att titta noga efter cyanobakterier, alltså blågrönalger, innan man hoppar i plurret.

– Bakteriemängderna har varit för höga endast på ett par stränder i sommar och vattenkvaliteten är god. Cyanobakterier finns det mer av på havsområden och i vissa sjöar, men man kan inte säga att läget är så väldigt dåligt, konstaterar hälsoskyddsplanerare Hanna Sivén vid miljöhälsovården i Borgå.

När Yle Östnyland ringer upp befinner sig Sivén som bäst på Fagerö i Pyttis. Hon håller på med att ta vattenprover från stranden, och så berättar hon att det finns ganska mycket cyanobakterier i vattnet.

– Redan under båtfärden syntes algflottar här och där, och strandvattnet är tyvärr alldeles grönt, berättar Sivén och nämner att hon tänker sätta upp en lapp för att varna om cyanobakterierna.

Så brukar miljöhälsovården göra på de stränder där man observerat rikligt med cyanobakterier eller tarmbakterier, så besökare vet att de ska akta sig. Får man i sig tarmbakterier kan man bli magsjuk medan cyanobakterier kan ge små barn och hundar förgiftningssymtom.

Vågbrytare runt ö set från havet. Bilden är tagen från en gul förbindelsebåt.
Bildtext Sivén lade märke till cyanobakterierna redan ombord på förbindelsebåten. På arkivbilden ser vattnet utanför Fagerö däremot klart ut.
Bild: Pyry Sarkiola / Yle

Enligt den senaste algrapporten från Finlands miljöcentral finns det nu rikligt med alger i alla havsområden. Under de senaste dagarna har algförekomster bland annat rapporterats från Pernåviken.

Även om det finns färre cyanobakterier i insjöarna så har algblomningen ökat också där. Det finns rikligt med cyanobakterier i Savijärvi i Sibbo just nu.

Tarmbakterier på några stränder

Miljöhälsovården i Borgå övervakar vattenkvaliteten på allmänna badstränder i Askola, Lappträsk, Lovisa, Borgnäs, Borgå och Sibbo.

Från mindre stränder tar man vattenprov tre gånger per sommar. Större så kallade EU-stränder som finns utmärkta på europeiska kartor kollas mer regelbundet. Vid behov kan man förstås ta prover oftare, till exempel för att kolla om tidigare hittade tarmbakterier försvunnit.

Läget med just tarmbakterier så som E. Coli och enterokocker har varit ganska normalt i år.

– Emellanåt kan gränsvärdena överskridas på någon strand. Förra året var läget extra bra och kanske lite underligt för då överstegs gränsvärdena inte en enda gång, badvattnet var bra på alla stränder i alla prover. Det var en exceptionell sommar, även om det var varmt så fanns det inte ens cyanobakterier någonstans, säger Hanna Sivén.

En badstrand.
Bildtext Så här såg det ut på Plagen i Lovisa i fjol. Cyanobakterier har observerats på Plagen tidigare i sommar. Arkivbild.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

Den här sommaren har man hittills hittat tarmbakterier på två badstränder: på Fagerö i juni och på Lillbäston i Pernå förra veckan. Värdena har återgått till det normala på båda ställena. Det senaste vattenprovet från Lillbäston togs på måndagen.

– Resultatet var bra och vattnet är simdugligt igen, säger Sivén.

Då det syns tarmbakterier i vattenproverna kan det till exempel vara för att fåglar bajsat i vattnet, eller för att innehållet från någon båts septiktank läckt eller släppts ut.

– Oftast får vi aldrig veta orsaken. Om det regnat kan bakterier hamna i strandvattnet via avrinningsvatten. Ofta är det övergående, säger Sivén.

Blågröna alger vid Savijärvi träsk.
Bildtext Ärtsoppa i Savijärvi. Bilden är ur arkivet men algläget är dåligt i sjön nu också.
Bild: YLE/ Lone Widestam

Tips på algfria stränder

Sivén berättar att miljöhälsovården tagit vattenprover från olika stränder den här veckan. Resultaten från en del av proverna väntas bli klara på fredagen, resten i början av nästa vecka.

Sivén tror hon hinner få in de första resultaten på miljöhälsovårdens webbplats under fredagseftermiddagen, så den som planerar en strandutflykt under veckoslutet kan eventuellt gå in där och kolla läget.

Särskilt när det gäller cyanobakterier lönar det sig ändå att själv vara uppmärksam då man kommer till stranden. Algläget kan förändras snabbt beroende på vädret.

Alltid syns inte cyanobakterierna heller som en ärtsoppsliknande sörja även om de finns i vattnet. På miljöhälsovårdens webbplats finns några test man själv kan göra för att få reda på om det lönar sig att gå i vattnet eller inte.

Så kollar du algläget

Käpptestet

Käpptestet funkar då det finns större algansamlingar vid stranden.

  • Peta på algmassan med en käpp.

  • Om massan löses upp och bildar små partiklar är det troligen cyanobakterie.

  • Om algerna blir hängande på käppen är det inte cyanobakterier.

Vattenglastestet

  • Ta upp vatten som innehåller alger i ett genomskinligt kärl.

  • Låt vattnet stå stilla en stund.

  • Om algerna flyter upp till ytan kan man anta att det är cyanobakterier, eftersom de har gasblåsor i cellerna.

    Källa: Miljöhälsovården i Borgå

Ett vattenglas med gröna cyanobakterier som flutit upp till ytan.
Bildtext Cyanobakterierna flyter upp till ytan om man häller vatten i ett glas och låter det stå en stund. Arkivbild.
Bild: Riika Raitio / Yle

Genom att titta på hur vattenkvaliteten varit tidigare år går det kanske också att dra vissa slutsatser om vilka stränder som med störst sannolikhet är simdugliga, särskilt när det gäller cyanobakterier.

– Cyanobakterier finns oftare i havet än i sjöar. Tjäruträsk i Borgå och Särkjärvi i Lovisa är sjöar där det inte brukar observeras alger. De är lite kargare platser i mer naturnära tillstånd. Om det finns bosättning eller åkrar i närheten så ökar det på risken för att näringsämnen som göder cyanobakterierna kommer ut i vattnet, säger Sivén.

Sjö
Bildtext En strand där vattnet alltid brukar vara rent är Särkjärvi i Lovisa. Arkivbild.
Bild: Yle/Fredrika Sundén