Europeiska centralbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter, inför krisbekämpningsverktyg

Som väntat höjde Europeiska centralbanken sina styrräntor på torsdagen. Räntehöjningen blev större än man avsierat i juni: 0,5 procentenheter i stället för 0,25. ECB lanserade också ett instrument för transmissionsskydd, TPI.

Europeiska centralbankens råd meddelade i dag att man höjer ECB:s styrräntor med 50 räntepunkter, alltså 0,5 procentenheter.

Vid sitt penningpolitiska möte för sex veckor sedan hade ECB:s ordförande Christine Lagarde meddelat att man skulle höja räntorna med 25 räntepunkter nu i juli och eventuellt med 50 räntepunkter till i september.

I dag förklarade Lagarde att ECB-rådet hade debatterat den här frågan under sitt möte och kommit till att det är bättre att "ta ett större steg först", men att det inte betyder att det med säkerhet kommer en räntehöjning på 0,25 procentenheter om sex veckor.

I sitt pressmeddelande konstaterar ECB-rådet att man "gjorde bedömningen att det var lämpligt med ett första större steg än vad som angavs vid det förra penningpolitiska sammanträdet för att påbörja vägen mot räntenormalisering".

I euroområdet var inflationen i juni hela 8,6 procent, vilket är långt över ECB:s mål på två procent men också mer än man väntade sig vid ECB-mötet i början av juni.

Christine Lagarde var på torsdagen noga med att framhålla att ECB:s beslut vid framtida penningpolitiska sammanträden bygger på den situation som råder vid den tidpunkten, inte tidigare uttalanden.

Det tidigare beskedet om att räntan höjs igen i september gäller alltså inte längre, utan "ECB-rådets framtida räntebana kommer att vara databeroende", som det heter i dagens pressmeddelande.

Godkände TPI-ramverk

ECB-rådet fattade även beslutet att godkänna ett ramverk för ett instrument för transmissionsskydd, kallat TPI efter engelskans Transmission Protection Instrument. Också det var ett väntat beslut.

Enligt ECB ska TPI vara ytterligare ett instrument "i ECB-rådets verktygslåda" som kan "aktiveras för att motverka obefogade, störande marknadskrafter".

Enligt nyhetsbyrån AFP är TPI ett krisbekämpningsverktyg som kan användas för att hålla lånekostnaderna under kontroll för skuldsatta regeringar i euroområdet, exempelvis Italien.

Nyhetsbyrån Reuters konstaterar att verktyget gör det möjligt för ECB att köpa statsobligationer då de upptäcker finansiell fragmentering, det vill säga då det uppstår omotiverade skillnader i lånekostnaderna för de 19 euroländerna.

I klartext handlar det alltså om att ECB lovar stöda krisländers statsobligationer så att krisländerna också i framtiden kan låna pengar den vägen.

På torsdagseftermiddagen publicerade ECB ett skilt pressmeddelande om TPI.

Krigets långa skugga

På presskonferensen på torsdag eftermiddag konstaterade centralbankschefen Christine Lagarde att kriget i Ukraina fortsätter att påverka ekonomin i Europa.

– Rysslands oberättigade angrepp mot Ukraina drar fortfarande ner tillväxten, sa Lagarde.

Hon konstaterade också att den höga inflationen innebär minskad köpkraft och ökad osäkerhet, vilket har en avmattande inverkan på ekonomin. Hela ekonomin påverkas också av de höga energikostnaderna.

Om inte nya motgångar tillstöter väntar sig Lagarde och ECB ändå att energipriserna på sikt stabiliseras och att flaskhalsarna i tillgång och leveranser jämnar ut sig.