Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Hur kunde en 15-åring knivhugga för andra gången i år? Direktör för barnskyddet i Åbo: "Barnskyddslagen är inte alltid tillräcklig för att hjälpa de mest våldsamma fallen"

  Bilden visar skuggor på marken i Helsingfors centrum i augusti 2020.
Bildtext Våld bland ungdomar i Åbo har diskuterats mycket under våren, säger Eira Virolainen som är direktör för barnskyddet i Åbo. Bildsättningsbild.
Bild: Silja Viitala / Yle

I juli häktades en 15-årig man som misstänks för dråpförsök i Åbo. Han har också varit inblandad i tidigare våldsbrott i Åbo. Men hur är det möjligt att han lyckades begå ett till våldsbrott?

Under juli månad har flera misstänkta dråpförsök skett i Åbo. I ett av fallen blev en 17-årig man knivhuggen av en 15-årig man, som nu har häktats av Egentliga Finlands tingsrätt. 15-åringen har varit inblandad i tidigare brott – han misstänks för en knivhuggning i Puolalaparken i januari, och för flera våldsamma rån sommaren 2021.

Frågan som väcks är, hur det är möjligt att en och samma person kan ha begått nya våldsbrott, när han redan misstänks för tidigare brott.

Yle Åboland kontaktade Polisinrättningen i Sydvästra Finland för att få ett svar på detta, men fick inte en intervju.

Eira Virolainen, direktör för barnskyddet i Åbo, kan inte kommentera det aktuella fallet med 15-åringen, men kan ge insyn i vad liknande fall kan bero på.

– Det kan handla om att en barnskyddsanstalt inte haft tillräckligt bra resurser för att begränsa en våldsam ung person. Barnskyddslagen definierar väldigt noga hur barnskyddsmyndigheten exempelvis kan begränsa en ungdoms rörelsefrihet, säger Virolainen.

Ifall barnet är till fara för sig själv eller andra kan barnets rörelsefrihet begränsas, eller så kan man isolera barnet under en begränsad tid.

– Men barnet kan inte låsas in för gott, eftersom barnskyddsanstalten inte är ett fängelse, säger Virolainen.

Man sitter på en bänk med en flaska i handen.
Bildtext Rusmedelsbruk kan leda till våldsamt beteende, säger direktören för barnskyddet i Åbo. Bildsättningsbild
Bild: Mostphotos.

Tätt samarbete krävs mellan polisen och barnskyddsmyndigheten

Den 15-åriga mannen hade begått tidigare våldsbrott före knivhuggningen i juli. Vems ansvar är det då att se till att en ungdom som begått ett våldsbrott inte gör det igen?

– Jag kan inte kommentera 15-åringens fall. Men det handlar om ett tätt samarbete mellan polisen och barnskyddet. Båda myndigheterna behövs för att först kartlägga den ungas situation, och sedan planera fortsättningen, säger Virolainen.

Vems fel det är ifall en våldsam ungdom lyckas begå brott upprepade gånger kan Virolainen inte direkt svara på.

– För barnskyddets del kan man säga att det handlar om att barnskyddslagen och de åtgärder som kan tas inte alltid är tillräckliga för att ta hand om de mest våldsamma barnen och unga så att de skulle få tillräckligt bra vård.

Barnskyddets konkreta roll i arbetet med våldsamma ungdomar är att se till att den ungas boende och omgivning är sådana, att den unga skyddas mot det egna våldsamma beteendet, och får stöd i att lära sig att komma ifrån det våldsamma beteendet. Beroende på situationen kan barnskyddet erbjuda barnet och dess familj olika stödformer i hemmet. Barnet kan också omplaceras eller omhändertas.

Ibland måste man ta till tillfälliga lösningar som inte alltid är de bästa.

― Eira Virolainen, direktör för barnskyddet i Åbo

Brist på personal vid barnskyddsanstalter som hanterar krävande fall

I Åbo finns också ROKKI-ungdomsverksamheten som drivs som ett multiprofessionellt projekt. Verksamheten riktar sig till unga som begått ett våldsbrott, andra allvarliga brott eller som har problem med rusmedelsbruk. Dessutom finns POPPI-verksamheten, där de anställda inom verksamheten tar sig dit där de unga finns. Dessa projekt möjliggör en tät kontakt mellan myndigheterna och de unga.

– ROKKI-verksamhetens anställda kan träffa barn och unga ofta flera gånger i veckan. Verksamheten erbjuder stöd bland annat i form av gruppverksamhet och olika skolningar där de unga får lära sig hur man ska hantera våld och våldsamt beteende.

Virolainen berättar att det i Finland är brist på personal vid barnskyddsanstalter som hanterar krävande fall.

– Det här kan leda till att man ibland måste ta till tillfälliga lösningar som inte alltid är de bästa med tanke på de ungas behov, säger Virolainen.

Lätt för unga att få tag på rusmedel i Åbo

Eira Virolainen kan inte direkt säga om våldsbrotten bland unga i Åbo har ökat. Men enligt henne ger sociala medier en bild av att de skulle ha ökat.

– Ungas våldsamma beteende kan också vara kopplat till rusmedelsbruk. Unga får lätt tag på rusmedel, vilket väcker oro hos mig som någon inom barnskyddet. Detta väcker tankar om att man kanske borde göra ändringar i lagen för att bättre kunna skydda barn och unga mot rusmedel, säger Virolainen.

Diskussion om artikeln