Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kokkola Cup är tillbaka efter två annorlunda år – årets turnering är den näst största genom tiderna

Från 2022
Uppdaterad 22.07.2022 08:57.

Närmare 7 000 juniorspelare från fem olika länder samlas i Karleby för att spela fotboll. "Det är liv i luckan", säger turneringsansvarige Stefan Thylin.

På torsdagen drog juniorfotbollsturneringen Kokkola Cup i gång i Karleby. Turneringen samlar i år omkring 390 lag och närmare 7 000 spelare från fem olika länder.

Tre av dem är Sofia Forsander, Amelie Broberg och Michelle Sandström från Terjärv US D12-lag. De är taggade inför öppningsmatchen mot ärkerivalen IK Myran från Nedervetil.

– Det är nog ganska nervöst, säger målvakten Forsander.

Tre flickor i fotbollskläder.
Bildtext Sofia Forsander, Amelie Broberg och Michelle Sandström är taggade inför dagens första match.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Flickorna har varit med i turneringen tidigare. Enligt dem är det roligaste – och samtidigt hela poängen med att de är där – att spela matcher.

Inför dagens första match är åtminstone självförtroendet på topp.

– Vi vinner, svarar de unisont på frågan hur mötet med IK Myran slutar.

Fotbollsmatch mellan två juniorlag.
Bildtext Det är en fartfylld match mellan Kronobylagen.
Bild: Jakob Lillas / Yle

1 200 matcher på fyra dagar

Årets turnering är den 41:a i ordningen. Det enda uppehållet kom 2020 på grund av pandemin.

I fjol spelades en turnering med enbart inhemska lag, men nu är man tillbaka på riktigt.

– Nu känner man sig mer normal när det är mer internationellt och liv i luckan, säger turneringsansvarige Stefan Thylin.

Och liv i luckan är det minst sagt – årets upplaga av Kokkola Cup är den näst största genom tiderna. Sammanlagt 1 200 matcher spelas på 29 planer i Karleby och Kronoby.

Man i röd pikétröja står bredvid ett fotbollsmål.
Bildtext Stefan Thylin har varit med sedan starten 1981.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Omkring 500 arbetare per dag ser till att allt löper smidigt under de fyra dagar turneringen pågår.

Thylin har själv varit med sedan turneringen fick sin början 1981, först som tränare och sedan i olika ansvarsroller. Än har han inte tröttnat på det.

– Det har blivit mer eller mindre en livsstil. Fast det är jobbigt så väntar man på turneringen. Också förberedelserna är intressanta på sitt sätt.

Så du har flera turneringar kvar i dig ännu?

– Nå, det är en annan sak, men hoppeligen.