Hönorna Tuiskulas flickor lever livets glada dagar – frigående höns bidrar till naturens mångfald och mår själva bättre än höns i bur

Hönsen på Tuiskula gård ingår i det regenerativa jordbruket. Det betyder att man lägger vikt vid att marken ska må bra, och inte använder sig av konstgödsel eller andra gifter i odlingsprocessen.

Hönorna vi träffade ingår i det här kretsloppet där både grödor och hönor mår bra.

Vi kör längs de böljande och gröna landskapen i Sjundeå. Mitt på en äng står en svart liten byggnad med texten Tuiskulan tytöt - alltså Tuiskulas flickor. Vi har kommit fram.

Pieter-Jan van Damme tar emot oss. Han berättar att hans hönor är väldigt nyfikna och sociala av sig.

– När du går in i deras inhägnad så kommer de och rycker i dina skosnören, säger han.

Och mycket riktigt; så fort jag kliver över det elektrifierade staketet som nu inte är påslaget, så kommer hönsen rusande.

Min fotograf, som sätter sig på huk för att filma hönorna, är snart helt omringad.

De kacklar svagt och pickar på skosnören och på sömmar i jeansen, allt som ens lite påminner om en mask eller annars bara kanske går att äta.

De kommer nära och tittar på oss med sin intensiva blick.

Regenerativt jordbruk förbättrar marken och ger bättre skördar

Vi har kommit hit för att prata om det regenerativa jordbrukssätt som Pieter-Jans höns ingår i.

– Det handlar om att vårda marken och det finns tre huvudprinciper i det regenerativa sättet, berättar han.

– För det första, vi gräver aldrig eller plöjer i marken. Marken ska heller aldrig vara bar och man ska nära marken - inte grödan man odlar. Det är det mest centrala.

Det finns mycket liv i marken, som till exempel mikrober, som hjälper växterna.

– Om man plöjer eller gräver dör livet i marken. Det sker också om man behöver använda gödsel för att få grödor att gro, men vi lägger istället kompost på jorden som skyddar den mot torka och regn.

Pieter-Jan flyttar på hönorna varannan dag. Hönornas betande bidrar till att växternas kretslopp är så naturligt som möjligt samtidigt som hönorna också gödslar naturen när de trippar omkring och äter och bajsar på ängen.

Egentligen är det på natten han flyttar på hönsen. Till natten går de nämligen självmant in i hönshuset för att vila och då får han dem flyttade alla på en gång eftersom hönshuset Tuiskulan tytöt är en trailervagn med hjul under som han flyttar på med sin fyrhjuling.

Vid midsommartider blir det väldigt lite sömn för Pieter-Jan. Hans hönor vakar sent och han måste vänta på att de går och lägger sig innan han kan flytta på hönshuset.

– Det var en period när jag bara hann sova cirka fyra timmar per natt, säger han. Det blev lite tungt.

Det behövs nya sätt att bruka jorden på

Jordbruket världen över är i kris, säger Pieter-Jan. Både ekonomisk- och ekologisk. Vi överutnyttjar och dränerar jorden och marken på livskraft. Därför är det här sättet att bruka jorden på ett reellt alternativ. Jorden mår bra, grönsakerna smakar bättre och är utan gifter och hönsen mår bra och är friska.

Hönorna bor några kilometer från själva Tuiskula gård och Pieter-Jan får ofta frågan om hur många hönor räven redan har tagit?

– Inte en enda, svara han. Räven kom den första veckan när hönorna var här ute men jag har ett elektrifierat nät som jag lätt kan flytta och det är många tusen volt i det. Räven går med näsan först och så har den inte skor på sig. Så den har nog gått i nätet först och sen sprungit tillbaka till skogen. Jag har inte sett till den sen dess.

Hönorna idkar självförsvar i grupp

Hönor är inte så stolliga som man kanske kunde tro. Att de bara far kacklande omkring utan ordning och reda stämmer nämligen inte. Hönorna, åtminstone några av dem, har koll.

– Det är alltid några hönor som har koll på vad som händer uppe i luften så om det kommer någon så samlas alla hönorna i en stor grupp och så går de under hönshuset, berättar Pieter-Jan.

Hönorna på Tuiskula gård producerar också ägg. Rätt mycket ägg. Pieter-Jan plockar runt 300 ägg per dygn av sina hönor, och tanken är att utveckla försäljningen av ägg i framtiden.