Experter varnar om inflationen: "Gör inte samma misstag som under depressionen på 1990-talet"

Inflationen skenar iväg och bankerna höjer räntorna. Experter varnar för att man inte ska göra samma misstag som under den ekonomiska depressionen på 1990-talet. Men vilka var misstagen och vad borde vi göra i stället?

I augusti kommer FPA att införa en höjning av flera sociala förmåner för att underlätta situationen med inflationen. Men det är bara en del av lösningen, menar sakkunniga.

De lågavlönades grundlöner borde höjas till en nivå som man kan leva på, och beviljandet av bidrag borde underlättas. Vi borde ha en sådan byråkrati att man hastigt skulle kunna hjälpa människor i utsatta situationer, säger experterna till Svenska Yle.

"Massarbetslöshet är ett hårt slag, det hoppas jag vi kan undvika"

Som verksamhetsledare på Barnavårdsföreningen håller Pia Sundell främst barn och barnfamiljer i åtanke. Hon ser 1990-talets depression som en tung tid för dem.

– Under 1990-talet gjordes några fatala misstag då bidrag och tjänster riktade mot barn och barnfamiljer skars ner. Det hade väldigt ödesdigra konsekvenser för de barnen som växte upp då. Nu skulle jag hoppas att man inte skulle göra samma misstag, säger hon.

Ulla-Maj Wideroos, ordförande för Pensionärsförbundet, minns bland annat räntehöjningarna som något hon inte vill uppleva igen.

– Det drabbade så fruktansvärt många och man var totalt oförberedd. Nu är ju räntorna verkligen låga jämfört med den tiden, men jag hoppas innerligt att räntenivån på något sätt hålls i balans med samhället i övrigt, säger hon.

Konkursvågen och arbetslösheten som följde är en annan aspekt som Wideroos minns.

– Massarbetslöshet är ett väldigt hårt slag för samhället, så det hoppas jag vi kan undvika, säger hon.

Hur ser inflationen ut i praktiken?

Både Pia Sundell och Ulla-Maj Wideroos menar att de allra flesta av oss får se över våra konsumtionsvanor, men ändå kan tackla inflationen relativt väl på egen hand.

– Osäkerheten och försiktigheten är stor, det märks när man talar med folk. Om inflationen rusar iväg kommer den förstås att synas i priser och människors beteende, hur man handlar och reser och inte reser, säger Wideroos.

Inom Pensionärsförbundet har matvarornas höjda priser diskuterats. Speciellt prisnivån på fisk har varit ett populärt samtalsämne.

Så länge man har möjlighet att försörja sig själv är situationen ändå hanterbar, säger Pia Sundell.

– Vi kommer också ha en ganska stor skara av människor som kommer ha direkta problem till exempel med att köpa mat, säger hon.

Sundell räknar upp flera alternativa lösningar för att tackla inflationen. Socialbidrag är bara en del av ekvationen.

– Det finns andra sätt att hjälpa, ur ett samhälleligt perspektiv. Subventionering av hobbykostnader och lokaltrafikbiljetter, till exempel, säger Sundell.

– Vi borde hitta på olika kreativa sätt att hjälpa utsatta människor och familjer, säger hon.

Sociala förmåner höjs ett extra varv i augusti – men inflationen ligger långt före

Folkpensionen höjs med 24 euro i månaden.

FPA höjer utkomststödet

Höjningarna är en välkommen gest, men Wideroos och Sundell är skeptiska till att det ensam löser problemet.

– Det höjda utkomststödet hjälper säkert till, men man kan inte höja stöden så mycket att det har en stor betydelse. Men det är bättre att man gör det lilla än att inte göra något alls, säger Ulla-Maj Wideroos.

Pia Sundell tänker i samma banor.

– Det är väldigt bra och det är ett viktigt steg. Det vi ska komma ihåg är att FPA-stöden länge legat lite efter, och inflationen har redan tidigare ätit upp understöden. Men det är i varje fall en klar signal att man tar problemet på allvar, säger hon.

Bidrag biter inte på inbakad fattigdom

– Vi borde helt enkelt inse att det finns en utbredd barnfattigdom i Finland. Det är familjer med många barn, det är ensamstående föräldrar och föräldrar med långtidsarbetslöshet som är speciellt utsatta, säger Pia Sundell.

Hon påpekar att vi också har barnfattigdom hos de familjer där föräldrarna arbetar inom lågavlönade branscher.

– Det är ett faktum att vi byggt upp ett samhälle där vi har en lönegrop när det gäller vårdarna och andra lågavlönade branscher. De lågavlönades grundlöner borde helt enkelt fås på en nivå som man kan leva på. Vi borde också ha en byråkrati där man hastigt skulle kunna hjälpa människor i utsatta situationer, säger Sundell.

– Vi vet att fattigdom väldigt starkt påverkar barns utveckling och möjligheter att vara delaktiga i samhället, och det är något som vi proaktivt borde ta itu med när vi vet att det är något vi kommer se mer av i höst.

Också viktigt med framtidstro

Även om både Sundell och Wideroos räknar upp olika sätt för samhället att stödja de mest utsatta finns det oavsett att kallt faktum: inflationen kommer påverka oss alla. De menar att också lösningen kommer vara en gemensam insats, speciellt under tuffa tider.

– Vi har ett krig i Europa som påverkar oss, vi har en klimatkatastrof på gång och en ekonomisk depression på kommande. Jag tycker det är jätteviktigt att vi som vuxna hela tiden inger en framtidstro, säger Sundell.

Ulla-Maja Wideroos säger att vi får lov att vänja oss vid nya tidevarv.

– Vi som har levt länge kommer ihåg 1990-talets ekonomiska kris med höjda räntor och mycket elände och konkurser, så på något sätt känns det för någon i min ålder att det kommer och går. Orsakerna varierar. Det var ju inte ett krig som påverkade ekonomin då så som det gör nu, men de kommer och går, de här hög- och lågkonjunkturerna, säger hon.

Både Sundell och Wideroos understryker att vi både som individer och som samhälle kommer klara av också den här krisen.

– Jag tänker så här att det naturligtvis är bra att vara försiktig, men man ska inte vara överförsiktig heller och bara förleda sig och tro att allt bara blir hemskt mycket sämre. Vi går igenom en besvärlig tid, men det kommer bättre tider. Det gäller att ha modet uppe och våga leva, helt enkelt, säger Ulla-Maja Wideroos.