Kläder med UV-skydd skiljer sig inte märkbart från vanliga kläder – nu överväger EU ökad kontroll
Flera butiker har under den senaste tiden börjat sälja kläder märkta med UV-certifikat. Men de här certifikaten har ingen standardisering, alltså bestämmer tillverkarna själv hur de mäter solskyddsfaktorn.
Klädesplagg med UV-skydd har blivit populära, inte minst på barnavdelningar. I Lindex i Vasa centrum berättar ett butiksbiträde för Yle Uutiset att baddräkter med UV-skydd för barn säljer bäst av alla baddräkter.
– Ifall det finns kläder med solskydd, så köper vi absolut dem. Det är jätteviktigt, säger Ulla Aho som är med sina barn i Vasa centrum.
Men det är oklart vad UV-lappen egentligen innebär, då en enhetlig standard för de skyddsfaktorer som anges på kläderna fattas helt och hållet.
På EU-nivå pågår diskussioner om huruvida man ska öka kontrollen av UV-skyddskläder, men den här processen kan ta många år.
En vanlig t-skjorta kan skydda lika bra
UV-märkta skyddskläder är inte nödvändiga för att skydda sig mot solen, menar hudläkare Carl Kyrklund från hudkliniken i Helsingfors.
Hur väl ett klädesplagg skyddar beror mest på dess tjocklek och hur mycket ljus det släpper igenom.
– Du kan själv titta på ett plagg mot ljuset för att se hur väl det släpper igenom ljus, säger han.
I badkläder kan UV-skyddet däremot vara behändigt.
– UV-skyddet i liknande konstgjorda material är vanligtvis bra även när det blir vått, säger han men tillägger att också baddräkter utan UV-skydd kan skydda lika bra. Det beror helt enkelt på materialet.
Det som är bra med UV-dräkter är att de är testade, säger Kyrklund.
Ingen övervakning – tillverkaren testar själv
Det som skiljer vanliga kläder från UV-kläder är att de senare är testade. Vissa UV-skyddskläder är specialbehandlade, men det är inte nödvändigt för att få en UPF-klassifiering, det vill säga en solskyddsfaktor för kläder.
– Ett vanligt plagg ger ett visst skydd mot UV-strålning, men plaggets material, fibrer och densitet påverkar hur väl det skyddar mot UV-strålning, säger Riikka Väänänen som är överinspektör på säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Enligt EU-lagstiftning måste tyget testas och ha en solskyddsfaktor på minst 40 för att en produkt ska få kallas UV-skyddskläder.
Det finns olika teststandarder för tillverkning av UV-skyddskläder, men ingen egentlig certifiering av produkterna. I praktiken innebär detta att UV-skyddsklädernas prestanda inte övervakas av en tredje part.
– Så även om produkterna har samma skyddsfaktor kan de beroende på teststandarden kräva olika förbehandlingar, vilket innebär att produkterna inte är direkt jämförbara, säger Väänänen.
Frågor som rör UV-skyddskläder håller för närvarande på att lösas på EU-nivå, och det är möjligt att klassificeringen kommer att ändras i framtiden.
För närvarande vet vi inte hur lång tid processen kommer att ta, men det kan ta flera år, säger Pirje Lankinen, special sakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet till Yle Uutiset via e-post.
Den här artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel UV-suojavaatteet eivät eroa muista vaatteista merkittävästi – tällä yksinkertaisella konstilla voit tarkistaa suojaavan materiaalin skriven av Aliisa Uusitalo. Den svenskspråkiga versionen är skriven av Ellen Forsström.