I Finland byggs nu bostäder som inte skulle godkännas i Sverige – forskare förklarar varför köken försvann

Det har blivit ovanligt att bygga separata kök i höghusbostäder i huvudstadsregionen. Kokvrår placeras ofta i de fönsterlösa utrymmena längst inne i bostäderna.

Den som kollar på nybyggda höghusbostäder kommer oundvikligen att mötas av samma syn, oavsett vem som stått för bygget: köken har försvunnit från hemmen.

I en lägenhet sker matlagningen i ett rum som samtidigt är tambur. I en annan når man kylskåpet om man riktigt sträcker sig från soffan.

Varför finns det inga kök i bostäderna längre?

– Köken har inte försvunnit, de har ändrat form, svarar Marja Kuosma, försäljnings- och marknadsföringsdirektör vid Skanska Kodit.

Enligt Kuosma byggs köken nuförtiden oftast i anslutning till vardagsrummet. En anledning är att människors vanor har förändrats. Man vill kunna vistas tillsammans utan att någon är tvungen att isolera sig i köket.

De nya bostädernas ritningar har inte ens någon köksö som avgränsar köket, utan köksapparaterna och diskbänken är placerade längs en vägg i vardagsrummet eller tamburen.

De bekanta bostadsannonserna 2r+k, två rum och kök, har ändrat form till 2r+kv, alltså två rum och kokvrå. Medan byggreglerna kräver att köket ska ha fönster, är det klart mer flexibelt att placera en kokvrå i bostaden.

"Den gamla tvåan har blivit en trea"

Förändringarna i planlösningarna för höghuslägenheter hänger ihop med urbaniseringen, säger Jyrki Tarpio, doktor i bostadsdesign vid Tammerfors universitet.

Tarpio är utbildad arkitekt och har länge forskat i planering och bygge av flexibla bostäder.

Han påminner om att tvåor på 50 kvadrat inte var ovanliga förut. Därtill fanns ett tredje rum, alltså köket.

I dag bygger man familjebostäder på 55 kvadratmeter, vilket inte längre räcker för ett separat kök.

– På sätt och vis har den gamla tvåan blivit en trea med kokvrå, säger Tarpio.

I huvudstadsregionen gör de höga kvadratmeterpriserna att det blir nödvändigt att begränsa bostadsytan, så att det alls ska finnas tillgängliga familjebostäder.

– Jag tycker att det är riktigt positivt, och egentligen nödvändigt, att människor har möjlighet att köpa bostäder.

Tarpio säger att byggföretag billigt kan lägga till ytterligare kvadratmetrar genom att öka djupet på byggnadens stomme med några meter.

– Men de här kvadratmetrarna är sämre att använda, längre från väggar med fönster och långt inne i rummen. Det anses ändå att de här extra kvadratmetrarna fungerar ganska bra som köksutrymmen.

Byggföretag vill också ha så mycket säljbar yta som möjligt per våning, eftersom byggrätter är dyra och exempelvis trapphus med hissar ökat byggkostnaderna.

För några årtionden sedan hade en våning vanligtvis 3–4 bostäder, i dag kan det vara ett dussin.

– När man lägger många lägenheter på en våning måste man placera ingångarna i hörn och tänja bostadsytan med korridorer, där man ibland placerar köket. Lite tillspetsat har köket då blivit tambur, eller kokvrån en förlängning av tamburen.

Krav på rumsindelning med fönster i Sverige

Ska man bara acceptera att köken har försvunnit från höghusbostäderna?

– Det är ingenting som jag anser bara ska accepteras. Bostäderna görs för de som bor där, säger Jyrki Tarpio.

Tarpio anser att det är vettigt att bygga tätt på områden med stor efterfråga. Samtidigt understryker han att det med tanke på långsiktigt och hållbart byggande är viktigt att senare kunna modifiera höghusbostäder.

– En aspekt av flexibilitet är att det går att ändra rumsfördelningen, att bostäder kan slås ihop eller att man till och med kan dela upp stora bostäder i mindre.

Skanska Kotis försäljnings- och marknadsföringsdirektör Marja Kuosma medger att små hem kan bli mer välfungerande om man skippar mellanväggar. Föränderliga bostadstrender är en utmaning också för byggföretagen.

– Vi planerar ofta redan på förhand hur man i byggskedet eller senare kan lägga till en vägg eller köksö, om kunden så önskar.

Att pruta på köket är bekant också för byggföretaget Temotek i Uleåborg. Bolaget bygger bland annat bostadshus i norra Finland och i huvudstadsregionen.

I städerna i söder försöker man verkligen optimera planlösningarna. Längre norrut har man ändå lyckats bevara praktiska kök också i mindre hem, säger försäljningschef Vesa-Matti Tervonen.

– När vi bygger bostäder i Uleåborg, eller på mindre orter som Torneå eller Brahestad, så är efterfrågan mer begränsad. Vi måste lägga särskild uppmärksamhet på planlösningarna för att lyckas sälja bostäderna.

Tervonen säger att om kökets placering begränsas av matbord, så försöker man åtminstone lämna plats för bordet vid ett fönster och utsikten som öppnar sig därifrån.

I Sverige finns krav på att bostäder som är större än 55 kvadratmeter ska utformas så att köket också i efterhand kan avskiljas till ett separat rum med fönster.

– Det här kan låta enkelt, men regleringen har en ganska stor inverkan på höghusens planlösning och formen på rummen, säger Jyrki Tarpio, doktor i bostadsdesign.

Trånga utrymmen, som nästan liknar rör, leder till mycket utrymme långt inne i lägenheterna där det inte finns några fönster. Sådana utrymmen kan inte göras om till bostadsrum med fönster.

Enligt Tarpio måste man redan i planeringsskedet förbereda sig på att bostäderna ska kunna anpassas. Det görs ändå sällan för bostäder som produceras på löpande band.

– I värsta fall blir höghusen boxar med små, rörliknande ettor.

Du kan diskutera artikeln i kommentarsfältet fram till klockan 22 på lördag 30.7.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets Suomeen rakennetaan nyt koteja, jotka eivät menisi Ruotsissa läpi – tutkija kertoo, miksi keittiöt katosivat uusista asunnoista. Artikeln är översatt av Erik Sandström.

Korrigering 30.7 klockan 10.07: Ordet bottenplan användes felaktigt då det var frågan om planlösning.