Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

De flesta finländarna vill kunna jobba på distans – trots tekniska problem och bristande kontakt med kolleger

En kvinna sitter vid ett bord och jobbar på en dator. I bakgrunden hänger tvätt på en bykställning.
Bild: /All Over Press

Distansjobbet under coronapandemin har varit utmanande. Samhörigheten på arbetsplatsen har minskat och en del har känt sig isolerade vid hemdatorn.

På många finländska arbetsplatser gjordes jobbet på distans under coronapandemin och erfarenheterna har i huvudsak varit goda.

Men distansjobbet har ändå haft sina utmaningar, säger äldre forskaren Virpi Ruohomäki vid Arbetshälsoinstitutet.

– Den dialog som i allmänhet förs på arbetsplatserna har minskat och kontakterna via skärmar har inte kunnat ersätta riktiga, fysiska möten. Under sådana omständigheter är det svårt att befrämja samhörigheten mellan kollegerna.

Saknad efter kollegerna

En undersökning, som fortfarande är på hälft, visar att 60 procent av de som jobbat på distans har saknat möjligheten att träffa sina kolleger ansikte mot ansikte. En femtedel kände sig isolerade då de tvingats jobba på distans.

Enkäterna gjordes bland anställda på sex finländska företag mellan april och september i fjol.

– Förmännen upplevde distansmötena som besvärliga då de inte kunde se medarbetarnas känslomässiga reaktioner, då miner och gester inte gick att utläsa. Risken för missuppfattningar ökade och förmännen märkte kanske inte förändringar i de anställdas välmåga.

Ylen Talous toimittaja Pekka Pantsua Team-palaverissa hänen työpisteessä. 18.3.2021.
Bildtext Tekniska problem är vanliga under distansmöten.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle

Undersökningen visar att växelverkan mellan kolleger koncentrerades till den egna gruppen eller det egna teamet, medan kontakterna med andra grupper föll bort.

Digitala sammankomster under friare former, som arbetsgivarna har tagit initiativ till under pandemin, har inte engagerat de anställda i någon högre grad.

Kreativiteten blev lidande

Biträdande professorn vid Jyväskylä universitet, Virpi-Liisa Kykyri, konstaterar att distansjobbet fungerade bra då enskilda arbetsuppgifter skulle utföras, men kreativiteten blev lidande.

– Kolleger som arbetar i par ansikte mot ansikte lyckas få fram fler idéer än kolleger som bara ses via en skärm. Under fysiska möten åstadkommer man mera.

Kykyri hänvisar till en internationell undersökning som publicerades i våras.

– Distansmöten kan vara lyckade och kreativa, men i kritiska och stressiga lägen upplevs distansmötena som ganska onyttiga. 66 procent av de digitala mötena är samtidigt förknippade med tekniska problem, vilket har uppfattats som störande.

Laptop i vardagsrum fyllt av leksaker.
Bild: Yle/Rolf Granqvist

Många vill fortsätta att jobba på distans – delvis

Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät från förra året vill de flesta som jobbat på distans fortsätta med det åtminstone delvis. Många prisar de fördelar distansjobbet innebär för försöken att sammanjämka jobb och familjeliv till exempel. Också avståndet till arbetsplatsen inverkar – ju längre väg, desto villigare är man att jobba hemifrån.

Men om arbetsförhållandena hemma är sämre än på jobbet – utrymmena är mindre, medan utrustningen och ergonomin sämre – vill många återvända till den fysiska arbetsplatsen.

Ett gott och tydligt ledarskap är också en faktor som göra att folk vill vara på arbetsplatsen i stället för hemma.

Källa: STT