Flera av Sydeuropas skogsbränder avsiktligt anlagda – i ett av fallen tände en frivillig brandman på: "Hoppas ingen tar efter och gör samma i Finland"

Frankrike, Spanien, Grekland, Kalifornien slukas av lågor som lämnar svarta och ödsliga spår efter sig. I många fall är det naturen själv som tuttar på, men ibland är någon som gör det med avsikt.

Förra veckan vaknade franska folket till nyheten att det var en frivillig brandman som själv tänt på skogsbränder med sin tändare. I Finland är ungefär 15 procent av alla bränder anlagda eller har börjat utan känd orsak.

Sabina Holopainen som leder ungdomsverksamheten på Kyrkslätt FBK säger att man är så nära kompisar i FBK-gänget att det är nästan omöjligt att det skulle gå förbi en om någon känner dragning till att både tända och släcka elden.

– Jag har inte träffat på pyromaner och jag har ändå jobbat sen 1994, säger Holopainen.

Social uppskattning var motivet

Den franska mannen som också arbetade som skogsvaktare erkände på fredagen att adrenalinkicken och social uppskattning var motivet, rapporterar nyhetsbyrån AFP via France24. I media har han kallats för "pyromanbrandmannen".

– Där har han ju nog helt rätt att det är utryckningarna som ger adrenalinruschen, men det betyder ju inte att man ska gå och starta bränder utan i stället förebygga olyckor, kommenterar Holopainen det franska fallet.

Också i Spanien misstänks vissa bränder vara anlagda, enligt spanska radiokanalen Cadena SER. Samtidigt som den franska frivilliga erkände sitt dåd, skrev spanska tidningen El Mundo att en spansk man blivit gripen för att ha anlagt fyra skogsbränder 200 kilometer från huvudstaden Madrid.

– Det är tragiskt att det här har skett i Frankrike och jag hoppas att vi inte upplever några copycats här i Finland, säger Roger Roos som är organisationschef på Finlands svenska brand- och räddningsförbund.

I Finland är omkring 15 procent av alla bränder anlagda eller så är orsaken okänd och då finns risken att de är avsiktligt påtända, uppskattar Roos mellan tummen och pekfingret.

I många fall kan bränderna blossa upp på grund av till exempel en glasskärva i gräset, men det är inte omöjligt att någon avsiktligt tänder på.

Mannen i Frankrike är gripen och kan få upp till 15 års fängelse och upp till hundratusen euro i böter. Hans advokat säger att mannen ångrar vad han gjort och säger förlåt – speciellt till de andra brandmännen som varit med och släcka branden.

Roger Roos tror liknande fall också funnits i Finland, men något allmänt problem är det inte här enligt honom.

– Nog hittar man säkert fall också i Finland när man ser bakåt i tiden där en brandman blivit fast för något liknande då han alltid varit först på plats, säger han.

De frivilliga är ofta de som släcker skogsbränder

Det krävs en 100 timmars grundutbildning för att delta i verksamheten men omkring 200 timmar av fortsättningsutbildning för att bli en utbildad FBK:are. Innan man får rycka ut och hjälpa till i riktiga situationer tar det minst ett år, och då måste man vara väldigt aktiv, menar Holopainen. Dessutom måste man också vara myndig.

Vem som helst kan alltså inte ta fram hinken och börja släcka en stor skogsbrand.

– I första utryckningen är det oftast professionella brandmän som kommer först till platsen, sen när det kommer till det tunga arbetet att släcka skogen i timtal och dagstal så är det oftast de frivilliga, säger Sabina Holopainen.

Holopainen utbildar Finlands framtida frivilliga utryckare – FBK:s ungdomar i Kyrkslätt. Hon säger att ifall någon hanterat elden fel eller till exempel blir fascinerad av den, är det viktigt att upplysa om konsekvenser, inte skälla ut.

– Om du har en ungdom som tuttar på något är det viktigt att diskutera med den och ta med den i verksamheten och förklara, säger hon.

Görs inga psykologiska tester

Men det som är bra med frivilligsidan i finländska kretsarna är att alla känner alla. Man lär känna de aktiva för att de ofta är med sen barnsben. På det här sättet kan man också tidigt märka och någon inte lämpar sig för jobbet.

– Några psykologiska tester gör vi inte, så det finns ju alltid en risk förstås, säger Roger Roos.

Artikeln korrigerad 12.52 den 6.8.2022; ett citat av Roos hade slagits ihop med ett citat av Holopainen och därmed tillskrivits fel person.