Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Personalbrist ett allt större problem i skolorna – fenomenet har spridit sig i Svenskfinland

Uppdaterad 08.08.2022 07:46.
Thommy Bergström står ute på en gård.
Bildtext Rektor Thommy Bergström vid Korsnäs kykoby skola har försökt marknadsföra lediganslagna jobb.
Bild: Privat

I flera skolor i Svenskfinland letar man fortfarande efter personal, trots att skolstarten står inför dörren. Stigande levnadskostnader och bränslepriser har gjort det svårt att rekrytera på glesbygden.

Thommy Bergström, rektor i Kyrkoby skola i Korsnäs, säger sig ha hamnat i speciella situationer då han marknadsfört jobbet som kompanjonlärare i skolan.

Jobbet har varit ledigförklarat och annonsen ute sedan i våras. Ändå har ingen sökt.

– Jag har fått hålla på med uppsökande verksamhet i sommar och tagit upp ärendet då jag rört mig ute bland folk. Det har nästan blivit komiskt.

Skolorna i Korsnäs söker också skolgångshandledare. Bergström tror inte det blir lätt att hitta hugade för de jobben heller.

– Det här orsakar stress och stör vardagen då det finns i bakhuvudet hela tiden. Det är också svårt att komma in som ny med kort varsel.

Bränslepriserna och lönesättningen orsakar huvudbry

Bergström säger sig ha fått tag på några personer som visat intresse för jobben. En ny faktor spelar ändå in i rekryteringsprocessen.

– De har övervägt och tackat nej med motiveringen att det blir för dyra resekostnader. Det här är ett nytt problem för oss som är lite "utanför".

Korsnäs kyrkoby skola
Bildtext Snart flockas eleverna på skolgården i Korsnäs kyrkoby skola, som är en av skolorna som fått uppleva problem med rekryteringen.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

En annan orsak till det lama intresset för jobben är lönerna.

– Folk säger att de inte har råd att jobba som skolgångshandledare.

Bergström berättar att han har fört diskussioner med pensionerade lärare, som kan tänka sig att hoppa in i höst.

Problem på bred front i de olika regionerna

Från Åbo rapporteras också ovanliga problem. Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo, säger till Yle Åboland att det tidigare har varit lätt att anställa ämneslärare, vikarier och klasslärare.

– Vi får inte sökande till våra specialpedagogtjänster. Vi har också haft färre sökande än tidigare till våra lärartjänster. Vi vet inte om det här är en tillfällighet eller början på någon form av trend.

"Läsårsstarten i skolan närmar sig och det råder stor brist på personal inte endast inom vården, restaurang- och resebranschen, men även i Toppan!", skrev rektor Carita Glasgow vid Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors nyligen i ett upprop på Facebook.

Problematiken är bekant på många håll i huvudstadsregionen. Också från Östnyland hörs det likriktade signaler.

I Västnyland rapporteras personalläget överlag vara bra. I fyra skolor i Raseborg saknas det enstaka skolgångshandledare.

Problem i stora delar av Svenskfinland, inte bara i huvudstadsregionen

Vid Finlands svenska lärarförbund FSL bekräftar man att det har förekommit ovanligt mycket problem inför skolstarten.

Det har i åratal varit tal om bristen på klasslärare och speciallärare i huvudstadsregionen, men i år har det kommit in signaler om att läget är svårt också på annat håll.

– Fenomenet är mer utbrett än tidigare, säger ordförande Inger Damlin vid FSL, och räknar upp Vasa, Åbo och Östnyland som exempel.

Det har varit mycket tal om bristen på klasslärare och speciallärare. Nu talas det också om brist på lärare i matematik, finska och slöjd samt naturvetare överlag.

– Det är på ämneslärarfronten som det har kommit ett mer tydligt rop på lärare, så det är en förändring.

Bättre ledarskap och ett lärarregister behövs

Enligt Damlin uppmärksammas lärarbristen alltid för sent. Det finns ingen framförhållning.

FSL påminner om hur viktigt det är att se till att lärare och rektorer mår bra, att man tar hand om nyanställda och att allt fungerar med lönerna. Vidare är ledarskapet viktigt.

Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Bildtext Inger Damlin, ordförande vid Finlands svenska lärarförbund, säger att problemet är mer utbrett än tidigare.
Bild: FSL/Frida Lönnroos

FSL har redan länge efterlyst ett verktyg för att prognostisera lärarbehovet och tillgången till personal. Det skulle enligt Damlin nu vara viktigt att se till att planerna på ett lärarregister framskrider.

– Det skulle hjälpa oss med att uppskatta hur stort utbildningsbehovet är, var det råder brist och vart lärarna tar vägen, om det är det som är problemet.

Damlin säger att lärarregistret är en statlig fråga och hoppas att det också blir en fråga som tas upp i nästa riksdagsval.

Det finns ännu inga beslut om ett lärarregister

Undervisnings- och kulturministeriet inledde i fjol våras en utredning om att starta ett lärarregister och insamling av data om lärare.

Tanken är att se till att antalet lärarutbildningar räcker till och att det finns behövliga lärare för olika undervisningsuppgifter.

En arbetsgrupp föreslog att ett register grundas och rapporten var ute på remiss. Nu säger undervisningsrådet Aija Töytäri vid Undervisnings- och kulturministeriet att frågan utreds.

Några beslut om fortsättningen finns inte. Kostnadsfrågan och vem som ska upprätthålla registret måste enligt henne utredas vidare.

"Kan vara till nytta, men löser inte alla problem"

Thommy Bergström i Korsnäs tror att ett lärarregister kan vara till nytta.

– Nog kan det lösa vissa problem. Men nu har vi problem med avstånd och resekostnader. Frågan är om en sådan där lista hjälper för den saken.

Bergström tänder på tanken om någon form av glesbygdsstöd för kostnader som uppstår i samband med arbetsresor.

– Det skulle kunna vara värdefullt för kommuner som Korsnäs och andra som har det här avståndet som en faktor.