Trots ett utmanande år ser personalsituationen bra ut inför skolstart i Kimito och i Pargas

Skolor och daghem i Åbo tampas med akut personalbrist och utmaningar gällande utrymmen. I Kimitoön och i Pargas ser läget inför skolstart däremot bättre ut trots utmaningar i rekryterande under det gångna året.

I flera svenskspråkiga skolor i Åbo letar man fortfarande efter personal, och för var femte elev inleds läsåret i tillfälliga lokaler.

Åbos attraktionskraft verkar ha minskat bland lärare – inför läsårsstarten tampas skolorna med både lokal- och personalbrist

Behovet av behöriga och vikarier är stort.

På personalfronten är läget lugnare inför skolstart i både Pargas, Kimito och S:t Karins. Städerna har lyckats fylla sina lärartjänster i skolorna.

Skolstarten i Kimito är 11 augusti medan skolorna i Pargas startar 15 augusti.

S:t Karins 220 svenskspråkiga elever börjar skolåret i det nya skolhuset den 10:e augusti.

Mer utmanande år för rekrytering

Utbildningschef vid Pargas stad, Ulrika Lundberg, berättar att personaltillgången har varit mer utmanande i år i jämförelse med tidigare. Situationen är densamma på Kimitoön, uppger ledare för grundläggande utbildning i Kimitoön Kim Bredenberg.

– Vi har nog varit lyckligt lottade att vi lyckats hitta personal, men nog har det varit en utmanande vår. Det har varit utmanande att rekrytera.

Bredenberg berättar att kommunen tidigare år inte haft några problem med rekrytering av skolpersonal på den finska sidan. I år har båda språkgrupperna haft lika stora utmaningar med rekrytering.

Bredenberg påpekar att det varit ett belastande år inom skolvärlden på grund av pandemin. Han tillägger att lärarnas arbetsbörda är stor och växer ännu mer i takt med nya läroplaner och reformer.

Den geografiska placeringen är en utmaning

Enligt Bredenberg är särskilt Kimitoöns geografiska placering en av de större utmaningarna när det gäller rekrytering av skolpersonal.

– Vi har aningen svårare att rekrytera än Pargas eftersom de ligger lite närmare Åbo.

En stor del av de lärare som man lyckas rekrytera i Kimito under ett år kommer utifrån och måste pendla. De stigande bränslekostnaderna kan därför också ha en inverkan på att färre söker sig till en arbetsplats dit det är lång arbetsväg.

Också Lundberg säger att det ute i skärgården ofta varit mer utmanande att rekrytera på grund av det geografiska läget.

Brist på specialpedagoger i Pargas

I Pargas råder störst brist på behöriga specialpedagoger, både i skolorna och inom småbarnspedagogiken.

– Överlag är vi förhållandevis nöjda med rekryteringen och antalet sökande. Att hitta personal har inte varit lika utmanande som vi hade väntat oss. Men vi har svårt att hitta specialpedagoger, säger Ulrika Lundberg.

2021 gjorde Yle Turku en undersökning gällande löner inom småbarnspedagogiken i de olika kommunerna i Egentliga Finland. I resultaten kom det fram att Pargas betalar högst lön till lärare inom småbarnspedagogik i hela landskapet.

– Säkert kan det ha en inverkan. Jag är glad över att vi har konkurrenskraftiga löner och situationen inom småbarnspedagogiken har varit rätt stabil i Pargas. Vi har heller inte haft några större speciallösningar gällande utrymme, det påverkar ju också när man söker personal.

Pargaseleverna kan flytta in i det nya skolcentret om ett år

För tillfället befinner sig Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio i tillfälliga lokaler på Vapparvägen där de delar lokaler med Axxell.

– De tillfälliga lokalerna har fungerat förhållandevis bra. Det råder lite utrymmesbrist, vi skulle ha behövt några klassrum till. Men det har gått relativt bra, säger Lundberg.

Lundberg berättar att byggandet av det nya skolcentret har framskridigt enligt tidtabellen och kommer att vara klart för eleverna att flytta in i augusti nästa år.

Sarlinska skolan befinner sig fortfarande i sin ursprungliga byggnad som kommer att rivas då högstadiet kan flytta in i det nya skolcentret.

Det nya skolhuset kommer inrymma fyra skolor, Sarlinska skolan, Pargas svenska gymnasium, Paraisten seudun koulu och Paraisten lukio.

Dalande elevantal i Kimitoön

Antalet elever i Kimitoöns kommun fortsätter att dala. Det föds allt färre barn i Kimitoön vilket betyder att med den statistik som nu finns över nativiteten så kommer antalet nya elever i Kimitoskolorna att minska.

– Förstås förekommer det variation i elevmängden från år till år, men trenden är nedåtgående.

I Kimitoöns kommun finns ett flertal skolor. Hur framtiden ser ut för det olika skolorna är något som enligt Kim Brandenberg måste funderas på ur ett pedagogiskt perspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Det är ett politiskt beslut om hur skolorna ser ut i framtiden. Man måste överväga och hitta den rätta lösningen som är den bästa för barnen men också den bästa lösningen för kommunens överlevnad.