Boundbirs’n hämtar lande till stan och visar varför bonden behövs: "Kriget i Ukraina har tagit fram att vi behöver egen mat, vi behöver ett eget jordbruk"

Boundbirs'n i Pargas har samma budskap som för nästan 30 år sedan. Jordbrukarna vill få ett närmare förhållande med konsumenterna och få uppskattning för det arbete de gör.

Många tog tillfället i akt och kom till Boundbirs’n i Pargas för att hoppa i hö, köra med traktor och gräva med grävskopa i lördags.

Det är precis det som är tanken med det snart 30 år gamla evenemanget, det vill säga att hämta landsbygden till stan och låta konsumenterna bekanta sig med hur jordbrukarna arbetar.

Då idén till birsen föddes år 1994 var grundtanken just att minska klyftan mellan producent och konsument. I dag är fortfarande samma tema för birsen aktuell.

Jordbrukarna önskar att konsumenterna skulle uppskatta den inhemska matproduktionen mera. Lönsamheten för jordbrukare har sjunkit redan länge och i år drabbar dessutom prishöjningarna till följd av kriget i Ukraina jordbruket hårt.

– Det är en helt annan värld vi lever i nu än i höstas, mycket ändrade i våras. Gödselpriserna är höga, spannmålspriserna har stigit och foderkostnaderna har stigit, säger jordbrukaren Oskar Holmberg.

Holmberg idkar själv spannmålsodling men säger att det är djurbönderna som tagit den största smällen av prishöjningen. Enligt Holmberg har inte priserna för konsumenterna stigit i den takt de borde, med tanke på att priset på djurfoder är högt och produktionen har blivit dyrare.

– Köttpriserna och mjölkpriserna har kommit alldeles för sakta efter. Det ser inte bra ut. Det är bara att vänta och se vart världspolitiken far, för det är ju det som påverkar oss. Det är ingenting vi kan göra i det stora draget.

Konsumentens åsikt betyder mycket

Kitty Abrahamsson är ordförande för Boundbirs’n. Abrahamsson betonar vikten av att bönderna ska bli hörda för att ge den inhemska matproduktionen en chans.

– Det gäller självförsörjningen. Kriget i Ukraina har tagit fram att vi behöver egen mat, vi behöver ett eget jordbruk, säger Kitty Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson handlar problemen jordbrukarna tampas med mycket om hur övriga ser på deras arbete. En utmaning är exempelvis hur media skriver om jordbrukets miljöpåverkan och hur det i sin tur tolkas av konsumenterna, säger Abrahamsson.

– Man känner sig som en bov, speciellt då man är köttproducent.

Pontus Willberg är jordbrukare på deltid och instämmer med Abrahamsson.

– Både i och med coronapandemin och kriget hade jag hoppats på att människor skulle börja uppskatta inhemsk matproduktion ännu mera, men det uppfylldes kanske inte lika mycket som jag hade vågat hoppats på. Det är ändå media som styr folkets åsikt och syn på lantbruket, säger Pontus Willberg.

"Vi försöker komma närmare konsumenterna"

Pontus Willberg befarar att den inhemska matproduktionen minskar om inte lönsamheten för bönderna blir bättre.

– Människor behöver mat och om den inte produceras i Finland produceras den i andra länder. Det är inte bättre för miljön. Därför vill vi jobba för att producera så mycket som möjligt i Finland och att finländare köper finska produkter.

Enligt Willberg ligger problemet i att de politiska besluten om jordbruket fattas i städerna och då blir det svårt för jordbrukarna på landsbygden att påverka besluten.

– Man känner sig lite maktlös. Jag upplever att man känner sig ganska liten som jordbrukare på landsbygden och i skärgården, säger Pontus Willberg.

Många jordbrukare har varken tid eller ork för att själva vara med i politiken och påverka så mycket de skulle vilja, säger Willberg. Därför anser han att ett bra sätt för jordbrukarna att få synlighet är genom evenemang som Boundbirs’n.

– Vi visar produkterna och tjänsterna som vi producerar och säljer. Vi försöker komma närmare konsumenterna, det är ju det som birsens syfte är.

Vad kan konsumenterna göra för att hjälpa jordbrukarnas position?

– Köp inhemskt.