Kronobypolitiker vill se spartalko för el – hoppas hela regionen släcker vägbelysning och sänker temperaturen

Om kommunerna vill kan de spara in elmängder som motsvarar förbrukningen i tiotals enfamiljshus. Kronobypolitikern, styrelseordförande Bengt-Johan Skullbacka (SFP) vill att hela Jakobstadsregionen går in för att spara el i höst.

Skullbacka hoppas att man genom frivilliga åtgärder kan undvika eventuell ransonering av el i vinter.

– Jag tror det här är något vi snabbt borde ta tag i, kommunerna borde visa vägen och spara energi där det går. Vi ska dra vårt strå till stacken för att undvika ransonering.

Budskapen går lite isär i fråga om det verkligen kommer att bli elbrist, men Skullbacka vill vara redo för alla alternativ.

– Blir det en hård och vindfattig vinter och innan Olkiluoto 3 är igång så kan det bli elbrist.

Konkret tänker sig Skullbacka att kommunerna kunde se över belysning vid vägar och fastigheter och på en del håll begränsa lystiden.

Kronoby har ordförandeskapet i Pedersörenejdens samarbetsnämnd och enligt Skullbacka kunde Kronoby ta upp frågan i nämnden.

"Finns säkert de som tycker vi slösar med el"

Jakobstad testade att släcka gatubelysning redan 2009, Vasa testade år 2015. I Jakobstad pågick försöket bara några veckor på grund av bitande kritik från invånare.

Hur tror du det här tas emot nu?

– Det finns säkert folk som tycker att vi slösar el med gatubelysning halva nätterna och elljusspår som lyser länge på kvällarna. De som måste ut senare på grund av jobb eller vill motionera har kanske en lite annan åsikt.

Folks tankesätt lär ändå ha ändrat sedan 2009 och 2015, tror Skullbacka.

– Jag tror det här med Ukrainakrisen har väckt folk. Vi har det otroligt bra i Finland. Vi kan kanske ge lite avkall. Det har inte någon större betydelse för oss om vi sparar in lite på elkonsumtionen.

Samtidigt har vi allt mer apparater som drivs med el, påpekar Skullbacka.

– Jag har själv elcykel och robotgräsklippare så vi förbrukar mera el. Men många maskiner blir mer elsmarta och drar inte lika stora mängder som förr, till exempel är en frysbox betydligt elsmartare i dag.

Skullbacka hoppas att kommunerna vill visa vägen och ta sitt ansvar.

– Jag tror inte vi kan spara några stora summor, men det är invånarnas pengar vi förbrukar och vi ska visa vägen hur man kan spara på el och energi överlag.

"Enkelt att släcka om politikerna vill"

Att släcka vägbelysning är inga problem ifall politikerna vill, säger Kimmo Bodbacka som är områdesansvarig på tekniska avdelningen i Kronoby kommun.

– Det är bara ett politiskt beslut så blir det mindre brinntid, säger Bodbacka.

Från och med mitten av augusti lyser annars lamporna nätterna igenom längs centrumvägarna i både Terjärv, Nedervetil och Kronoby.

På mindre vägar lyser lamporna klockan 06–23 men dagtid släcks de antingen vissa klockslag eller via skymningsrelä. På skolgårdar och liknande fungerar belysningen också enligt klocka eller så att de tänds automatiskt då det blir tillräckligt mörkt.

Enligt Bodbacka har Kronoby kommun redan sparat in en hel del på att byta ut kvicksilverlamporna till led-armaturer. Besparingen ligger på närmare 90 000 kilowattimmar per år jämfört med förbrukningen 2013 innan man började byta lampor.

– Det motsvarar förbrukningen för i alla fall tre enfamiljshus.

De senaste åren har sparkrav ändå gjort att lamporna inte byts ut i samma takt.

– Vi hade bra fart till att börja byta men sedan blev det stramare, nu är det nästan bara vid nybyggen vi har LED. Vi har inte bytt mycket de senaste åren.

Totalt förbrukar Kronoby kommun nästan 600 000 kilowattimmar på vägbelysning om året. Räknar man att ett enfamiljshus i medeltal förbrukar 20 000 kilowattimmar blir det alltså en förbrukning som motsvarar 30 enfamiljshus.

Temperaturen är redan sänkt

Då det gäller inomhustemperatur är de möjliga inbesparingarna mindre. Många fastigheter värms med fliseldad fjärrvärme, säger fastighetsansvariga Stefan Fagernäs på Kronoby kommun.

– Vi har lite olika temperatur i olika utrymmen. Det varierar mellan 19 och 21 grader så riktigt mycket går det inte att sänka längre.

Att sänka ytterligare har enligt Fagernäs inte så stor betydelse som att kapa de riktigt höga temperaturerna kring 23 grader.

– Handlar det om 20 eller 22 grader så har det förvånansvärt stor betydelse, man sparar en hel del genom att sänka. Men är det från 15 till 13 har det mindre betydelse, det är temperaturer över 20 som vintertid kräver mycket energi för bara en grad.

Vasa har testat spara i flera omgångar, Jakobstad 2009

Flera kommuner i Österbotten har redan tidigare testat att spara el genom att släcka vägbelysning. Jakobstad beslöt 2009 att lamporna utanför centrum skulle vara släckta nattetid. Staden räknade med en inbesparing i elkostnader på 30 000–40 000 euro.

Men efter kritik från invånare rev stadsstyrelsen upp tekniska nämndens beslut bara några veckor senare.

Vasa stad beslöt 2015 att släcka gatubelysningen nattetid utanför centrum. Också i Vasa kom kritik, främst från Posten som tyckte att släckta lampor var otryggt för brevbärarna. Men staden valde att fortsätta släcka lamporna och sparade på några månader kring 30 000 euro.

I nuläget är vägbelysningen i Lillkyro släckt på nätterna året runt, berättar Jukka Talvi, som är direktör för kommuntekniken. På andra ställen utanför centrum är belysningen släckt sommartid.

Enligt Talvi har det inte varit på tal att hålla belysningen släckt i större utsträckning.

"Vi måste fundera på det om det ser ut att bli brist på el eller om elen blir väldigt dyr", skriver Talvi i ett e-postmeddelande.

Vasa har bytt en stor del av belysningen till led-lampor, som kräver mindre energi. Enligt Talvi fortsätter arbetet tills allt är utbytt.

Att spara via släckt vägbelysning fanns i testades också 2004 i Vasa, men i mindre skala, och 2009 fanns liknande tankar men då blev det inte av.

"Måste också beakta trygghetsaspekten"

Att spara el ligger helt i linje med den nya klimatstrategin för regionen, säger kommundirektör Malin Brännkärr i Kronoby som tillika är ordförande för den regionala klimatarbetsgruppen. Hon tror också att det finns reella möjligheter att spara el på belysning och värme.

– Sedan måste man hitta en bra balans, till exempel i fråga om belysning är det viktigt att människor ska kunna röra sig ute, motionera och känna sig trygga.

Det går naturligtvis inte att släcka all belysning eftersom det skulle leda både till otrygghet och till olyckor, påpekar Brännkärr. Samtidigt tänker hon sig att klimat och energi finns i vårt medvetande i dag på ett sätt som gör att folk kanske mer än tidigare kan acceptera en del förändringar i vardagen.

– Jag tror det finns en stor acceptans bland folk och att det är något som också gemene man tänker på, hur man kan spara energi. Och det är viktigt att alla är med och bidrar, så att det får effekt. Men samtidigt ska man ha trygghetsaspekten i åtanke.