"Östersjön är ett perfekt laboratorium för att studera våra framtida världshav" – forskningsstationen i Tvärminne fyller 120 år

Klimatförändringen syns snabbare i Östersjön än i andra hav. Forskningen som görs i Tvärminne i Hangö blir därför intressant ute i världen. Stationen har i år varit verksam i 120 år.

Sedan 1902 har det bedrivits forskning vid Tvärminne zoologiska station. Den tredje september uppmärksammas 120-årsjubileet genom att stationen har öppet hus, säger Joanna Norkko som är forskningskoordinator på stationen.

Då det är öppet hus har besökare möjlighet att bekanta sig med den forskning och de experiment som görs på stationen. Det finns också möjlighet att lyssna på föredrag och träffa forskare.

Utöver öppet hus uppmärksammas också stationens arbete med utställningen "Passion för Östersjön" på Naturhistoriska museet i Helsingfors. Tvärminnes huvudsakliga forskningsobjekt är Östersjöns kustområden. Utställningen har varit öppen sedan maj och pågår till slutet av oktober.

Det är skräddarsytt för kustforskning

Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Helsingfors universitet.

Det är väldigt få stationer som varit verksamma lika länge som stationen i Tvärminne, även på ett internationellt plan. Stationens ålder ger ett ovanligt långt tidsperspektiv, exempelvis har temperaturerna i vattnet kontinuerligt undersökts i över hundra år.

Östersjön är i fokus i Tvärminne

Fastän de flesta säkert känner till att det finns en forskningsstation i Tvärminne är det antagligen många som inte vet hurdan typ av forskning som egentligen görs där. En stor del av forskningen handlar om hur Östersjön fungerar, och övergödning har varit i fokus under flera decennier, säger Joanna Norkko. På stationen bedrivs också forskning som inte är direkt relaterad till havet.

Professor Alf Norkko: "Det som händer i Östersjön nu kommer förr eller senare att inträffa i de stora oceanerna"

16:23

Under de senaste åren har klimatförändringens påverkan på Östersjön tagit allt större plats. Just nu ligger fokus på hur Östersjöns övergödning, de kustnära ekosystemens välmående och biodiversitet påverkas av klimatförändringen.

På grund av det här långa tidsperspektivet där vi studerat havet under så lång tid så vet vi hur temperaturen ökar i de här vattnen, och det är snabbt

Alf Norkko

Rent praktiskt går forskningen till stor del ut på fältarbete, alltså samla olika prover och data i naturen som sedan analyseras i anläggningens laboratorier. Stationen har också ett antal akvarier där man kan utföra olika experiment. Akvarieutrymmena har förnyats under vintern.

– Det är skräddarsytt för kustforskning, säger Alf Norkko.

I Östersjöområdet är stationen i Tvärminne den kustforskningsanläggning som har den mest utbyggda infrastrukturen. Kustområdena är de områden där biodiversiteten är som störst.

Övergödningen har i viss mån avstannat, men klimatförändringen har gjort att både Östersjön och de övriga världshaven har upplevt en exceptionellt snabb temperaturökning.

– På grund av det här långa tidsperspektivet där vi studerat havet under så lång tid så vet vi hur temperaturen ökar i de här vattnen, och det är snabbt, påpekar Alf Norkko.

Täta samarbeten och internationella erkännanden

En annan fråga som är i fokus just nu är kustområdenas förmåga att binda växthusgaser. För det ändamålet har forskningscentret CoastClim bildats tillsammans med Stockholms universitet.

Universitetens tidigare samarbete gick under namnet Baltic Bridge. Samarbetet har varit ett sätt att föra samman och på bästa sätt utnyttja de olika kompetenser som finns på universiteten.

Miljön runtomkring är mångformig, här finns öppet hav, skyddade miljöer, vassvikar, klippstränder, sandbottnar och sjögräsängar nära till hands

Joanna Norkko, forskningskoordinator vid Tvärminne zoologiska station.

Stationen i Tvärminne är internationellt välkänd tack vare sin ålder och den forskning som gjorts här, säger Alf Norkko. Meriterna är dock inte den enda dragningskraften, stationen har också ett perfekt läge berättar Joanna Norkko.

– Miljön runtomkring är mångformig, här finns öppet hav, skyddade miljöer, vassvikar, klippstränder, sandbottnar och sjögräsängar när till hands, säger hon.

Området är dessutom ett naturskyddsområde på 600 hektar som är dedikerat till just forskning och undervisning. Stationen har dessutom en utbyggd infrastruktur, så de som forskar i Tvärminne kan bo, äta och jobba på stationen.

Hur är Östersjön relevant för resten av världen

Frågeställningarna inom den internationella forskningen är liknande på många håll i världen, så var en forskningsanläggning är placerad är inte nödvändigtvis avgörande för hur attraktiv den är. Forskningen i Tvärminne är därför relevant också utanför Östersjön, som med sitt brackvatten skiljer sig från andra hav.

Östersjön fungerar som en tidsmaskin, det som händer här nu kommer att hända i resten av oceanerna betydligt senare. Då kan man vara klok och försöka lära sig av misstag och goda lösningar

Joanna Norkko

Det som gör Östersjön intressant är att det är ett grunt hav med ett långsamt vattenutbyte. Östersjön värms därför upp snabbare än många andra hav. Det gör att flera fenomen som kommer att inträffa i andra delar av världen redan kan observeras i Östersjön.

– Östersjön och Tvärminne är ett perfekt laboratorium för att studera våra framtida världshav, säger Alf Norkko.

– Östersjön fungerar som en tidsmaskin, det som händer här nu kommer att hända i resten av oceanerna betydligt senare. Då kan man vara klok och försöka lära sig av misstag och goda lösningar, tillägger Joanna Norkko.

Som en covid-patient med underliggande sjukdomar

Östersjön mår så där för tillfället. Brackvattnet gör att Östersjön inte är helt perfekt vare sig för arter som trivs i saltvatten eller arter som trivs i sötvatten. Livet i Östersjön är därmed relativt känsligt.

Alf Norkko jämför livet i Östersjön med en covid-patient som hör till en riskgrupp. Febern agerar här metafor för klimatförändringen. Trots det anser han att man lyckats motverka flera av de problem som övergödning och miljögifter orsakat, och Östersjön mår i dag bättre än den gjorde för exempelvis femton år sedan.

Östersjön och Tvärminne är ett perfekt laboratorium för att studera våra framtida världshav

Alf Norkko

Medeltemperaturen i havet utanför stationen i Tvärminne har sedan 1990 stigit med drygt två grader, vilket är en ganska stor ökning. Det är däremot extremerna eller havets värmeböljor som ännu är ganska dåligt studerade, men en av doktoranderna på stationen forskar om just de fenomenen. Precis som människan är också livet i havet känsligt för längre tidsperioder av höga temperaturer.

Professorn ville ha ut eleverna i naturen

Stationen grundades 1902 av Johan Axel Palmén som var professor i zoologi vid Helsingfors universitet.

Palmén hade sedan 1889 drivit ett zoologiskt sommarlaboratorium i Esbo innan han köpte marken där den nuvarande stationen ligger. Palmén ansåg att det var viktigt att studerande kom ut på fältstudier i stället för att sitta i ett klassrum. Stationen var i Palméns privata egendom fram till hans död 1919 då den övergick i Helsingfors universitets ägo.

Under en stor del av tiden pågick forskningen på stationen enbart på sommaren. Det är först efter 1970 som stationen varit igång året runt. Forskningsanläggningen har egentligen från första början varit välbesökt av utländska forskare, vilket håller i sig.

I nuläget finns där bland annat forskare från Italien, Tyskland och Filippinerna. I dagsläget har stationen fler forskare på plats året runt än man någonsin tidigare haft.