Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Privata vårdföretagare oroade över planerna på att skära i FPA-ersättningarna: "Det försämrar tillgången till vård och minskar antalet företag"

Kira Floman-Andersson utför fysioterapi på en fot.
Bildtext Fysioterapeuten Kira Floman-Andersson kollar vristens mobilitet på mottagningen Borgå.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Planerna på att skära i FPA-ersättningarna för den privata vården får kritik. Välfärdsområdenas förmåga att ordna ersättande vård och tjänster ifrågasätts också.

– Här är gymmet. Och sen om vi har mer privata diskussioner så har vi ett helt tyst rum, därifrån det inte hörs något alls.

Fysioterapeuterna Kira Floman-Andersson och Ann-Kristin Sandström förevisar sina arbetsutrymmen på andelslaget Neuropoint i Borgå. Floman-Andersson ska snart iväg på ett hembesök, men annars är det lugnt i huset på förmiddagen.

Mest erbjuds rehabilitering för klienter som har neurologiska problem. En del av klienterna är berättigade till FPA-ersättningar för privat vård.

– Det varierar från terapeut till terapeut. I vissa lägen har jag haft fyra sådana i veckan, nu är de två eller tre. För de övriga gäller FPA:s krävande medicinska rehabilitering, säger Floman-Andersson.

Åtta euros ersättning för ett besök på 60 minuter

64 miljoner euro ska skäras i ersättningarna för vård och undersökningar inom den privata hälso- och sjukvården. Tandvården och mentalvårdstjänsterna berörs inte, men till exempel ersättningarna för privata fysioterapibesök slopas helt från och med årsskiftet.

– För en behandling på 60 minuter är det ungefär åtta euro som kunden får tillbaka. För en del är det en jättestor summa. Jag vet inte om alla söker ersättningen, men det har ingen större skillnad, då alla har haft rätt att söka, säger Floman-Andersson.

Det här kommer att öka kostnaderna, försämra tillgången till vård och minska antalet företag i Finland

― Företagarna i Finland i sitt utlåtande.

Direktör Liisa Siika-aho för förmånsenheten vid avdelningen för social trygghet och försäkringar vid Social- och hälsovårdsministeriet säger att det är svårt att uppskatta hur folks beteende kommer att påverkas av förändringen.

Hon påminner om att tidigare regeringar också har skurit i ersättningarna.

– Vi har uppskattat att den här nedskärningen inte får lika dramatiska följder som en del tidigare sparbeslut, säger Siika-aho.

Oro för hur det ska gå med uppskattningen för fysioterapi

Oberoende av hur det går med FPA-ersättningarna är fysioterapeuterna oroliga för hur det ska gå med uppskattningen för fysioterapin som vårdform i framtiden. Vårdreformen medför stora förändringar för både det offentliga och det privata.

– Vi hoppas att förfarandet där folk söker sig till läkaren och får en rekommendation att komma till fysioterapi fortsätter. Också om FPA-stödet faller bort, säger Ann-Kristin Sandström.

Ann-Kristin Sandström och Kira Floman-Andersson utanför sin mottagning i Borgå.
Bildtext Ann-Kristin Sandström och Kira Floman-Andersson hoppas att FPA-ersättningen bevaras.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Enligt Liisa Siika-aho finns inget hinder för att fortsätta som tidigare.

– Folk kan söka sig till fysioterapin med eller utan remiss, beroende på vad som ses som ändamålsenligt.

Oklart hur det blir med gynekologtjänsterna i välfärdsområdena

Också andra sektorer påverkas. Ersättningarna för besök hos en privat gynekolog eller ögonläkare ska minskas. Många tycker att det är fel, eftersom de offentligt producerade tjänsterna inte räcker till för att täcka behovet.

Direktören för Kommunförbundets social- och hälsovårdsenhet, Sari Raassina, är skeptisk till att välfärdsområdena ska kunna leverera.

– Jag tror inte att välfärdsområdena, åtminstone i början, klarar av att erbjuda tillräckligt omfattande gynekolog- eller ögonsjukdomstjänster. Också en liten FPA-ersättning förbättrar tillgången till de här tjänsterna på den privata sidan, där servicen har varit lättillgänglig, säger Raassina.

Välfärdsområdena måste ordna servicen inom dessa specialområden jämlikt för alla, vid behov med hjälp av servicesedlar

― Finlands social och hälsa rf. i sitt utlåtande.

Liisa Siika-aho vid ministeriet säger att ersättningsnivån redan nu har varit låg, men att folk ändå har sökt sig till den privata sidan för att få gynekologtjänster.

– Det återstår att se hur de gör i fortsättningen. Vi får se om folk ändå i viss mån anlitar privat service som stöd för den offentliga servicen, eller om de söker offentlig service.

Vårdarbrist, problem med finansieringen och fler klienter

För välfärdsområdena är läget inte tacksamt. De jobbar febrilt för att få igång sin verksamhet nästa år. Det råder vårdarbrist och är problem med finansieringen.

Nu tros de också få ett tillskott klienter från den privata sektorn.

Svenska folkpartiets vice ordförande Henrik Wickström har i egenskap av näringspolitisk sakkunnig vid Företagarna i Finland skrivit organisationens utlåtande till planerna. Han är vidare invald i Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige.

– Det skulle behövas en bättre dialog mellan staten och välfärdsområdena. Vi måste göra mer långsiktiga planer på hur vi ska lösa utmaningarna med vårdköer och vårdarbrist, säger Wickström.

Man framför köpcenter i Ingå
Bildtext Henrik Wickström tycker att det behövs bättre dialog staten och välfärdsområdena emellan.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

10 miljoner euro har reserverats för kostnader som uppstår då fler klienter börjar utnyttja offentligt producerade tjänster i samband med nedskärningen i FPA-ersättningarna.

Summan är enligt Henrik Wickström "i ringa laget".

Öppen och noggrann genomgång utlovas

Ersättningen för ett besök på en allmänläkares eller specialistläkares mottagning ska i fortsättningen vara ett jämnstort belopp på åtta euro, vilket i de flesta fall är lite mindre än i nuläget.

En del av det som sparas in med hjälp av reformen ska gå till att underlätta vårdarbristen inom äldreomsorgen.

Kritiken var hård då förslaget var ute på remiss. Från social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinens (VF) stab meddelar man att det inte blir några ställningstaganden till innehållsfrågor i det här skedet.

Utlåtandena gås öppet och noggrant igenom och diskussioner förs med tjänstemannakåren ifall något behöver korrigeras, heter det.

Regeringen ska behandla frågan i samband med sina budgetförhandlingar i höst.