Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ett år efter maktövertagandet i Afghanistan är talibanerna starkare än någonsin – men barnen är undernärda

Afghanska barn och kvinnor i Kabul, Afghanistan.
Bildtext Afghanska barn och kvinnor i Kabul, Afghanistan den 16 januari 2022. Antalet undernärda har ökat i Afghanistan. Bristen på mat orsakar en synlig nedgång i utvecklingen hos nyfödda och barn. Undernärda barn hålls inte på benen utan måste bäras.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Stort kaos rådde då de USA-ledda trupperna lämnade Afghanistan i augusti i fjol. Nu har det förflutit ett år sedan talibanerna tog makten i landet.

I dag har talibanerna en starkare militär styrka än någonsin.

Det finns ändå ett visst hot mot talibanstyret, och talibanerna är på sin vakt i Pansjirdalen.

Mordet på al-Qaidas ledare visar hur effektivt modern teknologi fungerar

Mordet på al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri nyligen visar ändå hur sårbar även en talibanledare kan vara för en högteknologisk fiende.

USA använde sig av en specialutrustad drönare som riktades mot Ayman al-Zawahiris gömställe i Kabul.

Ayman al-Zawahiri på ett foto daterat den 8 november 2001, efter attackerna den 11 september, i ett gömställe i Afghanistan.

Al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri dödad i amerikansk drönarattack

USA:s president Joe Biden höll ett tv-tal om attacken.

Motståndsrörelse i Pansjirdalen

För att ytterligare skärpa sitt grepp har talibanerna placerat ut tusentals krigare i den mytomspunna och natursköna Pansjirdalen – en plats där det fortfarande existerar ett militärt hot mot talibanerna.

Pansjir ligger i nordöstra Afghanistan och består till stor del av en bördig floddal, omgiven av höga berg.

Dalen utgjorde i flera decennier en bastion av motstånd mot yttre krafter. Det var också där den nationella motståndsfronten (NRF) föddes.

Pansjir var den sista provinsen som föll

Pansjir var den sista provinsen som föll i samband med talibanernas blixtövertagande av landet i augusti 2021.

Provinsen höll ut till den 6 september, tre veckor efter att Kabul intogs.

Pansjirdalen i Afghanistan. Dal och berg och en flod.
Bildtext Pansjirdalen – ett mytomspunnet och naturskönt område.
Bild: Maurice Brand / Alamy/All Over Press

Motståndet leds av Ahmad Massoud – känt krigarnamn både 1980 och i dag

På 1980-talet krigade sovjetiska styrkor mot afghaner ledda av Ahmad Shah Massoud – med smeknamnet Lejonet av Pansjir – i de bergiga områdena i Pansjir.

När den sovjetiska armén drog sig tillbaka utbröt ett inbördeskrig i Afghanistan och talibanerna tog kontroll över landet. Också då höll Pansjir ut, men Massoud blev mördad.

Motståndsrörelsen NRF leds i dag av hans son Ahmad Masood som liksom många NRF-ledare nu befinner sig i hemlig exil.

Unga män går förbi befälhavare Massouds porträtt i Panjshirdalen, Afghanistan
Bildtext Unga män går förbi befälhavare Massouds porträtt i Pansjirdalen.
Bild: François-Olivier Dommergues / Alamy/All Over Press

Talibanerna försöker kontrollera Pansjir

Under året som gått har det rått ett stort lugn i Pansjirdalen som är belägen cirka 80 kilometer norr om Kabul – fram till maj då motståndsrörelsen NRF åter började visa sig.

Som svar skickade talibanerna in mer än 6 000 krigare i långa kolonner av pansarfordon.

Det här har skapat rädsla hos invånarna.

Talibanska styrkor kontrollerar nu huvudvägen som går genom dalen. Det finns kontrollpunkter överallt.

Tusentals människor har flytt från Pansjirdalen – ett område som en gång utgjorde hem för cirka 170 000 människor.

 Shaaliin kääriytynyt mies istuu suuren kiven edessä hautausmaalla.
Bildtext Kriget har berört många afghaner. Bilden från en begravningsplats i Helmand i januari 2022.
Bild: Bilal Yousufi

"Rädsla i våra hjärtan"

Invånarna uttalar sig bara om de får vara anonyma. De är rädda för hämndaktioner.

"Sedan talibanerna anlände till dalen är folk i panik, och de kan inte prata fritt. Talibanerna tror att om ungdomar sitter tillsammans så planerar de något emot dem", säger Amir till nyhetsbyrån AFP.

"Tidigare brukade vi må bra av att komma hit. Nu har vi rädsla i våra hjärtan. Vi är rädda för att våra män dras ut från sina bilar om de kommer hit", säger en kvinna som besöker dalen med sina fyra systrar för att närvara vid sin mammas begravning.

Talibanerna anklagas för omfattande övergrepp

Människorättsgrupper har anklagat talibanerna för att begå omfattande övergrepp i Pansjir – anklagelser som talibanerna slår tillbaka.

Talibanerna uppges bland annat genomförta utomrättsliga avrättningar.

Godtyckligt gripna utsätts för fysisk tortyr och misshandel som i vissa fall till och med leder till döden, uppgav Amnesty International i en rapport i juni.

"Talibanerna griper människor och hotar med att döda släktingar till krigare som är med i motståndsgrupper. Den här typens hot har tvingat många krigare att komma ner från bergen och kapitulera", säger Jamshed, som bor i en stad i Panjshir.

Kvinnor i burka i Afghanistan.
Bildtext Kvinnor och barn i Kabul i januari 2022.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Talibanerna skickar motstridiga budskap – erkänner inte att NRF är ett hot

Ändå skickar talibanernas myndigheter blandade budskap om det hot som NRF utgör.

Å ena sidan förnekar talibanerna NRF:s existens, men skickar ändå in trupper för att bekämpa dem.

"Vi har inte sett någon front; fronten existerar inte. Det finns ett fåtal människor i bergen. Vi jagar dem." säger Abdul Hameed Khurasani, till AFP. Han leder en talibanstyrka som är utplacerad i dalen.

Ali Nazary, chef för NRF:s utrikesavdelning, ifrågasätter talibanernas påståenden:

"Om vi är bara ett fåtal krigare och om vi blivit pressade tillbaka till bergen – varför skickar de då tusentals krigare dit?"

Enligt Nazary har NRF en stridsstyrka på 3 000 personer. Han säger att de styr över hela provinsen – ett påstående som är omöjligt att verifiera.

IS-K är ett annat hot mot talibanerna

Ett annat hot som talibanerna kan stå inför kommer från gruppen Islamiska staten-Khorasan (IS-K).

IS-K har placerat ut bomber och iscensatt flera självmordsattacker under de senaste tolv månaderna.

Attackerna är dock främst riktade mot shiitiska moskéer och sikhiska tempel och inte direkt mot talibanerna.

"Vilja att strida – men inte kapacitet"

NRF har viljan att strida, men inte kapaciteten. NRF skulle behöva militärt och ekonomiskt stöd för att kunna fungera effektivt, bedömer analytikern Michael Kugelman från tankesmedjan Wilson Center i Washington, enligt nyhetsbyrån AFP.

Medan Pansjirdalen är det som oroar talibanerna mest, anser han att det är rörelsen IS-K som kunde få betydelse.

Om IS-K trappar upp sina attacker och börja genomföra fler räder skulle NRF kunna dra nytta av det. Om afghaner ser sina familjer bli sprängda av IS-K skulle det påverka talibanernas legitimitet negativt. Det här kunde gynna NRF, säger han till AFP.

Afghanistans ekonomi ligger i ruiner

Omvärlden vill inte erkänna talibanstyret. Väst, med USA i spetsen, har fryst afghanska banktillgångar och har avbrutit utvecklingsfinansiering – det som en gång utgjorde ryggraden i Afghanistans ekonomi.

Talibanstyret har brutit sitt löfte om att ge flickor och kvinnor rätt att gå i skola, studera och arbeta. Inskränkningar har införts på en rad olika områden; klädsel, rörelsefrihet, skolgång, studier och fritt arbetande.

Talibanerna kräver att kvinnor täcker sina ansikten och har en manlig följeslagare när de reser.

Många länder kräver att talibanerna ändrar sin inställning till kvinnors rättigheter.

Utländska stater har också krävt en inkluderande afghansk regering. Viktiga ministerroller innehas nu av talibanmedlemmar.

Talibanstyret utesluter också val.

Ett barn sitter på ett bord. Hen ser ledsen ut och tittar ner. Hen är mycket mager.
Bildtext Ett undernärt barn på ett sjukhus i Kabul.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Undernäringen bland barn har ökat under talibanstyret

Undernäring bland barn har länge varit ett problem i Afghanistan, men enligt FN:s barnorganisation Unicef har situationen försämrats under det senaste året under talibanernas styre.

Bortfallet av stöd från USA och andra finansiärer som den fattiga nationen varit beroende av har förvärrat den finansiella och humanitära krisen i landet

Unicef bedömer att 1,1 miljoner afghanska barn under fem år kommer lida av allvarlig undernäring 2022. Antalet barn under fem år som måste vårdas för allvarlig akut undernäring ökade till 28 000 i mars 2022, från 18 000 i mars för ett år sedan.

Källor: AFP, Reuters