Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Rädda världen från plastavfall och bli rik!" – MOT:s granskning avslöjar suspekta drag bakom ett företag som lovar mycket

Bild av personer i Corsair.
Bildtext Corsairs ledning.
Bild: Mika Hokkanen / Yle

Ett företag som lotsas av en finländsk vd säger sig omvandla plast till olja i Thailand. Experter anser att företagets metoder inte är trovärdiga.

Februari 2022. Sai Noi, Nonthaburi, Bangkok, Thailand.

Måsarna svärmar skrikande ovanför soptippen. En lerig väg leder till en stillsam fabrik.

En handfull fabriksarbetare går runt, de röker och surfar på sin mobiltelefon.

Området omgärdas av ett trasigt plaststaket och det ligger skräp på marken.

Här verkar ett företag, Corsair Group, som leds av en finländsk vd. Företaget säger sig rädda jordklotet från plastproblemet tillsammans med just dig.

Enligt företagets reklammaterial omvandlas 125 ton plastavfall till olja i fabriken varje vecka. Inalles lika mycket som en blåval väger.

När Yles undersökande program MOT:s medhjälpare besökte Sai Noi var vyn annorlunda än den på materialet som publicerats på sociala medier. Det ser inte ut att hända just någonting på platsen.

Utreds för pyramidbedrägeri

En granskning av MOT och Columbia Journalism Investigations CJI visar hur en grupp experter inom nätverksmarknadsföring och företagsvärlden byggde upp en lockande företagsidé.

Bland huvudarkitekterna återfinns en handfull personer som verkat inom pyramidbedrägeriet OneCoin. De kopplade samman människors växande entusiasm för kryptovaluta med naturskydd. Idén började säljas med hjälp av nätverksmarknadsföring.

Samma idé har presenterats för allmänheten med flera olika namn.

För närvarande uppger polisen i Italien att man undersöker Corsair Group som ett möjligt pyramidbedrägeri. Också experter som MOT intervjuat säger att företagets metoder är föga trovärdiga.

Corsair Groups vd Jussi Saloranta bedyrar att verksamheten står på en stadig botten.

– Om någon tänker att vi på något sätt är en bluff eller håller på med brottslig verksamhet så är det något fel på den människans sinne. Resultaten talar för sig. Vi är en av världens snabbast växande företag som kämpar mot plastavfallsproblemet.

Så här utredde vi

Journalister vid Columbia Journalism Investigations CJI, som underlyder Columbia University, utredde Corsair Groups bakgrund genom att intervjua personer som arbetat där och sådana som tidigare innehaft en chefspost.

Yles MOT-redaktion hittade finländska medlemmar i nätverket.

Därtill har vi intervjuat Centralkriminalpolisens expert på virtuell valuta, en faktaboksförfattare som undersökt OneCoin-pyramidbedrägeriet samt en expert vid Miljöministeriet.

Vår medhjälpare besökte fabriksområdet i Bangkok.

Marknadsföring med bilder på djur som bökar bland plasten

Corsair uppger att man cirkulerar avfallsplasten med hjälp av pyrolysmetoden. Metoden fungerar så här: plasten hettas upp i ett syrelöst utrymme. Som en följd av det uppkommer olja som enligt företaget kan användas i bränslen och i fortsättningen vid tillverkningen av nya plastprodukter.

Enligt företaget samlar man upp plasten från bredvidliggande soptippar, från den egna avfallshanteringsanläggningen, från tiotals uppsamlingspunkter i centrala Bangkok, samarbetsföretagen samt lokala fiskeriföretag.

Företaget uppger på sin webbplats att man avlägsnat över 12 miljoner kilo plast från miljön och att cirka 2 500 människor kompenserat sitt plastfotavtryck på livstid. Det är svårt att bestyrka påståendena.

Frafik med djur på företaget Corsairs Instagramkonto.
Bildtext I Corsairs Instagraminlägg prisas möjligheten att kunna förbättra världen.
Bild: Mika Hokkanen / Yle

I inläggen på sociala medier talar man entusiastiskt om möjligheten att delta i världsförbättringstalko. Sköldpaddan som simmar runt på en bild i Instagram-flödet förstärker budskapet tillsammans med elefanterna som bökar i plasthögar.

"They deserve a cleaner future too!"

Vad anser experter om metodens trovärdighet?

Miljörådet: "Låter inte förnuftigt"

Miljöministeriets miljöråd Magnus Cederlöf skrattar till när han hör om Corsair Group.

– Som koncept låter detta säreget och långsökt.

Cederlöf säger att pyrolys, som bygger på långsam förbränning, enligt dagens kunskap inte är ett särskilt bra sätt för att förädla plast.

– Metoden slukar mycket energi som förstås ger upphov till kostnader. När man tillverkar olja av plast är bränslet snabbt som utsläpp i luften. Det är ingen långvarig lösning och det minskar inte på konsumtionen av fossila bränslen.

Cederlöf anser att det finns smartare sätt att kunna återanvända plasten ekologiskt. Ur naturens synvinkel är det alltid ett bättre alternativ att utnyttja råvaran som material.

Corsairs vd Saloranta säger att man i och med framtida nya samarbetspartners kommer att använda den olja som företaget tillverkar 100-procentigt till att tillverka nya plaster.

I utbyte för kompensering av plastfotavtrycket erbjuder Corsair sin egen token med namnet CSR. Termen år svårförklarad men token är ett slags kryptovalutaenhet eller en digital pollett.

Vd Saloranta säger att det mer precist sagt är frågan om ett digitalt kvitto över att plastavfallet avlägsnats från miljön. Ett annat ord vore plastutsläppsminskningsenhet, alltså plastic credit.

Enligt Corsair finns det i Finland några hundra kunder och nätverksmedlemmar. Globalt handlar det enligt företaget om drygt 40 000 personer.

Medlemmar har anslutit sig till nätverket sedan år 2018.

"Jag förstod hur dum jag hade varit"

Therese Rosenberg som bor i Spanien och Carey Ravden från Storbritannien hör till de tidiga investerarna. De hörde om kompensering av plastfotavtryck första gången av en vän.

Då berättade man för dem om företagets egen blockkedja och Ravden övertalades att gå med, med löften om 30-faldiga vinster.

– Jag skulle göra vad som helst för att hjälpa till att rädda planeten. Det lät fantastiskt, säger Ravden.

Bägge blev entusiastiska och investerade: Ravden 6 000 euro och Rosenberg 600 euro. Problemen blev tydliga inom kort.

– Den fina idén förblindade mig, medger Rosenberg.

Jussi Saloranta, som presenterade sig som medlem i bolagets ledningsgrupp, skrev i ett mejl som han skickade till investerarna att det är fel i blockkedjan men att det inte finns någon orsak till oro. Senare kom det fram att man aldrig fått blockkedjan att fungera. Ledningen rådgav sina kunder att byta ut den kryptovaluta man köpt av företaget mot annan. Inte heller dessa hade i praktiken någonsin något värde.

Rosenberg googlade en av företagets ledargestalter och fick kännedom och dennes OneCoin-förflutna.

– Jag förstod hur dum jag hade varit, säger hon.

Förutom privatkunder har Corsair företagskunder. En av dem gav en intervju. Ägaren till en juicebar i Amsterdam säger sig ha kompenserat plastfotavtryck genom att betala 500 euro. Hen trodde på företaget.

Vad är virtuell valuta?

Med virtuell eller kryptovaluta avses digitala pengar. Det är inte medel som någon stat eller centralbank släppt. Bitcoin är den mest kända virtuella valutan.

Värdet på virtuell valuta bestäms på basis av efterfrågan och utbud. Den virtuella valutan skapas genom att skapa invecklade algoritmer.

Uppgifterna om transaktioner med virtuell valuta sparas i en blockkedja, ett slags elektronisk liggare.

Token är en digital pollett eller elektronisk värdekupong som kan representera en viss förmögenhetssats eller fungera exempelvis som bevis för besittningsrätten till någon viss tillgång.

Vad har det hänt på fyra år och vem finns bakom idén?

Kryptovalutan OneCoins kulisser föll slutgiltigt i och med att pyramidbedrägeriet uppdagades. Enbart finländare hade investerat 40 miljoner euro i OneCoin. Globalt studsar summan av investeringarna upp i miljardklassen.

Nattchaphan Sornsirenan och Staffan Libäck kom att involveras i gemensam business.

De grundade ett företag med namnet Orientum. Det var frågan om fastigheter och en egen kryptovaluta, men snart ändrades planen.

De fick sällskap av rutinerade nätverksmarknadsförare och proffs inom blockkedjeteknologin.

En av dem var Frank Ricketts, som hade varit med i OneCoin. Hans namn nämns i domstolsdokumenten gällande OneCoin.

Också OneCoins interna mejl som MOT besitter påvisar Sornsirenans, Libäcks och Ricketts kopplingar till pyramidbedrägeri. Sornsirenan svarade inte på frågor om sin koppling till OneCoin. Libäck och Ricketts svarade inte på MOT:s intervjubegäran.

Med i gruppen som tituleras "real estate advisor" fick man också finländaren Jussi Saloranta. Saloranta är inte känd för sina meriter inom naturskydd. Han är en affärsman verksam inom fastighetsbranschen och en serieföretagare som även marknadsfört blandade kampsporter (MMA).

Från fastighetsbusiness till plastbehandling

Saloranta har gjort affärer med Libäck även tidigare. Ikaros Groups nattklubbsprojekt i Thailand ledde till polisundersökning, men inte åtal.

Orientum ändrade kurs när man fick med en thailändsk ingenjör som under tiotals år hade utvecklat pyrolysprocessen i sitt företag vid namn Sepco. Ingenjören i fråga hade redan länge letat efter investerare för att utvidga sin verksamhet.

Saloranta ville kommersialisera pyrolysprocessen medan Sornsirenan, Libäck och Ricketts ville koppla nätverksmarknadsföring till det. Saloranta säger att man med nätverksmarknadsföringen skulle finansiera nya plastbehandlingsanläggningar och kryptovaluta skulle användas vid försäljningen av olja.

Efter Orientum är idén samt nätverket som säljer den känt som Cloud Horizon, Ecovo och Amplivo.

I dag personifieras Corsair Group starkt av sin vd. Salorantas namn kopplas utan undantag till Corsairs inlägg på sociala medier. Han uppträder dessutom i berättarrollen på företagets reklamvideor och faktakampanjer.

Det är vanligt att han lägger ansvaret på tittarna:

"Vi börjar med att städa upp vår egen röra."

Nätverksmedlem: "Vi putsar upp det här jordklotet"

Nätverksmarknadsföring är en intim del av Corsairs verksamhet. Medlemmarna i nätverket säljer paket som påstås täcka kundens plastförbrukning med olika års- och kilomängder. På Corsairs sajt sägs att ett finländskt företag, ett gym som verkar i huvudstadsregionen, har kompenserat sitt plastfotavtryck.

En del av nätverkets långvariga medlemmar bor i Finland, men de är besvärliga att hitta. MOT lyckades få en av dem att ställa upp för intervju.

Aino svarar i telefonen i Norra Finland. Hon är den långa vägens nätverksmarknadsförare som säljer även kompensation av plastfotavtryck.

Vi använder inte Ainos riktiga namn eftersom hennes roll i nätverket är liten.

Aino säger sig vara särskilt orolig över mikroplasterna som hamnar i naturen och i människan.

– När man tittar på alla de här böldprogrammen: Vad beror de mystiska bölderna i Fjärran Östern på? Jag tror att om man riktigt började forska i saken så kan det vara att mikroplasterna påverkar människors hälsa, säger hon.

Aino uppger att försäljningen främst sker inom den egna kompis- och bekantskapskretsen. Nu kan ombudet erbjuda tjänster också till företag. Nätverkets medlemmar börjar enligt henne inte "galoppera från dörr till dörr som missionärer".

– När vi får människor med så får vi fler plastbehandlingsanläggningar och olja. Vår verksamhet bygger på att vi putsar upp jordklotet, konstaterar hon.

Aino medger att kryptovalutorna väcker också hennes intresse.

– De är framtiden även om merparten av finländarna inte tror på dem, funderar hon.

Aino säger sig ha kompenserat sina plastfotavtryck redan för fyra år sedan, år 2018. Hon hör alltså till Finlands första oavhängiga representanter. De senaste par åren har enligt Aino förlöpt i stiltje.

– Det gick ju här lite så att gänget byttes ut där, alltså … Eller vi kan säga att företaget har utvecklats rejält. Nu talar man om Corsair och plastkrediter. Nu går vi åt det håll som det ska vara.

Pyramidbedrägeriforskare: "Ingen logik"

Anställda som var med redan vid grundandet noterade en strunt i det-attityd från ledningens sida gällande projektets tekniska del. En av dem var österrikaren Robert Schwertner som anställdes som blockkedjeexpert vid Orientum.

– Allt byggde på penninginsamling. Ingen brydde sig om teknologin, säger Schwertner.

Han säger sig ha lämnat företaget efter att fått kännedom om ledningens OneCoin-kopplingar.

Under årens lopp är det också många andra experter och anställda som har lämnat företaget, såsom Nattchapan Sornsirenan som varit med om att bygga upp nätverket.

Pyrolysiteknikens thailändska utvecklare fick aldrig de pengar som utlovades till nya produktionsanläggningar och avslutade samarbetet med Cloud Horizon.

MOT har bett tekniska experter på virtuell valuta ge sin syn på Corsairs verksamhet.

– En verklig röra. Man har försökt ympa allt möjligt i det här. Inte ens på företagets nätsidor berättar men exakt hur man verifierar att motsvarande mängd plast har försvunnit från naturen, komprimerar Petteri Järvinen efter att han bekantat sig med Corsairs verksamhet.

Järvinen granskar helheten med informationsteknologiexpertens ögon. Han har skrivit en faktabok om OneCoin som visade sig vara pyramidbedrägeri. De massiva kryptobedrägerierna stannade inte vid OneCoin; kryptovalutor används allmänt som beten vid placeringssvindleri.

Corsais idé är enligt Järvinen förutom virrig även "briljant och genial" såsom affärsidé då den kombinerar tanken om att rädda naturen med kryptovalutor.

Petteri Järvinen.
Bildtext Petteri Järvinen har följt med utvecklingen av bitcoin och andra virtuella valutor.
Bild: Riikka Kurki / Yle

Verksamhetslogiken väcker ändå till liv en stor fråga:

– Vad behöver man ens token och blockkedja till? I grunden finns det ingen logik i det, och så här görs det inte vid exempelvis kolkompensation.

Vid utredningsenheten för penningtvätt vid Centralkriminalpolisen CKP noterar Patrik Elias Johansson samma sak. Johansson jobbade som CKP:s expert på virtuell valuta fram till juni.

CKP kommenterar inte huruvida det pågår eller har pågått brottsutredningar kopplade till Corsair Group.

Polisen i Italien bekräftar till Yle att man fortfarande utreder företaget såsom bedrägeri.

I januari pågående år ansåg den italienska finansbevakningen Consob att Corsair på sina nätsidor marknadsför illegala placeringstjänster och stoppade tillträdet till dem. Consob bekräftar att sidorna fortfarande är stängda för italienska användare.

Enligt ett pressmeddelande från polisen i Italien har polisen gjort husrannsakan hemma hos en av nätverkets italienska ledare. Polisen säger att det finns drag av pyramidbedrägeri i verksamheten.

Corsair uppger att man lämnat in ett klagomål om myndigheternas agerande. Saloranta säger att åtkomsten till företagets nätsidor blockerades förhastat och utan vägande skäl i Italien.

KRP:n kryptoasiantuntija Patrik Elias Johansson.
Bildtext Fram till i juni var Patrik Elias Johansson CKP:s expert på kryptovalutor.
Bild: Janne Järvinen / Yle

Saloranta: "Det där gänget borde inte tillåtas grunda ens en glasskiosk"

Videosamtalet pågår i tre timmar.

Salorantas längsta monolog handlar om företagsklustrets historia, som årsmässigt inte är lång men nog skiftesrik. Han medger att han känt till OneCoin-personernas bakgrund då han gick med. Saloranta har själv inte varit med i OneCoin.

– Med det gänget har jag inte längre någon affärsverksamhet. Jag har också tidigare sagt att man inte borde låta det gänget ens grunda en glasskiosk.

Saloranta vill göra tydlig åtskillnad mellan Corsair Group och dess företrädare.

Han säger att han inte haft något att göra med nätverksmarknadsföringen, utom via samarbetsavtalen, före år 2021 och köpet av hela nätverksverksamheten av Ricketts.

– Jag köpte funktionen gällande nätverksmarknadsföringen för att de över 30 000 nätverksmedlemmarna inte skulle gå på förlust.

Saloranta berättar gärna om kommande betydande samarbeten som är tänkta att "offentliggöras innevarande eller nästa månad”.

– Det lättaste sättet att bevisa är då de offentliggörs. Man kan återigen hävda att Corsair säger sig ha olika samarbetsprojekt under arbete. Vi har en lista på stora samarbetspartners på våra sidor. Deras antal ökar!

Sedan blir Saloranta entusiastisk. Han börjar rota fram en fil på sin dator och delar ett ISCC-certificat på sin skärm. Han säger att det är företagets senaste stora framgång.

Han berättar att man under den halvt år långa granskningsperioden synade hela produktionsprocessen, dess säkerhet och dess inverkan på naturen.

– Nå nu frågar du säkert att hur jag bevisar det här. “Jussi, detta är bara vackra ord och vad vet nu ni pojkar om någonting”. Som en bra reporter gör du förstås research om det här så att du får en klar bild av vad det här hör ihop med.

Vi har redan grävt fram informationen, certifikatet är faktiskt beviljat i april. Också ISCC bekräftar saken.

Certifieringen bevisar att det är fråga om en sopuppsamlingsplats och en pyrolysanläggning, men berättar inte något om hur mycket avfall som samlas in och cirkuleras. Det innehåller heller ingen info om de token som företaget erjuder.

Vi frågar ännu Miljöministeriets Cederlöf om ISCC-certifieringen.

– ISCC-certifikatet är inte en bekant sak för mig. Jag frågade också en kollega men inte heller hen kände till det. Systemet verkar vara rätt nytt och klart företagsinriktat, säger han.

Ser inga problem med trovärdigheten

Vi återgår ännu till iakttagelserna som MOT:s medhjälpare gjorde vid fabriksområdet.

– Vi verkar mitt i en soptipp. Det är inte något rent eller prydligt område. Det här produktionsområdet har varit i bruk redan i flera år. När vi tog det i besittning var det i mycket dåligt skick.

Saloranta säger att fabriken är i bruk dygnet runt utom då det uppkommer maskintekniska problem eller underhållsarbeten görs. När maskinen är lastad full med råvara är det en handfull människor på jobb där. Inalles finns det 30 anställda. Och där finns besökare hela tiden, säger han.

Utan tvivel finns det personer som sysslat med pyramidbedrägerier som verkat i företagen som föregick Corsair. Saloranta har i sin besittning den nätverksmarknadsföringsbusiness som dessa byggt upp. Vi vill veta hur gångna tiders härvor och Salorantas egen verksamhet i Ikaros påverkar Corsairs verksamhet och trovärdighet.

– Ingen av de här personerna har delaktighet i Corsair. Det är ett företag grundat av mig och jag är ensam ansvarig för det. Om någon har problem med min trovärdighet, så… Också Elon Musk har utredningar på gång! Om vi går till rätten så är det rätten som beslutar. Oskyldig tills motsatsen bevisats.

I reportaget medverkade de undersökande journalisterna Marco Dalla Stella, Mathilde Utzon och Sheridan Wall vid Columbia University.

Texten är en översättning av MOT-redaktionens artikel Pelasta maailma muovijätteeltä ja rikastu - paljon lupaavan yrityksen taustalta löytyy MOT:n selvityksessä epäilyttäviä piirteitä.