Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

ÅA: Intensiv marin värmebölja på Åland – vattnet 5 grader varmare än normalt i månadsskiftet juni–juli

En grupp ungdomar hoppar ner i havet från ett berg.
Bildtext Människor är gladare åt varmt vatten än djur och växter under ytan.
Bild: Alamy / AOP

För tredje året i rad är vattentemperaturerna anmärkningsvärt höga vid Åbo Akademins fältstation på Åland. Som högst var havsvattnet över 27 grader varmt på en meters djup.

Under nio dagar i slutet av juni och början av juli observerade forskarna vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland en exceptionell marin värmebölja.

Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga, konstaterar Lucinda Kraufvelin, doktorand vid ÅA med inriktning på globala förändringar och extrema händelser, i ett pressmeddelande.

Medelintensiteten under värmeböljan 26.6–4.7.2022 var 4,9 grader över det normala. Tillfälligt var den maximala intensiteten hela 6,4 grader över det normala.

Nytt värmerekord: "Anmärkningsvärt"

Vid Husö har man följt vattentemperaturerna i 17 års tid och de värden som uppmättes i den här sommarens marina värmebölja var de högsta noterade både i fråga om medelintensitet och maximala intensitet.
"Anmärkningsvärt är även att det den 30 juni i år också mättes ett nytt värmerekord för mätstationen i Husöviken. Temperaturen steg till hela 27,65 grader", säger Kraufvelin.

Tidigare toppnoteringar har kommit under senare halvan av juli och i augusti.

"Speciellt vattentemperaturerna i juni har varit på en anmärkningsvärt hög nivå tre år i rad", säger Christian Pansch-Hattich, biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

De varma perioderna i juni har sedan följts av svalare perioder under högsommaren, när den varmaste perioden tidigare brukade infalla.

Klimatologi för temperaturmätningar i Husöviken 2022. Ljusröd och ljusblå färg indikerar normala värden. Mörkrött och mörkblått indikerar extremvärden. Figur av Lucinda Kraufvelin.
Bildtext En marin värmebölja definieras som en period på fem eller flera på varandra efterföljande dagar då havsvattentemperaturen överstiger den 90:e percentilen (den övre gråa streckade linjen). Grafen visar temperaturmätningar i Husöviken under 2022. Ljusrött och ljusbltt visar på normala värden, medan mörkrött och mörkblått signalerar extremvärden.
Bild: Linda Kraufvelin/Åbo Akademi

Vid bryggan på Husö biologiska station har man under isfria förhållanden registrerat vattentemperaturen på cirka en meters djup varannan timme sedan 2005, så det finns 17 år av data att jämföra med.

Det gör att forskarna vid ÅA kan man visa på en generellt stigande trend i vattentemperaturerna. Tack vare täta mätningar sedan 2005 har man under de senaste fyra åren kunnat notera år de stigande temperaturerna på olika sätt.

Extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan

Åren 2018 och 2020 hade flest marina värmeböljor, medan den längsta sammanhängande marina värmeböljan inträffade år 2021. I år följde alltså en marin värmebölja med högsta medel- och maximal intensitet och högsta registrerade temperaturen.

När vattentemperaturerna är extrema påverkar det allt under ytan, framför allt för arter som inte kan flytta på sig. Blåstången slutar till exempel att fotosyntetisera när det blir varmare än normalt och slås ut om temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå, uppger forskarna på Husö.

Högre temperaturer gynnar i stället ettåriga, snabbt växande trådalger. Det kan i sin tur bli ett problem när vattentemperaturerna kanske inte passar små kräftdjur som i normala förhållanden lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Om trådalgerna får växa obehindrat kan de täcka in blåstången så att den kvävs.

Trådalger vid bottnet
Bildtext Varmt vatten är något som trådalger gillar.
Bild: Christoffer Boström / Åbo Akademi


Bottendjur som musslor och havsborstmaskar påverkas också av värmen. När temperaturen stiger blir bottendjuren först tröga.
"Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fosforn i sin tur bidrar till övergödningen av Östersjön, med bland annat ökade algblomningar som följd", varnar Tony Cederberg amanuens vid Husö biologiska station.
Globalt sett är Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal.