Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

95 procent färre brunänder – försämrade livsmiljöer ställer till det för sjöfåglarna

Uppdaterad 18.08.2022 11:22.
Ett brunandspar simmar brevid varandra.
Bildtext Brunanden är en fridlyst sjöfågelart som inte får jagas.
Bild: Yle/Risto Salovaara

En del sjöfågelarter har minskat rejält i Finland. Den största orsaken är försämrade livsmiljöer.

Enligt specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet är fågelbestånd som minskar ett problem som måste tas på allvar. Vissa sjöfågelarter har minskat med 40 till 60 procent under tre generationer.

– Brunanden har minskat drastiskt, hela 95 procent, säger specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet.

Också sothönan, svarthakedoppingen och andra sjöfåglar som trivs i näringsrika vatten har blivit färre.

Övergödsel och invasiva arter skapar trubbel

Det finns flera orsaker till minskande sjöfågelbestånd. Övergödning i näringsrika vatten är ett problem för fåglarna. De ryggradslösa djuren äter bottnens föda som också sjöfåglarna vill ha. Också invasiva arter såsom mårdhunden orsakar trubbel. Dessutom kan räven vara en orsak till minskande fågelbestånd.

– Den överlägset största orsaken är ändå försämrade livsmiljöer för sjöfåglarna, säger Ere Grenfors, natur-och vildvårdschef på Finlands jägarförbund.

Trots att vissa fågelarter har minskat, finns det gott om andra. Till exempel gräsanden, krickan och knipan mår bra. Också antalet skogshöns har hållit sig på en stabil nivå.

– Det är en bra nyhet, då de bestånden har ökat fyra eller fem år i rad, säger Lindén.

Två utrotningshotade arter, järpe och dalripa, nådde botten i bestånden år 2017 men har återhämtat sig väl.

Kaksi kanadanhanhea kalliolla
Bildtext Jaktsäsongen för kanadagäss vid åkrar nära hav har dragit i gång. Kanadagåsen hör inte till de fågelarter som minskar i Finland.
Bild: Yle / Risto Salovaara

Jaktsäsongen i full fart

För en vecka sedan drog jaktsäsongen igång för ringduvor samt grågäss och kanadagäss på åkrar nära hav. Men det är inte alla ringduvor som får jagas, utan enbart de unga.

– Ringduvor häckar jämt och kan få ungar så sent som i september, säger ornitolog Jörgen Palmgren.

Det negativa är att det kan vara svårt att skilja på gamla och unga ringduvor.

Jaktsäsongen för de flesta sjöfåglar inleds den 20 augusti och pågår till slutet av december. Bland annat simänder och det populära bytet gräsand blir aktuella att jaga då. Också kanadagäss och grågäss får jagas i hela landet.

– Det finns anvisningar på hur man ska jaga kanadagäss och grågäss, det måste vara etiskt hållbart, säger Palmgren.

Det betyder till exempel att man inte får locka fåglarna till byte genom att strö ut mat åt dem.

Jörgen Palmgren i skärgården
Bildtext Ornitolog Jörgen Palmgren säger att fågeljakt är viktigt för många för att upprätthålla traditioner.
Bild: Pia Abrahamsson

Jägarförbund oroligt för arter som minskar

Finlands jägarförbund är oroligt för minskande arter, och rekommenderar jägare att endast jaga arter som det finns mycket av.

– Vi vill jobba för naturens mångfald. Därför försöker vi bli av med invasiva arter som mink och mårdhund, som kan skada fåglarna, säger Ere Grenfors, natur-och vildvårdschef på Finlands jägarförbund.

Han tillägger att jakten inte är orsaken till att vissa arter minskar, även om han förstår att jakten inte gör fåglarna fler. Grenfors säger också att jakten är en motiverande faktor till att skydda vår miljö.

– Jägare försöker sköta om naturen och våtmarker. Dessutom skapar vi nya våtmarker åt sjöfåglarna.

Svårt att övervaka jakten

Generellt sett får man jaga arter som det finns många individer av. Fåtaliga arter är det ofta förbjudet att jaga. Enligt Palmgren finns det ändå vissa arter som får jagas trots att det finns få av dem.

– Årtan borde inte få jagas. Den jagas ändå eftersom den är svår att separera från andra simänder.

Om en art har minskat drastiskt borde det finnas en bra orsak att jaga arten trots det

― Andreas Lindén på Naturresursinstitutet.

En negativ aspekt inom den finländska sjöfågeljakten är att jägare får jaga även i mörker. Det leder till att det är svårt, i praktiken omöjligt, att se vilken art man jagar. Bland annat i Sverige får man inte jaga mellan solnedgång och soluppgång.

– Då ser man vad man skjuter och det sker inte misstag, säger Palmgren.

Att övervaka jakten är svårt. Alla följer inte regler och anvisningar, vilket kan vara problematiskt för många arter.

– Man borde fundera på jaktplaneringen. Om en art har minskat drastiskt borde det finnas en bra orsak att jaga arten trots det, säger Andreas Lindén.

Medborgarintiativ föreslår jaktförbud på utrotningshotade djur

Förra året gick ett medborgarinitiativ om att förbjuda jakt på utrotningshotade djur vidare till riksdagen. Just nu behandlas förslaget i jord- och skogsbruksutskottet.

I nuläget är det alltså lagligt att jaga utrotningshotade djur, så länge de inte är fridlysta.

Finlands jägarförbund ställer sig kritiskt till permanent fridlysning av djur.

– Det är svårt att veta hur en art utvecklas. En tidsbestämd fridlysning av djur är ett bättre alternativ, eftersom arten senare kan öka, säger natur- och viltvårdschef Ere Grenfors.