Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Berättelse 22: Ingen förstod mig

Från 2015
Uppdaterad 27.11.2015 14:24.
anonym kvinna #hurmårdu
Bild: Petter Sandelin

Min depression bröt ut i senare tonåren.

Jag hade nyss skrivit studenten med fina betyg, jag idrottade på elitnivå och familjen hade kommit över laman som till en del lamslog allting i början av 90-talet, speciellt privatföretagare som de var.

Jag hittade inte riktigt på vad jag skulle börja studera. Första året gick bra, jag jobbade och sportade. När nästa vår kom och det igen blev aktuellt att söka nån studieplats fanns dilemmat kvar. Jag sökte till universitetet och diverse andra platser, kom ej in till universitetet men började hotell-och restauangskola.

Det var helt trevligt men studierna och praktikdagarna gjorde så att jag inte kunde satsa helhjärtat på träningen och samtidigt var jag så ung att jag borde ha kämpat 200% för att uppnå status i laget.

Läget blev ohållbart för mig och jag slutade träna. Sen kom problemen. Min fritid var helt tom, inga träningar och jag började istället festa med typer som var jättecoola. Det fanns en del droger med i bilden också.

Jag sällskapade med en kille relativt länge. Efter att det blev slut mellan oss, rasade jag totalt ihop. Till slut gick det så långt att jag fördes till Hesperia efter att ha försökt ta livet av mig två gånger inom två dygn. Där fick jag hjälp, för ingen annan kunde förstå att jag mådde så
dåligt.

Formuläret är inte längre tillgängligt.

#hurmårdu