Om drygt fyra månader tar välfärdsområdet över vården – finns stor oro för att det blir problem med löneutbetalningar och patientsäkerhet
Vid årsskiftet ska välfärdsområdet ta över ansvaret för drygt 23 000 anställda inom räddingsväsendet och regionens social- och hälsovård. Men mycket är fortfarande ofärdigt och oklart.
– Då vi nu möts varje vecka med välfärdsområdets styrelse så har vi överst på föredragningslistan krishanteringen över vad som måste göras för att garantera att allt från löneutbetalningar till patientsäkerhet kan garanteras vid övergången, säger Vänsterförbundets Nina Söderlund.
Enligt Söderlund blir de som förväntar sig reformer och fina nyheter vid årsskiftet nog besvikna.
– Det finns inte en chans att genomföra något sådant i nuläget, säger Söderlund. Allt handlar om att folk ska få sina löner och att användarna ska märka av övergången så lite som möjligt vid årsskiftet.
Och enligt Söderlund finns det inte ens någon garanti att det längre är möjligt.
– Men vi är åtminstone i styrelsen införstådda med hur läget ser ut just nu och jobbar hårt för att de farhågor som finns inte ska konkretiseras, säger Söderlund.
"Mycket sker i kulisserna"
Niklas Guseff är SFP:s representant i välfärdsområdets styrelse och delar Söderlunds åsikter. Men han säger samtidigt till Yle Åboland att det inte finns något annat alternativ än att nu jobba hårt för att välfärdsområdet ska kunna ta över uppgifterna vid årsskiftet.
– Mycket arbete sker i kulisserna, men eftersom en stor del av de ledande tjänstemännen tillträder på sina poster först nu och under hösten, så finns det nog en hel del arbete att åtgärda ännu, säger Guseff. Att välfärdsområdet inte skulle bli klar i tid är inte ett alternativ om du frågar mig.
Guseff har full förståelse för den oro som finns, men tillägger att det fortfarande är drygt fyra månader innan välfärdsområdet tar över ansvaret för social- och hälsovården samt räddningsväsendet.
– Det kommer säkerligen att kräva en hel del arbete och många långa möten. Men målet är att så lite som möjligt ska märkas för användarna då övergången sker vid årsskiftet, men på sikt kan det bli förändringar och kanske enligt någon också försämringar, säger Guseff.
"Reformen genomförs med en för stram tidtabell"
Ulf Stenman, verkställande direktör för Kommunförbundets svenska verksamhet, har redan länge påtalat att reformen genomförs med allt för stram tidtabell.
– Jag är nog mycket orolig för hur det ska gå eftersom de olika områdena ser olika ut. Dels gäller det löneutbetalningar till personalen, men i sista hand patientsäkerheten och hur man garanterar den ifall systemen inte fungerar, säger Stenman.
Stenman tror inte att regeringen lättvindigt drar i nödbromsen, eftersom det gått prestige i reformen.
– Jag tror att man nog kör på enligt den nuvarande tidtabellen, men allt kommer inte att vara klart då välfärdsområdena tar över ansvaret vid årsskiftet. Mycket kommer ännu att diskuteras och Rom blev ju inte heller färdigt på en dag.
Regeringen följer noggrannt med förberedelserna
Social- och hälsovårdsministeriet kommer under hösten att hålla regelbundna möten med olika representanter för välfärdsområdena. Ministeriet har uttryckt oro över exempelvis det faktum att Egentliga Finlands välfärdsområde har haft en del utmaningar med förberedelserna.
– Det är mycket viktigt att allt rullar på också efter årsskiftet och att reformen syns så litet som möjligt för de vanliga kommuninvånarna. Det centrala nu under hösten, som jag ser det, är att identifiera de problem och utmaningar som finns och se till att lösa dem, säger undervisningsminister Li Andersson, Vänsterförbundet.
Enligt Andersson följer regeringen med det arbete som pågår i kommunerna, men har åtminstone inte än ansett att det krävs mer tid för välfärdsområdena.
– Vi måste se på det ur en nationell synvinkel och då ser det naturligtvis olika ut i olika delar av landet. På basis av det jag vet nu, så ser jag inte att det finns skäl till att dra i någon nödbroms, säger Andersson.
Men Andersson betonar att ifall det ser ut som att man i Egentliga Finland inte lyckas bli klar i tid, så måste det kommuniceras till regeringen.
– Då måste vi naturligtvis ta oss en allvarlig funderare och se vad som kan göras. Men initiativet måste komma från välfärdsområdena, som bäst känner till vad som är eller inte är möjligt, säger Andersson.
