Matpriserna rejält uppåt i juli: "Jag måste vänta på min lön för att kunna köpa färska grönsaker"

Konsumentpriserna fortsatte att stiga kraftigt i juli. Utöver el och fossila bränslen blev maten betydligt dyrare. Många tvingas nu pruta på färskvaror för att spara på matkostnaderna.

Matbutikerna bjuder på svalka i värmen, men de alltjämnt stigande matpriserna får ändå många att svettas.

Mervi Sivonen, på matuppköp i centrala Helsingfors, har noterat de allt dyrare inhemska grönsakerna.

– Ganska mycket påverkar de stigande priserna. Ett tu tre kostar gurkan fyra euro per kilo, säger Sivonen.

Sivonen jämför priser noggrannare nu än förut, men köper fisk trots att den är dyr.

– Det är svårt att avstå från fisk när man har blivit van att äta den, säger Sivonen.

Enligt Statistikcentralen steg konsumentpriserna med 7,8 procent i juli från i fjol, framför allt på grund av dyrare el, bensin och dieselolja. Också livsmedel och alkoholfria drycker blev hela 12,4 procent dyrare på årsbasis, och 1,5 procent dyrare jämfört med juni.

– Priserna har stigit ganska jämnt i alla kategorier. Av färskvaror har fisk och kött blivit dyrare, i början av året var det kaffet, säger Petri Miettinen, som ansvarar för en större K-affär i Helsingfors.

Miettinen säger att han som köpman reagerar på producentpriserna.

– Priserna förändras i allt snabbare takt och kortare cykler just nu. Det är svårt att spå hur priserna ser ut om bara två månader, säger Miettinen.

För fiskens del är det laxen som styr prisutvecklingen för hela fiskutbudet, säger Miettinen. Den inhemska fiskens pris definieras av tillgång och fångst.

Ägg och mejeriprodukter dyrare

Enligt Svenska Yles egen prisjämförelse var ägg, mjölk och ostar kring 30 procent dyrare i augusti än i mars i år.

Spannmålsprodukter och kött var båda 14 procent dyrare. Grönsaker är billigare än i mars, men dyrare än under försommaren.

Prisjämförelsen bygger på uppgifter insamlade om de mest sålda livsmedlen i hela landet i S-gruppen och K-gruppen.

Rekordhöga producentpriser gör maten dyrare

Köpman Petri Miettinen säger att den kraftiga inflationen föregicks av flera år av så gott som ingen inflation, eller prisstegring.

Livsmedelspriserna började stiga redan i fjol, säger han, i och med att förpackningar av kartong och plast blev dyrare. Likaså började priset på spannmål stiga i fjol.

Enligt Statistikcentralen låg producentpriserna för spannmål 114 procent högre under årets andra kvartal i år än året innan. Också producentpriserna för kött ligger nu på rekordhög nivå även om inte prisstegringen varit lika kraftig som för spannmål.

Enligt överaktuarie Marianne Rautelin beror de höga spannmålspriserna på en liten inhemsk skörd i fjol, och torkan som drabbat många producentländer i år. Den försvagar skördeutsikterna, kommenterar Rautelin i ett pressmeddelande.

Också den dyrare energin och andra stigande producentkostnader, som påverkats av kriget i Ukraina, påverkar trenden.

– Konsumenten är tydligt försiktigare nu. Många väljer butikens egna och billigare märken och butikskorgen har krympt som helhet, säger Miettinen.

Kött är en vara som tryter just nu när folk försöker spara, också för att det "socialt acceptabelt" att inte äta kött, säger Miettinen.

Frysvara i stället för färsk

I matbutiken träffar jag också Sevim Özcelik som berättar att hon gärna lagar mat, men sällan har råd med de färska grönskare och frukter hon önskar.

– Jag har märkt att det svårt för mig att köpa färska frukter och grönsaker. Jag måste ofta vänta på att jag får min lön för att ha råd att köpa dessa. Om jag lagar mat hemma köper jag grönsakerna från frysdisken. Det känns lite trist för jag skulle gärna använda färskvaror, säger Özcelik.