Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Rågen är en del av den finländska identiteten – Annika Luther skrev en bok om rågens historia

Två korgar med rågbröd.
Bildtext Finländare älskar rågbröd – med det går inte hem i andra kulturer på samma sätt.
Bild: Virpi Kotilainen / Yle

Annika Luther som tidigare skrivit romaner valde den här gången att fördjupa sig i kulturhistoria. Hon säger att hon inspirerades av Patrik Svenssons "Ålevangeliet" och tänkte att kan man skriva om ålar så varför inte om råg?

– Det visar att i alla de mest vardagliga saker, när man dyker in i dem så finns det hur mycket intressant som helst. Jag insåg när jag började skriva om råg att där fanns mycket att hämta, men riktigt hur mycket – det hade jag inte den blekaste aning om, säger Luther.

Resultatet blev boken Rågen – en spretig historia. Det visade sig att rågen har en lång och krokig historia där den till en början var en inträngling bland korn och vete. Rågen sågs som ett ogräs, något som man åt först när svälten hotade.

Annika Luther och Herta Donner sitter i gräset
Bildtext Annika Luther med Herta Donner som illustrerat boken Rågen, en spretig historia.
Bild: Helen Korpak

Vi lever av gräs

Tre gräs försörjer mänskligheten. Hälften av allt vi äter är gräsfrö. Riset från Ostasien, vetet från Mellanöstern och majsen från Centralamerika är alla gräs. Där sådana gräs växer uppstod jordbruket för cirka 10 000 år sen.

– När jordbruket sedan spred sig till kallare och fuktigare områden växte särskilt vetet allt sämre medan rågen och havren växte bättre och i något skede insåg man att ok, om vi inte får vete så äter vi väl det här som växer, beskriver Luther förloppet.

På många ställen fanns föreställningen att vetet förvandlas till råg när man klättrar uppför bergen, för vetet gror sämre och sämre medan rågen tar över.

Hur viktig är rågen för Finland?

– Det har odlats ganska lite råg i Finland, men på sista tiden har det skett en liten renässans med alla hälsoaspekter. Men under en lång tid var det så att en stor del av den råg vi åt de facto var importerad.

Det allra bästa sättet att få maten att räcka till för världens befolkning är nog att äta mindre kött och mera grönsaker för största delen av spannmålsskördarna går åt till foder för kor

― Annika Luther

Eftersom rågen behöver nattfrost för att gro sås den på hösten och då ska den övervintra under snön, vilket gör den sårbar för is. Av den råg som såddes hösten 2021 har en stor del förstörts under tjocka lager av is på åkrarna.

Till skillnad från andra spannmål är rågen korspollinerande. På samma sätt som tallen sprider rågen sitt pollenfrö med vinden – det kallas att rågen ryker eller blommar. Det betyder att man inte kan vara säker på att den råg som växer upp är den samma som man sådde, för den kan ha pollinerat sig med råg från andra håll.

pärmen till Rågen , en spretig historia
Bild: Herta Donner

Det hade större betydelse förut när gårdarna hade olika rågsorter som var specialiserade, men dagens bönder köper utsädet från en koncentrerad spannmålshandel, så kallad hybridråg.

Annika Luther diskuterar i Rågen – en spretig historia även allt från Finlands hungerår till hur världen kunde få mat i framtiden. Möjligheten att utveckla sorter med hjälp av genteknologi som tål torka och för saltade jordar borde inte lämnas outforskad.

– Men det allra bästa sättet att få maten att räcka till för världens befolkning är nog att äta mindre kött och mera grönsaker för största delen av spannmålsskördarna går åt till foder för kor.

Över tre fjärdedelar av världens jordbruksmark används av betande djur eller för foderproduktion, enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO. Det går åt ungefär tio kilo spannmål för att producera ett kilo nötkött – spannmål som kunde ha blivit människomat. Annika Luther skriver att en diet baserad på spannmål är den enda som räcker till för att föda jordens befolkning.

Men hon presenterar också en intressant tanke, när hon citerar Lennart Olsson, professor i hållbarhet vid Lunds universitet som menar att vi borde korrigera ett misstag som gjordes för 10 000 år sedan när vi började odla ettåriga växter.

I stället borde vi utveckla perenna versioner av gräsväxter som har djupa rötter som binder jorden och håller fukten. De växterna ger mindre skördar, men det kunde vara en lösning för framtiden när klimatet blir varmare.

En hand håller i en rågax.

Finländare älskar sitt rågbröd – men för jordbrukaren är råg knappt lönsamt

Spannmålspriserna är höga, men det är också kostnaderna.