Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Antalet storskarvar i Östnyland är stort men rätt konstant – fåglarna häckar nu också i sjömärken och fyrar

En skarv sitter på en trägren och tittar ut över havet.
Bildtext Skarvar kan flytta över kommungränserna om deras häckningsplatser störs.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Skarvarna längs den östnyländska kusten fortsätter att flytta inomskärs, men antalet kolonier och bon har i stort varit detsamma i flera år. Däremot överraskas forskarna av att fågeln nu häckar i sjömärken och fyrar.

När man ser ödelagda holmar, grynnor och skär, vita av avföring med nakna träd, kan det vara svårt att tro att skarvbeståndet i Östnyland faktiskt har hållits på samma nivå under de senaste åren.

Beståndet av storskarv har minskat med cirka tio procent i Finska viken, men antalet kolonier och bon är i stort desamma mellan Sibbo och Lovisa sedan 2016.

– Det finns 3 350 bon mellan Sibbo och Lovisa, som är i stort sett samma antal som ifjol då det fanns 3 230 bon. Förändringen är inte dramatisk, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.

Man står med en kikare runt halsen vid Borgå å.
Bildtext Forskare Pekka Rusanen vid Finlands miljöcentral.
Bild: Yle/Pontus Nyqvist

Utanför Sköldvik i Borgå finns en stor koloni med knappa 1 700 bon och en ny koloni med omkring 50 bon har i år observerats nordost om Emsalö.

– Den växer säkert om inte havsörnen eller något annat stör den.

Antalet bon är på väg neråt, men inte i Borgå. 2021 fanns 2 210 bon i Borgå, i år räknas de till 2 400. Samtidigt ökar flytten från den yttre skärgården till den inre.

Trots att både yrkes- och fritidsfiskare är bedrövade över de usla fångsterna i vattnen längs den östnyländska kusten är den årliga variationen av skarvkolonier på lång sikt rätt jämn.

Förutom rekordåren 2016 och 2018 när antalen bon var uppe i 3 550 respektive 3 810, har antalet mellan Sibbo och Lovisa hållits konstant kring 3 200–3 300 bon.

Häckar i sjömärken och fyrar

Häckningsorterna finns för det mesta på de nästan trädlösa fågelskären, men sedan år 2002 har en växande andel häckat i skogsdungarna i den inre skärgården.

En ny företeelse är att skarvar också börjat häcka i sjömärken och fyrar, vilket överraskat forskarna. Av de tolv nya mindre kolonier som forskarna observerat mellan Sibbo och Lovisa har några valt byggnader som boplats.

– Det är lite tassigt eftersom vi inte tidigare upptäckt skarv som häckat i byggnationer. Det finns två–tre nya kolonier av det här slaget mellan Sibbo och Lovisa, som i praktiken betyder kanske 30 bon, säger Rusanen.

Havsörnen reglerar skarvarna

Enligt Rusanen inverkar det rikliga havsörnbeståndet i Finska viken märkbart på storskarvarna.

Rusanen har noterat små förändringar i Lovisa, till exempel att en koloni med 200 bon har försvunnit. Han tror att det är havsörnen som varit framme, men det finns också tecken på andra störningar åtminstone i Lovisa och Borgå.

– Vi saknar fullständiga observationer från området men eftersom antalet bon minskat i jämn takt från 700 år 2018 antar vi att det är havsörnen som är orsaken, säger Rusanen.

Huvudet av en havsörn skymtar från sitt bo.
Bildtext Havsörnen håller skarven på avstånd i den yttre skärgården.
Bild: Niclas Nordlund/Privat.

Skarven är samtidigt en flyttfågel och kan påbörja sin rörelse mot Medelhavet och varmare trakter redan mot slutet av juli. En koloni som skorrat och kacklat en dag kan plötsligt vara försvunnen den följande.

– Förflyttningen är som kraftigast i augusti fram till mitten av september, men vissa individer eller en större flock kan nog stanna kvar till en bit in i oktober om där finns rikligt med fisk.

Men en plötsligt lokal ökning av storskarv kan också bero på att en koloni jagats bort från en tidigare häckningsplats och då söker efter en ny i regionen.

Rusanen nämner en koloni som ifjol jagades bort lagligt från en bebodd holme med sommarstuga i Lovisa och som flyttade över gränsen till Borgå och väster om Sarvsalö där den nu har vuxit till sig.

– Det är lite besvärligt när de jagas bort för de söker sig då ofta till den inre skärgården. Ingen kan veta på förhand vart de flyttar, men havsörnen begränsar nog flytten till den yttre skärgården, säger Rusanen.

Igenbommad sommarstuga som smutsats ned totalt av storskarvens avföring.
Bildtext Skarvar kan grunda samhällen på holmar som inte besöks ofta.

Enligt Rusanen får man jaga bort skarv från bebodda holmar med stugor. Den effektivaste åtgärden är att ta bort bon och jaga bort fåglarna innan häckningen.

– Det kan till exempel handla om en holme som besöks rätt sällan och som skarvarna tror är öde. Det är klart att man får jaga bort dem, men helst innan de lägger ägg, säger Rusanen.

Orsaken är att man varken får förstöra ägg eller idka skyddsjakt utan myndigheters, det vill säga NTM-centralens, specifika lov.

Diskussion om artikeln