Nathalie Blomqvists krafter tröt på sista varvet – bristfälliga uppladdningen grämer: "Jag har så mycket mer att visa"
IK Falkens Nathalie Blomqvist hängde bra med i tätens tempo under första kilometern i försöksheatet på 1 500 meter. Efter det kom verkligheten i kapp.
Blomqvist har lidit av en trilskande hälsena. Hon säger att den inte längre stör henne men formen är inte längre vad den var då hon löpte personligt rekord i början av juni.
– Det kändes jättebra i början. Det var bra att det blev hård fart – det har jag väntat på. Det gick lätt och avslappnat att springa där bakom. Men under sista varvet tog mina krafter bara slut och då jag inte hade någon att springa med blev det ännu tuffare, säger hon till Yle Sporten.
Det hon främst har tappat är tävlingsfarten. Orken är det inget fel men då det skulle gälla att trycka på så händer ingenting.
– Den där sista slutspurten och det där vassaste i kroppen finns inte riktigt för tillfället.
”Bara att jobba vidare”
Det gick undan i Blomqvists heat.
Vinnaren, polskan Sofia Ennaoui, klockades för 4.02,73. För avancemang krävdes 4.04,90, alltså över fem sekunder bättre än Falken-löparens rekord. I dag fick hon nöja sig med tiden 4.14,90.
Hon upplever ändå inte att täten löpte oöverkomligt hårt.
– Jag tyckte inte farten kändes omöjlig. Det är bara att jobba vidare och till slut kommer den farten att kännas lätt.
Drömmar gått i uppfyllelse
En del återstår av friidrottssäsongen, bland annat Sverigekampen, men Nathalie Blomqvist är redan nu tillfreds med vad hon presterat den här sommaren.
– Jag skulle aldrig kunnat tro att jag är med i både VM och EM. Det är verkligen någonting jag drömt om och häftigt att det blev verklighet så här tidigt i min karriär.
– Men såklart grämer det att jag inte fått ut allt på sistone. Det gick så bra i början av säsongen och jag känner att jag har så mycket mer att visa.
Camilla Richardssons exempel sporrar
Hennes främsta uppgift efter säsongen är att få den krånglande hälsenan i skick. En operation är inte aktuell vid det här skedet.
– Jag är ung och hittills har det fungerat med att rehabilitera. Så jag kör med det och stärker upp muskulaturen så det blir ett slut på de här akillesproblemen.
Även om EM-debuten slutade i en smärre besvikelse så ingjuter rumskamraten Camilla Richardsson insats på tian i går henne mod.
– Det sporrar jättemycket. Hon har också haft en del bekymmer, men igår gick det jättebra och det var kul att se. Det motiverar verkligen mig att fortsätta kämpa trots att det ibland inte går som man vill.