Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Färre mördarsniglar i Raseborg den här sommaren – utan förebyggande arbete kan de vara tillbaka med besked nästa år

En stor brun mördarsnigel.
Bildtext Den här mördarsnigeln bor i Lovisa. I Raseborg har de varit fåtaliga i år.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Mördarsniglarna har varit ett återkommande gissel i många trädgårdar. Mängden av dem har varit mindre i år än tidigare, men det lönar sig att vara förutseende även under lugnare år.

En mördarsnigel kan under sin max ettåriga livstid ge upphov till 400 nya sniglar. Sniglarna är tvåkönade och kan alltså befrukta sina egna ägg. Därför är det viktigt att bekämpa sniglarna även under de år antalet sniglar är mindre, säger Maria Eriksson, ansvarig parkchef i Raseborg.

Mördarsniglarna har enligt henne varit betydligt färre i år än de var under förra årets extrema sommar.

– En snigel kan generera ungefär 400 sniglar under en livstid, så fastän det finns få idag är det viktigt att ta livet av dem man ser, säger hon.

Kvinna i arbetsväst utomhus. Busskage i bakgrunden.
Bildtext Maria Eriksson, ansvarig parkchef i Raseborg.
Bild: Conny Westerlund / Yle

Yle Västnyland besökte Fiskars museum tidigare under sommaren. På museets område spatserade ett antal ankor omkring. Deras uppgift var att äta mördarsniglar och deras ägg.

Vid den tidpunkten var det ännu för tidigt att uttala sig om ankornas effektivitet eftersom sniglarna inte varit särskilt aktiva.

Tre styckten vita Pekingankor.

Fiskars museum tar hjälp av ankan i kampen mot mördarsnigeln

Fiskars museum har skaffat ankor som ska äta mördarsniglar.

Ankornas effektivitet kan bäst bedömas nästa sommar

Mördarsniglarna har den här sommaren varit betydligt färre än under förra året. Odin Grönroos på Fiskars museum säger att han under sommaren endast sett fem sniglar. Förra sommaren kunde man se upp till 150 på en dag.

Tre ankor runt ett ämbar med vatten.
Bildtext Klara, Greta och Brita hänger kring vattenämbaret. Någon Kalle finns det inte bland ankorna.
Bild: Conny Westerlund / Yle

Ankornas effektivitet kan troligen bedömas först nästa sommar. Det låga antalet sniglar man sett vid museet gör det svårt att bedöma mängden sniglar ankorna ätit.

Eftersom sniglarna förökar sig väldigt snabbt, kan även en liten population öka rejält från år till år om den inte aktivt begränsas. Grönroos gissar på att ankorna kan ha en förebyggande effekt inför nästa sommar.

Ankorna behöver skölja näbben efter att de bökat i jorden eller ätit slemmiga sniglar.

Trots att ankor kanske kunde vara ett trevligt sätt att motverka mördarsniglar i den egna trädgården påpekar Grönroos ändå att det är frågan om husdjur som kräver en viss skötsel.

– För en privatperson skulle jag kanske inte rekommendera det. Det kräver tid och arbete. Man måste köpa extra foder när det inte är snigelsäsong så att säga, berättar han.

Man bredvid ett träd. Ankor i bakgrunden.
Bildtext Odin Grönroos har varit en av dem som skött ankorna på museet.
Bild: Conny Westerlund / Yle

För dem som har tid att sköta ankorna är det dock ett trevligt sätt att bekämpa mördarsniglarna. Flera besökare har också kommit till museet tack vare ankorna.

"Ängsblommor i Raseborg" strävade efter att hämma de invasiva arternas tillväxt

Förra året genomfördes projektet "Ängsblommor i Raseborg" som gick ut på att bekämpa invasiva arter, däribland mördarsnigeln. Projektet leddes av yrkeshögskolan Novia, men även Raseborgs stad var delaktiga i projektet. Sammanlagt ordnades cirka 80 talkon under sommaren.

Nu när de är få är det väldigt viktigt att man tar dem, så att vi kanske har få också nästa år

― Maria Eriksson

Kaisa Kauranen som var projektledare upplever att sniglarna varit färre i år. Hon säger att det i år ordnats betydligt färre talkon än under förra sommaren.

Exempelvis ordnades det cirka tjugo snigeltalkon i Billnäs förra sommaren jämfört med ett i år. Det kan i sin tur leda till en större mängd sniglar nästa år. En snigel kan som sagt ge upphov till 400 nya sniglar under sin livstid.

– Nu när de är få är det väldigt viktigt att man tar dem, så att vi kanske har få också nästa år, säger Maria Eriksson.

Vintern 2021–2022 var dödlig för sniglarna. De sniglar som övervintrar gör det nedgrävda i jorden, och de dör om de nås av tjälen, vilket var fallet i början av vintern.

Både Maria Eriksson och Kaisa Kauranen säger att det är svårt att avgöra om det är förra årets talkon, vintern eller en kombination av dem båda som påverkat årets snigelmängd.

espanjansiruetana tiellä.
Bildtext Mördarsnigel, eller spansk skogssnigel som den också kallas.
Bild: Anne-Maria Niskanen / Yle

Trots att mängden sniglar varit lägre i år kan det ändå finnas stora lokala variationer i mängden, påpekar Kauranen.

Det vanligaste sättet att göra sig av med sniglarna har varit att klippa huvudet av dem, frysa ner dem eller lägga dem i kokande vatten.

Järnfosfat och andra ämnen som torkar ut eller förgiftar sniglarna har också marknadsförts som bekämpningsmedel. Olika kemiska bekämpningsmedel kan dock vara skadliga för exempelvis barn, husdjur eller andra djur än mördarsniglarna.

Vad är egentligen en invasiv art och hur bör de bekämpas

Invasiva arter är sådana främmande arter som hotar naturens mångfald och de lokala ekosystemens stabilitet. En främmande art är en sådan som spritt sig tack vare människan.

En främmande art är inte per definition skadlig, vilket invasiva är. Invasiva arter ska enligt lag bekämpas och deras spridning förhindras.

Det finns också invaderande arter, vilket är sådana arter som spritt sig till Finland på egen hand. De omfattas inte av lagen om främmande arter.

Maria Eriksson säger att Raseborg stads strategi huvudsakligen går ut på att definiera de problem som finns med invasiva arter för att sedan utarbeta en plan för hur man ska arbeta vidare.

kvinna sätter en snigel in i en surmjölksburk
Bildtext Ett tips är att plocka sniglarna och samla dem i ett tomt mjölkpaket. Bilden är från Fiskars sommaren 2020.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Kommunen rekommenderar också att grannar tillsammans aktiverar sig i bekämpningen av invasiva arter. Talkon i likhet med sådana som flitigt ordnades förra året är effektiva sätt att bekämpa invasiva arter.

Maria Eriksson tror att de som har tidigare erfarenhet av att bekämpa mördarsniglar snabbt reagerar på när de observerar sniglar eftersom de vet vilket arbete de kan innebära att bekämpa dem. De som inte kanske haft problem med dem tidigare kanske inte reagerar på samma sätt, resonerar hon.

Mera information om främmande och invaderande arter, samt hur de bör bekämpas finns på "Portal för främmande arter".