Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Lagändring om polisfängelser skjuts sannolikt fram – målet är att minska dödsfall i häktet

En väktare öppnar dörren till en cell.
Bildtext Lagen om hur polisen omhändertar personer ska ändras för att förebygga dödsfall i häktet.
Bild: Petri Aaltonen / Yle

En planerad lagändring som ska minska på antalet dödsfall i häktet ser ut att skjutas fram. Dels har det inte funnits pengar för reformen, dels är en central fråga om tillnyktringsvård olöst.

Inom poliskåren har lagändringen som gäller hur polisen omhändertar personer väckt oro över hur resurserna ska räcka till.

Målet är också att göra polisens arbete säkrare. Därför kräver den nya lagen fler väktare vid flera polisfängelser, bland annat i Ekenäs och Borgå.

– Den stora förändringen är att man ska förbjuda ensam bevakning på polisens fängelser och det betyder såklart att kostnaderna ökar. Därför tar vi nu höjd för att polisfängelset i Raseborg flyttar till Lojo eller Esbo, säger kommissarie Markus Ramstedt i Ekenäs.

Också i Borgå har man oroat sig över polisfängelsets framtid.

Polis tittar in i kamera
Bildtext Markus Ramstedt i Ekenäs säger att man utgår från att polisen får den finansiering som behövs.
Bild: Veronica Westerlund / Yle

Nöt att knäcka för nästa riksdag

Lagändringen beräknas kosta kring 6,2 miljoner euro per år och kräver hundra nya årsverken till poliskåren. Tanken har varit att den nya lagen träder i kraft i början av 2023, men enligt specialmedarbetare Jukka Vornanen på Inrikesministeriet ser det osannolikt ut.

– Det ser svårt ut med tanke på att få lagändringen godkänd under den här regeringsperioden, säger Vornanen till Svenska Yle.
Vornanen ska diskutera frågan med inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) och klarhet i tidtabellen väntas man få senast nästa vecka.

Brist på pengar och beredningstid

En central fråga är just finansieringen. Hittills har det inte funnits pengar för de extra polisresurser som lagändringen kräver. Vid ministeriet har man utgått från att lagändringen inte görs utan extra pengar.
– Men den andra och mer avgörande öppna frågan handlar om anordnandet av tillnyktringsvård, säger Vornanen.

Det handlar om var berusade frihetsberövade personer nyktrar till, och hur tillhörande vård ordnas så att det stöder polisens arbete och inte upptar dess resurser.
– Efter remissrundan blev det klart att den delen av lagen ska beredas av Social- och hälsovårdsministeriet. Men bland annat på grund av coronarelaterad brådska har man inte där hunnit ta itu med frågan, säger Vornanen.

Fråga om var berusade nyktrar till

Biträdande polischef Kimmo Markkula vid Västra Nylands polisinrättning säger att man inom polisen vill att lugna berusade personer sköts av hälsovården, det vill säga vid tillnyktringsstationer istället för vid polisfängelserna.

På den punkten är situationen dålig i Esbo.

– Den tillnyktringsstation som fanns här bredvid polisfängelset flyttades med stadens beslut till Mattby. Vi har hoppats att den skulle flyttas hit tillbaka för att kunna ordna det hela effektivt, säger Markkula.

Också då det gäller antalet väktare i polisfängelserna handlar det om att sköta arbetet så effektivt som möjligt.

– För hela Finland kommer utmaningarna av lagändringen att vara verkligt stora och utan tilläggsfinansiering kommer det här att påverka patrullerna på fältet och polismännen, säger Markkula.