Rekordhöga energipriser spiller över frukostbordet – det nybakta brödet blir dyrare
Nybakt bröd och bakelser hör till finländarnas favoriter, men i höst får vi räkna med att punga ut mer för de färska delikatesserna då stigande kostnader trissar upp priserna.
– Situationen är mycket besvärlig. Vi har knappt hunnit återhämta oss från de två coronaåren då över hälften av försäljningen försvann under en stor del av året, säger Rosalabagaren Sixten Laine i Kimitoöns kommun. Nu har mjölpriserna stigit kring 20 procent och elpriserna stiger rejält så visst är det en oroväckande utveckling.
Enligt Laine finns det inte mycket små bagerier som hans eget kan göra.
– Vi måste naturligtvis höja våra priser för att kunna få vår egen verksamhet att gå runt. Vår situation hjälps litet av det faktum att jag och min fru redan är pensionerade och har garanterad inkomst, men vi har anställda som ska ha sina löner och om inget ändras på sikt måste vi tyvärr se om det blir aktuellt med permitteringar.
Enligt Laine har det åtminstone ännu funnits förståelse bland partihandeln att priserna stiger, men ifall situationen blir långvarig kan den kommande vintern bli svår.
– En stor del av bageriet och den verksamhet vi har värms upp med direkt el och det märks nog att priserna stigit och stiger, säger Laine. I december går vårt nuvarande elavtal ut och jag är förskräckt över hur höga priserna ser ut att bli efter det samtidigt som uppvärmningsbehovet ökar under de kalla månaderna.
Vill inte lägga ut alla kostnader på kunderna
Davina Ginström har sedan hösten 2021 drivit Konditori Mazarin i Kimito och tampas med samma utmaningar som Laine.
– Vi har fått se över våra baktider och försökt optimera hur vi bakar och gräddar våra produkter, säger Ginström. Mycket mer än så kan vi inte göra och ugnarna som idag värms med olja måste vara på för annars blir det ingenting av verksamhet.
Enligt Ginström har hon också lagt märke till att priset på spannmål och mjölprodukter stigit men ännu har det inte påverkat verksamheten i någon större utsträckning.
– Jag köper mjölet lokalt av en lantbrukare på orten som har en egen kvarn och jag anser att han nog är värd pengarna, säger Ginström. Det är viktigt att kunna stödja andra lokala aktörer så det tänker jag inte tumma på.
Ginström höjde priserna i juni inför sommarsäsongen och har inte i planerna att ytterligare höja priserna trots stigande kostnader och energipriser.
– Det känns inte rätt att jag som liten lokal företagare lägger ut de stigande kostnaderna på mina kunder, säger Ginström. Det måste finnas andra möjligheter. Jag har räknat och som det ser ut för tillfället ska det nog gå runt.
Hoppas på åtgärder från statligt håll
De senaste veckorna har det talats mycket om att elpriserna kan nå nya höjder under vinterhalvåret. Ifall det blir verklighet blir läget riktigt tufft, anser Laine.
– Jag hoppas att man på statlig nivå inser allvaret och kommer med någon lösning på problemet, säger Laine. Inte kan vi kasta in handduken men vi måste helt klart se över verksamheten ifall kostnaderna fortsätter att stiga kraftigt.
Bagerierna går från kris till kris
Kari Meltovaara är ordförande för Finska Bageriförbundet och han säger att situationen för de flesta bagerierna just nu är rätt utmanande. Situationen kommer också att förändras för konsumenten.
– Här i Finland har vi en ganska bred brödkultur. Om priserna fortsätter att stiga så kunde det betyda att mångsidigheten i vårt utbud skulle minska. Jag tror ändå inte att situationen kommer att leda till större import av bröd då priserna inte bara stiger i Finland utan också utomlands, säger Meltovaara.
De stigande råvarupriserna påverkar alla bagerier. Enligt Meltovaara utgör råvarorna ungefär en tredjedel av bageriernas utgifter och mindre bagerier som driver sina egna caféer ligger illa ute.
– Vi hade hoppats på normala år igen efter coronan. Nu är vi mitt i krisen igen.
Kari Meltovaara riktar en del kritik mot den offentliga sektorn, som han anser att anklagat industrin för att inte ha gett jordbrukarna bättre priser på spannmål.
– Industrin och handeln tycker jag har varit rätt så solidariska med jordbrukarna under den här krisen. Nu är det den offentliga sektorn som inte är flexibel med sina inköpspriser. På mindre orter där det lokala bageriet förser skolor och daghem med bröd höjs inte priserna. Sedan förklaras det bort med att man inte kan bryta mot lagen om offentliga upphandlingar, säger Meltovaara.
Meltovaara berömmer ändå den flexibilitet som funnits inom branschen. Industrin har kunnat förhandla med butikerna trots att man varit mitt i en överenskommen prisperiod.
