Trestegsdamerna gjorde det – Mäkelä var stabil igen, Salminen till final trots clownhopp: "Kommer att dansa och sjunga under finalen"
För Kristiina Mäkelä var trestegskvalet en dag på kontoret. Senni Salminen var avsevärt mer nervös men också hon fixade en plats till fredagens final.
Senni Salminen ropade högt "Yes" och lyfte tassarna i vädret då hon stegade fram till den finländska journalistkåren i intervjuzonen. Nervositeten hade släppt. Efter att ha blivit strax utanför final i OS i Tokyo och VM i Eugene så smakade finalplatsen extra gott.
– Jag har alltid varit nervös inför kvaltävlingar. Nu gick det bra. Jag njuter. Det känns underbart, säger hon.
Salminen slutade åtta i kvalet på 13,90. Det är en bit från hennes normalnivå i sommar, men det brydde hon sig inte om. Inte ett dugg.
– Det första hoppet var ett clownhopp. Det andra var bra men övertramp. Efter det tänkte jag: Slutar det igen på samma sätt? Som tur inte.
Dans och sång på kommande?
Hon medger att nervositeten påverkade hennes resultat i kvalet. De tidigare kvalmissarna spökade i hjärnkontoret.
– Det är spännande att man kan vara i sin bästa form någonsin, men genast då man känner sig ens lite osäker så försämras ens prestanda ganska mycket. Nu känner jag mig inte alls osäker längre, säger hon.
Om hennes spralliga humör i intervjuzonen är en indikation på vad som komma skall på fredag, så kommer friidrottspubliken att få se en Senni Salminen som kommer att bjuda på sig själv.
– Det är galet hur avslappnat jag kommer att skrida till verket. Det är möjligt att jag kommer att dansa, sjunga och gråta av glädje under finalens lopp.
Mäkelä femma i kvalet
Kristiina Mäkelä sprudlade av självförtroende efter kvalet. Hon berättar att det inte rörde henne i ryggen att första hoppet var övertramp.
– Efter det diskuterade jag med min tränare. Vi var överens om att det inte var ett särdeles högklassigt kval. Det enda jag tänkte på inför mitt andra hopp var att undvika övertramp, så hoppet blev långtifrån optimalt, säger hon.
Hoppet mätte 14,10 och det gav en femte plats i kvalet. Hon upplevde att kvalet inte kändes som en tävling, utan snarare som en uppvärmning.
– Det är ett bra utgångsläge inför fredagens final. Det här var som Kalevaspelen. Först ett par träningshopp och först efter det börjar tävlingen. Det känns så fint att jag har hittat den här sköna och avslappnade känslan.
Lyckas Mäkelä den här gången i finalen?
Kristiina Mäkelä har varit i samma situation förr. Hon har varit en bergsäker kvalhoppare, men i finalerna har det gått sämre.
Men hon upplever att utgångsläget är bättre jämfört med VM i Eugene. Då var hon fyra i kvalet på personliga rekordet 14,48 – i finalen blev hon nia med 14,18.
– Nu har jag klarat av att sova. I Eugene klarade jag inte av att det. Det är ett gott omen. Nu har jag inte bränt något krut och är utvilad. I Eugene var jag så otroligt nervös att jag mådde illa.
Dagens kvaltävling avgjordes i oerhört heta förhållanden. På fredag är det sannolikt svalare.
– Väderprognosen utlovar regn, så det skulle vara hemåt för oss finländare, säger Mäkelä och myser.